Ansökan om vårdbidrag

Nedan finns förslag på hur du kan motivera behovet av vårdbidrag för ett barn som är synskadat. Utförligare information om ansökan, vem som kan få vårdbidrag, hur stort bidraget är och instansordning som gäller om man vill överklaga ett beslut finns på www.ho.se och www.fk.se. Försäkringskassans Vägledning 2002:20 är bra att läsa om du vill ha utförligare information om vårdbidrag.

Tillsyns- och vårdbehov

Beskriv barnets speciella vård och omsorgsbehov, vem som utför vården och omfattningen i tid. Viktigt att behoven som beskrivs hör ihop med funktionshindret. Vård och tillsyn ska vara utöver det som anses vara normalt föräldraansvar. Små barn behöver mycket tillsyn och omvårdnad och därför är det svårare att hänvisa till sådana behov ju yngre ett barn är. Enligt försäkringsdomstolen finns möjlighet att få ett halvt vårdbidrag för ett barn som är gravt synskadat samtidigt som föräldern har föräldrapenning. Regeringsrätten har fastslagit att det inte går att hänvisa till föräldraansvaret när ett barn har nått tolvårsåldern när det gäller hjälp med de grundläggande behoven.

Checklista vårdbidrag

Nedan finns en checklista av vad som kan vara särskild arbetsinsats och merkostnader vid ansökan av vårdbidrag.

Särskild arbetsinsats

Det är viktigt att trycka på att barn med synskada har behov av träning, stimulans och aktivering för att kunna utvecklas så långt det är möjligt utifrån sina förutsättningar. Precisera hur lång tid arbetsinsatsen tar och vem som utför arbetet. Skilj mellan dagar då barnet vistas i skolan och lovdagar. Ibland kan behoven växla mellan årstiderna.

Exempel särskild arbetsinsats för föräldrar

• Arbetar deltid eller inte alls på grund av att barnet är synskadat
• Hjälper barnet att läsa t.ex. läxor, böcker, tidningar med mera
• Speciella fritidsaktiviteter t.ex. goalboll
• Syntolkar för barnet
• Extra aktiv för att barnet ska ha lekkamrater
• Förhindrar och avstyr situationer som kan vara farliga, både inomhus och utomhus
• Underhåll och reparation av barnets hjälpmedel
• Besöker sjukvård, skola, fritidsaktivitet, syncentral, habilitering, lekotek, datatek med mera
• Vägleder och handleder andra, som t ex att ge information och instruktion till skolpersonal, anhöriga, andra föräldrar, kamrater
• Planerar och samordnar kontakter med myndigheter, habilitering, syncentral, lekotek, datatek med mera
• Lär in kompensatoriska tekniker som barnet använder t.ex. punktskrift, orientera med käpp, anpassningar för dator, använda kikare/optik/läs-TV
• Läser litteratur, ny forskning etc.
• Deltar i kurser eller träningsprogram för föräldrar
• Samtalar med kurator eller psykolog för att hantera livssituationen

Träning

• Tränar vardagssysslor t.ex. laga mat, duka, äta med bestick, duka av, diska, städa, hålla ordning på kläder med mera.
• Mer tid för personlig hygien t.ex. borsta tänder, duscha och toalettbesök
• Tränar kompensatoriska tekniker med barnet t.ex. punktskrift, orientera med käpp, anpassningar för dator, använda kikare/optik/läs-TV
• Tränar för att få bra kroppsspråk och kroppskännedom

Särskild behandling

• Besök hos syncentral, habilitering, datortek, lekotek
• Läkarbesök på grund av ögonsjukdom

Merkostnader

Merkostnader som beror på barnets/barnens sjukdom eller funktionshinder. Utgå alltid från er egen situation. Ni behöver inte dokumentera merkostnader med kvitton men ni ska kunna redogöra för hur ni har beräknat dem. Det kan vara bra att vara konkret. Räkna ut kostnader per månad.

Exempel på merkostnader

• Större bostad på grund av hjälpmedel, utrustning och material som tar mer plats. Det kan vara dator, läs-TV, motionsredskap, talboksspelare, punktskriftsmaterial.
• Extra belysning både för att barnet ska se bättre när han/hon läser och belysning som ledljus.
• Kontrasterande färgsättning eller taktila markeringar av trappor, gångstråk, entréer, handtag
• Speciell märkning av reglage på telefon, mp3-spelare, hiss, tvättmaskin, diskmaskin etc.
• Extramattor på golvet som fungerar som ledstråk.
• Specialinköp av leksaker, elektronik, telefoner, förvaringsmöbler för att passa barnet
• El-kostnader för hjälpmedel
• Extra glasögon
• Bländningsdämpande skydd på glasögonen
• Extra slitage och tvätt av kläder på grund av att barnet ramlar och skadar kläder
• Taktil märkning av kläder
• Borttappade saker som barnet har svårt att hitta
• Avgifter och resor till lägervistelse
• Medlemsavgifter i t.ex. punktklubben, SRF, speciella fritidsaktiviteter
• Tandemcykel
• Böcker och annan litteratur om funktionshinder
• Telefonkostnader
• Kursavgifter för föräldrar
• Resekostnader till sjukvård, skola, fritidsaktivitet, syncentral, habilitering, lekotek, datatek
• Hälso- och sjukvård: högkostnadsskyddet minus kostnader för två läkarbesök per år.
• Läkemedel, högkostnadsskyddet minus 200 kr.
• Extra kostnader vid längre sjukhusvistelser, som t ex besöksresor. Barntillsynskostnader för hemmavarande syskon etc.
• Kostnader för barnvakter med speciell kompetens som förstår vad det innebär att vara synskadad

Kostnader för hjälpmedel

• Batterier
• Punktskriftspapper
• Specialpennor
• Mp3-spelare för talböcker
• Hjälpmedel som inte bekostas av landstinget t.ex. Dator, speciella dataprogram/stimulansprogram, fritidshjälpmedel och enkla hjälpmedel
• Hyra, reparation och försäkring av hjälpmedel

Praxis i vårdbidragsärenden

Riksförsäkringsverket har utfärdat allmänna råd till stöd för försäkringskassorna vid beslut angående vårdbidrag. Dessa är inte bindande men det är svårt att få gehör för en tillämpning som står i strid mot rekommendationerna i råden. Du hittar dessa praxis på www.hso.se.