Brännpunkt 2007-4

Notiser till nästa Brännpunkt sänds till brannpunkt@srfriks.org
Manusstopp 29.5.

Innehåll:

1. Vår ordförande kommenterar
2. Iris kommenterar

1. Vår ordförande kommenterar

SRF och Iris hantverk rannsakade i media

Vi får ta den här granskningen till oss och göra det bästa av den. Det är ett sätt att se över hur SRF kan stödja sina medlemmar. Kan våra arbetsmarknadsresurser vara ett stöd i det här läget? Hur kan vi tillsammans med socialdepartement och socialstyrelsen se över statsbidragets maximala användning för att skapa möjligheter till sysselsättning för fler synskadade hantverkare?

Nu är programmet sänt och vi vet vad det innehöll. Förutom redogörelserna från Iris hantverk och Iris koncernen, så var det ju ett ganska långt inslag om hur danskarna har sitt hantverk organiserat. Det framstod i programmet som något mycket eftersträvansvärt i jämförelse med det svenska systemet.

Jag vill framhålla att jag frågat ordföranden i Dansk Blindesamfund Jens Broman om detta, sen jag hört att Uppdrag granskning skulle åka dit och filma. Jens spontana kommentar var:

- Oj, det där som vi tycker är diskriminerande. Vi håller på och gör om det för inga av våra hantverkare har riktiga anställningar. De har sin pension i botten och får lite betalt per timme. Det finns inte någon kringservice. De kommer in och arbetar på timmar men vi skulle vilja göra om det till tydliga anställningar, var Jens budskap.

Reportern ställde ju heller inga frågor om lönsamhet och vad man fick betalt. Jag har nämnt allt detta för Uppdrag gransknings reportrar under den timme jag blev intervjuad men utan resultat.

Det danska systemet är närmast att jämföra med vårt frilanssystem i hantverket, men ändå inte riktigt för danskarna har fortfarande generösare regler för att man kan ha en pension i botten och få viss inkomst eller arbete vid sidan om. Det är inte samma bekymmer med F-skatt eller att man riskerar sitt sjukbidrag, som det utvecklats i Sverige.

Det budskap jag framförde från SRF och som inte heller berördes var att man som synskadad person, måste kunna få ett nytt arbete på den ort man valt att bo på. Det är helt orimligt att man inte skall kunna få ett nytt jobb. För SRF är detta en mycket viktig fråga och vi ställer våra resurser inom arbetsmarknadsprogrammet till förfogande om någon av de personer som blivit uppsagda är intresserade och hjälpta av det.

Synskadades stiftelse har också ställt krav på att man skulle maximera ansträngningarna från Iris hantverk att hitta nya jobb alternativt starta eget stöd för de personer som sagts upp. Under ett års tid har man rapporterat att sådana resurser funnits. Fyra har fått stadigvarande sjukersättning. En person har fått ny anställning och en har hunnit bli av med en provanställning som inletts.

Vi har ställt frågor till Iris hantverk om hur uppsägningarna skedde. Det har då rapporterats att facket varit med i hela processen. Facket har inte haft någon erinran varken mot de arbetsmiljöskäl som bolaget grundat beslutet på eller på de uppsägningar som sedan följde. Hantverksbolagets styrelse har innehållit tre statliga representanter plus två synskadade personer utsedda av Synskadades stiftelse, alla dessa har också varit med i beslutsprocessen. Ingen av dessa var med i programmet. Trots att de ju haft det direkta inflytandet över hur beslutsgången utformats.

Jag har fått varierande synpunkter på hur mitt framträdande som SRF ordförande uppfattats. Alltifrån allt var dåligt och att man vill lämna SRF, till kort och tydligt svar på frågorna. Andra tyckte inte jag svarade på frågorna alls. Några tyckte vi kom undan lindrigt. Andra att företagen fick för mycket plats.

Det var ju företagens frågor till stor del. Jag och förbundsstyrelsen hade pratat igenom att Iris måste svara på frågor som berör deras ansvarsområde. De frågor jag sedan svarade på var naturligtvis mycket nedklippta i mina svar. Det kan vara därför man har så olika uppfattning om svaren var dåliga eller bra. Själv tyckte jag naturligtvis inte att det blev bra. Man har inget inflytande i den situation jag stod i över vad som tas med eller hur det vinklas.

Jag tycker attityden till oss personer med synskada som medverkade lämnade mycket i övrigt att önska. Bland annat fick jag frågor rörande:

- Vore det inte kul om någon blind jobbade i en av affärerna så kunde man gå dit och träffa en synskadad och prata med den personen?

Mitt svar var att oss kan de ju träffa på alla möjliga ställen. Vi finns ju över allt i samhället numer. Plus att alla inte gillar att informera om sig och sin synskada hela tiden. Det beror på vilken typ av person man är. Självklart kan man arbeta i butik också med en synskada.

En annan fråga var om punktskrift. Om vi haft problem med något annat företag som inte producerade punktskrift på allt som vi ville ha? Ja, det är ju bara att konstatera att medicinförpackningar och vissa försök på mat förpackningar i affärer genomförts men att än är vi inte i mål på långa vägar. Jag tycker det är ganska talande för okunskapen kring hur vår vardag ser ut.

