Arbete

Bland SRF:s medlemmar i arbetsför ålder har mindre än hälften ett arbete. Synskadade ratas på arbetsmarknaden - trots att den hälft som har arbete visar att det går att arbeta även med grava synskador inom de flesta typer av arbeten.

Anpassad arbetsplats
För att synskadade ska kunna utföra sina uppgifter på någorlunda lika villkor fordras dock ofta att arbetsplatsen anpassas till den synskadades individuella behov. Behoven styrs dels av synskadan, dels av arbetsuppgifternas karaktär.
Anpassningar betalas till en del av statliga medel. Det finns olika modeller: lönetillägg som betalar eventuell minskad effektivitet i arbetet på grund av synskadan, bidrag för arbetsbiträde som gör sådana arbetsuppgifter den synskadade inte kan (till exempel läser text på papper), och bidrag för tekniska hjälpmedel (till exempel för att göra datorn användbar). Ansvariga för detta är länsarbetsnämnderna, eller Försäkringskassan beträffande tekniska hjälpmedel för redan anställda.

Arbetslöshetens orsaker
Skälen till att synskadade ändå i så stor utsträckning är arbetslösa är flera, anser SRF:
- att arbetsgivare är rädda för att anställa synskadade (men de som har erfarenheter är mer positiva!),
- att det statliga ersättningssystemet är ganska stelt och lämnar föga utrymme för individuella avvikelser,
- att skolsystemet är dåligt integrerat och tvingar synskadade att anstränga sig mer än andra för att få samma utbildning,
- att många synskadade har fått dåligt självförtroende av omgivningens bemötande och törs inte ge sig ut på arbetsmarknaden.

SRF anser att det behövs mer stöd i första skedet av en anställning. En arbetsgivare måste veta att jobbet blir utfört. Det behövs också attitydförändringar inom näringslivet.

Det offentliga bör gå före och kvotera in människor med funktionshinder - läs mer!
En enda myndighet bör ha ansvaret för rehabilitering på arbetsmarknaden - läs mer!
Bidraget till personligt biträde har halkat efter under tio år. Höj det - läs mer!

SRF:s arbetsmarknadsprogram
Inom SRF finns ett speciellt arbetsmarknadsprogram dit synskadade personer kan vända sig med problem och frågor som gäller jobb och arbetsmarknad. Handläggarna arbetar för att arbetsmarknadspolitiska åtgärder och ny teknik ska nå ut till synskadade. De anordnar dessutom yrkes- och temakurser flera gånger om året. Exempel på yrkesgrupper som träffats är sekreterare, massörer, rehabiliterings- personal, ljudtekniker och lärare. Temakurserna har bland annat tagit upp kvinnors situation i arbetslivet, livet efter gymnasieskolan och hur man söker jobb. Arbetsmarknadsprogrammet har ett yrkesregister med över 600 synskadade inom ett 50-tal olika yrken. Särskilda yrkes- klubbar har bildats inom arbetsmarknadsprogrammet för bland andra massörer, it-tekniker och lärare.

Mer om SRF:s arbetsmarknadsprogram