Folkhälsorapport utan handikapperspektiv!

Som vanligt är man benägen att säga, är Synskadades Riksförbunds ordförande Tiina Nummi-Södergrens frustrerade kommentar till regeringens folkhälsorapport som SRF nu remissbesvarar. Trots den nationella handikapplanen, där det uttryckligen sägs att handikapperspektivet ska genomsyra hela samhället, så kan vi gång på gång konstatera att utredning efter utredning inte lever upp till planens målsättningar.

I den nu framlagda folkhälsorapporten, konstaterar Folkhälsoinstitutet att insatser måste göras för att uppnå de nationella folkhälsomålen. SRF instämmer i detta i sitt remissyttrande, fortsätter Tiina Nummi-Södergren, men vi kan konstatera bristande insikt om synskadades hälsosituation och orsakerna till denna oacceptabelt dåliga situation. Rapporten har en utgångspunkt i ett mångfaldsperspektiv, men perspektivet funktionsnedsättning är mycket tunt.

Rapporten tar upp frågor om inflytande och delaktighet, jämställdhet, psykiskt och fysiskt välbefinnande, trygghet och säkerhet mm för såväl barn och ungdom, yrkesverksamma som för äldre personer.

I en färsk medlemsundersökning vi gjort, säger Tiina vidare, så framkommer en bild av dåliga levnadsvillkor för människor med synskador.

Synskadade har stora svårigheter med vardagliga aktiviteter som att kunna ta sig fram i samhället, med att handla, sköta sitt hushåll mm. Det är 65% som upplever stora problem med sina matinköp, 58% med städning, 47% med att hantera sin tvätt. Av Sveriges befolkning är det 75% som säger att deras hälsotillstånd är mycket gott eller gott. Av SRF:s medlemmar är det 55%. Det är dubbelt så många SRF medlemmar som säger att deras hälsotillstånd är dåligt som bland befolkningen.

Synskadade får alldeles för lite motion, har sömnbesvär, känner ängslan, oro och ångest och känner sig trötta för jämnan i betydligt högre utsträckning än andra. Ungefär en tredjedel av våra medlemmar upplever ett eller flera av de nämnda problemen. Hälsoområdet är också ett område där synskadade kvinnor har en sämre situation än män.

Problemen löses i hög utsträckning genom anti-depressiva och lugnande läkemedel.

Endast omkring hälften av våra medlemmar i yrkesverksam ålder har ett förvärvsarbete, och det är bara 13% som arbetar heltid.
Siffrorna visar på att det blivit svårare för synskadade på arbetsmarknaden. En följd blir att ekonomin är sämre för personer med synskada. 65% av medlemmarna i SRF har en inkomst under 160 000 kronor om året. År 2003 var den genomsnittliga inkomsten i Sverige 210 000 kronor, och den har ökat sedan dess, dvs gapet är ännu större mellan synskadade och andra medborgare. (Uppgifterna är hämtade från undersökning av utredningsinstitutet Handu AB 2005.)

Denna kunskap verkar helt saknas i den nu presenterade folkhälsopolitiska rapporten. I de 42 presenterade förslagen till åtgärder, nämns inte gruppen funktionshindrade över huvud taget. Detta kan vi inte acceptera säger Tiina. Att lågprioritera en grupp som hör till de mest utsatta i ett folkhälsoperspektiv, är för SRF obegripligt.

För mer information
Kontakta:
Tiina Nummi-Södergren
Tel: 070 318 36 90

Läs också remissvaret i sin helhet

Sidans topp   .   Tillbaka   .   Åter huvudsida