Hantverkare från Stockholms centret berättade igår att de nu håller på att punktskriftmärka allt borstmaterial de har. De drar också ut listor och instruktioner i punktskrift. Det är ju en jättebra utveckling och jag hoppas den satte ribban för hela bolaget så att allt som kräver punktmärkning också skall ha det. Kompetensutveckling i form av punktskriftsutlärning kan ju också vara en kommande form för att bredda användningsområdena. Tänker jag som SRF-are.

En ytterligare information är att hittills har inga andra medier hört av sig. Inte heller till Iris vad jag vet.

Jag önskar verkligen att de hantverkare som sagts upp i samband med omorganisationen skall få nya jobb, där de valt att bo. Precis som Ulla-Karin i reportaget, som nu jobbar som receptionist utan lönebidrag hos polisen. Det lyftes fram som ett problem i programmet, men jag tycker det är jättestrongt av Ulla-Karin att ha fixat det jobbet. Där har inte de ansvariga i samhället backat. Det borde vara en utmaning för de orter där arbetslösa före detta hantverkare bor idag.

Vår förbundsstyrelse skall sammanträda i helgen och kommer att behandla den här frågan med hög prioritet på fredag kväll. Jag återkommer i frågan så fort jag har resultatet av de diskussionerna.

Tiina Nummi-Södergren

2. Iris kommenterar

Uppdrag gransknings inslag om Iris Hantverk

Den 1 maj sände Sveriges Televisions Uppdrag granskning ett inslag om Iris Hantverk. Det handlade om att Iris Hantverk sagt upp nio borstbindare som valt att inte flytta med till någon av våra borstbinderiverkstäder i Stockholm, Nässjö eller Malmö. Borstbindarna ville fortsätta arbeta på sin hemort. Självfallet känner vi för dem som detta inte ordnade sig för. Det är aldrig lätt att förlora arbetet, vare sig för en synskadad eller för någon annan.

Ensamarbete påverkade de anställda negativt
Skälet till att flytta samman produktionen till tre enheter var att både medarbetarundersökningar och rehabiliteringsutredningar visade att ensamarbete påverkade de anställda negativt. Arbetsmiljön var helt enkelt för dålig. Efter sedvanliga fackliga förhandlingar fick de uppsagda borstbindarna erbjudande om att flytta med till produktionsenheterna och därmed behålla sina arbeten.
Vi letade lägenheter och erbjöd oss att betala flytt för dem som var intresserade av att fortsätta sina anställningar. När de tackade nej detta till fick de istället erbjudande om att bli egenföretagare, få personlig coaching, utbildning och stöd att hitta ett nytt arbete. Allt på företagets bekostnad.

• Vi har följt alla regler.
• Vi har tagit vårt arbetsgivaransvar för en dålig arbetsmiljö utifrån resultat från flera medarbetarundersökningar, faktiska långtidssjukskrivningar och fackliga krav.
• Vi gav de berörda erbjudanden utöver vad som är brukligt i en sådan här situation.

Rekrytering pågår
För vår del pågår rekrytering av nya borstbindare till vår verksamhet och vi har anställt flera personer de senaste månaderna. Tio procent av de anställda inom Iriskoncernen är synskadade, 17 % har någon form av funktionsnedsättning. Om alla företag skulle anställa så stor andel personer med funktionsnedsättning skulle arbetslösheten ligga på helt andra nivåer.

Danmark är inget föredöme
I Uppdrag granskning framhölls Danmark som ett gott exempel där synskadade arbetar i butiker och säljer borstar. Men det systemet vill synskaderörelsen i Danmark inte alls lyfta fram som ett föredöme, eftersom det bygger på att arbetstagaren har pension och inte regelrätta anställningar.

Fakta
Iris Hantverk har tre statliga representanter i styrelsen som är med och fattar beslut om uppsägningar och nyrekryteringar. Bolaget har regelbunden kontakt med Socialdepartementet. Ingen part har haft något att invända om hur verksamheten och anslaget används.

För att inga missförstånd skall uppstå angående vårt bidrag på 9 miljoner publicerar vi ett utdrag ur avtalet mellan Iris Hantverk och Staten

Bidraget går till:

• att till självkostnadspris lagerhålla råvaror för anställda och för fristående hantverkares räkning,
• att sälja hantverksprodukter tillverkade av synskadade hantverkare,
• att utbilda synskadade till borstbindare så att de kan arbeta hos Hantverk eller i egen regi,
• att i mån av företagets möjligheter erbjuda anställningar för synskadade hantverkare,
• att verka för att synskadade hantverkare kan få anställningar hos andra huvudmän,
• att utveckla och informera om möjligheterna för synskadade att verka som hantverkare,
• att ta emot synskadade praktikanter på kortare och längre tid,
• att ordna "prova på veckor" inom borstbinderi och andra hantverk.

Marlene Terkowsky, VD Iriskoncernen

Sidans topp   .   Tillbaka   .   Åter huvudsida