SRF:s syn på habilitering för barn och unga med synnedsättning

Vilka frågor är centrala för en bra habilitering?

För att rätten till delaktighet och utveckling ska uppnås krävs ett inkluderande förhållningssätt hos alla personer som ska stötta barn och ungdomar med synnedsättning. Insatserna ska självklart utgå från barnets och familjens behov. Detta förutsätter en individuell plan, som är en rättighet enligt hälso- och sjukvårdslagen.

SRF bör ställa följande frågor till landstingen:
1 Vilka rutiner finns och vilket stöd får familjen vid upptäckt av synfel hos barnet?
2 Vilka stödresurser sätts in för:
- Synskadade barn med ytterligare funktionsnedsättningar
- Blinda och gravt synskadade barn
- Synsvaga barn?
3 Hur sker samordningen av olika resurser?
4 Hur tillgodoses följande behov:
- Föräldrastöd, för små barn som tonåringar
- stöd till syskon
- pedagogisk stimulans (begrepps- och rumsuppfattning o.s.v.)
- motorisk stimulans (kroppskännedom och rörelseträning)
- synträning
- hjälpmedel, pedagogiska leksaker
- socialt samspel
- identitetsutveckling
- stöd i frigörelseprocessen
- föräldrautbildning
5 Finns kunskapen om synskadade barns habiliteringsbehov i landstingets olika verksamheter?
6 Görs individuella planer för varje barn?
7 Görs någon ansvarsfördelning mellan skola och habresurser? Hur?
8 Hur många synskadade barn finns det i landstinget?
9 Vilka habiliteringsresurser finns i landstinget idag? Personalkategorier?

Samordning av habilitering

Hälso- och sjukvårdslagen reglerar landstingens skyldighet att erbjuda habilitering. Socialstyrelsen har utarbetat riktlinjer för hur olika resurser bättre måste samordnas.
Habiliteringen för synskadade är i många landsting bristfällig och dåligt samordnad. De flesta landstings barn- och ungdomshabiliteringar har inte barn och ungdomar med enbart synnedsättning som självklar målgrupp. Samtidigt har inte alla syncentraler den breda kompetens som krävs för att erbjuda en allsidig habilitering. Intentionerna om samordning måste även avse statens specialpedagogiska stöd samt stödresurser i kommunen. SRF anser att detta måste regleras i samverkansavtal.

Vad är ett specialistteam för synskadade?

För att uppnå ett allsidigt habiliteringsstöd, krävs olika kompetenser, samordning av dessa samt inflytande för vårdnadshavare, barn och ungdomar. Hur resurserna organiseras i landstinget kan variera, men får inte bli ett hinder för en allsidig habilitering. Specialistteamet för barn och ungdomar med synnedsättningar måste ha en bred och tvärfacklig sammansättning, som medger insatser såväl av medicinsk, psykologisk, social, motorisk, pedagogisk som optisk art.
Yrkesgrupper som bör ingå är:
- ögonläkare
- barnläkare
- optiker
- kurator
- psykolog
- synpedagog
- arbetsterapeut
- sjukgymnast
- förskollärare/specialpedagog
- datatekniker

SRF ser det som angeläget att det finns någon synskadad person i teamet samt att SRF ses som en resurs i verksamheten. Enligt lag, är landstingen skyldiga att samverka med brukarorganisationerna.