Information/media

Eftersom så mycket i vår kultur bygger på synliga tecken - text och bild - drabbas synskadade av ett informationshandikapp. Den information som finns på text och bild måste därför finnas tillgänglig också på annat sätt. Det finns i stor utsträckning system för detta, men det är inte alltid de utnyttjas.

Det enda som garanterar synskadade ovillkorlig rätt till information är FN:s standardregler och ett riksdagsbeslut om kulturpolitiska mål som hävdar allas lika tillgång. Ändå ger alla de olika system som används ganska god tillgång till information. Böcker på punktskrift, kassetter, cd-skivor, dagstidningsläsning via radio eller elektroniskt, taltidningar och inläsningstjänst.
Inom en snar framtid kommer kassetter att försvinna som medium och ersättas av cd-skivor. För cd-böcker finns DAISY, ett nyutvecklat internationellt digitalt talbokssystem med sök- och bokmärkesfunktion. DAISY-spelare är än så länge ganska dyra. SRF arbetar för att få spelarna erkända som subventionerade hjälpmedel, men detta har hittills lyckats bara i några få landsting.

Böcker
Böcker i punktskrift, på kassett eller cd är de som används mest. Kommunbiblioteken, uppbackade av Tal- och punktskriftsbiblioteket, TPB, har lånat ut böcker i punktskrift eller på kassett sedan 1950-talet till folk med lässvårigheter.
TPB, länsbiblioteken och några få andra har rätt att läsa in talböcker på icke-kommersiell bas utan tillstånd från författare och förlag. TPB ger ut böcker på förfrågan. SRF har rätt att spela in kassetter och skriva ut på punktskrift för studiecirklar inom SRF eller studieförbund. Studiecirkeldeltagare kan köpa sådana böcker till samma pris som den tryckta boken; mellanskillnaden täcks av staten.
Det finns också en kommersiell kassettboksproduktion.

Tidningar
Av cirka 170 dagstidningar ger 90 ut en upplaga för folk med lässvårigheter. Av de flesta sänds ett urval per radio till en så kallad tidningsmottagare hos prenumeranten för att sedan avlyssnas i bandspelare. Ett mindre antal tidningar distribueras elektroniskt och kan läsas på dator i sin helhet med syntetiskt tal. Detta gör tidningsföretagen frivilligt, men kostnaden täcks av staten.
Av ungefär 3 000 icke-dagliga tidningar och tidskrifter finns bara ett hundratal i talversion. Landsting och vissa kommuner gör en taltidning med sådan information som kan vara av särskilt intresse för synskadade. Sedan 1996 finns en regeringsdeklaration om att offentlig information och handlingar som skickas ut till allmänheten, till exempel inför val, även ska tillgängliggöras för synskadade. Övrig offentlig information kan beställas på önskat media.

Inläsningstjänst
Vissa kommunbibliotek och alla länsbibliotek erbjuder en inläsningstjänst för folk med lässvårigheter. Man kan få brev, tidningsartiklar, kontrakt, avtal och andra texter inlästa.
SRF driver också en lästjänst dit man kan faxa skriven text (brev, fakturor med mera) och få en inläsning gjord inom några timmar. För att få tillgång till tjänsten måste man dock prenumerera årsvis.

TPB:s skrivtjänst
Är kostnadsfri och vänder sig främst till personer som kan punktskrift. Den startade som en tjänst för dövblinda, men är nu också mycket använd av synskadade. Cirka 500 sidor i punktskrift per år garanteras alla som anlitar tjänsten.

Film, teater och tv
Syntolkning av biofilm, teater, sportevenemang med mera görs i flertalet distrikt. På olika håll pågår också utvecklingsarbete med ny teknik för att öka antalet syntolkningar av biofilm
SRF har i mer än tio år försökt få Sveriges Television att erbjuda uppläsning av textremsor som visas i rutan, men SVT har hänvisat till tekniska problem som omöjliggjort detta. 2001 beslutade Riksdagens kulturutskott att uppläst tv-text ska kunna erbjudas inom en femårsperiod, och SVT har under våren 2002 meddelat att den digitala teknik nu finns som gör det möjligt att sända syntetiskt tal i en separat kanal utan att kvalitén för övrigt försämrats. SVT har också meddelat att försök med uppläst TV-text kommer att inledas inom kort.