Bilden av synskadade

Varje människa är unik. Vi är alla utrustade med olika egenskaper och sätt att vara. Vad som betraktas som normalt eller avvikande är socialt och kulturellt bestämt. Våra olika förutsättningar och livsvillkor är inte av naturen givna. Socialt skapade värderingar kan därför påverkas och förändras.

Vi kan ofta känna en kluvenhet i vår identitet - ser vi oss främst som "vanliga medborgare" eller främst som "de synskadade"? Omgivningens värderingar och samhällets normer understryker ibland det ena, ibland det andra. Genom att stärka vår identitet, kan vi själva styra valet och inte tvingas leva upp till omgivningens förväntningar. Vi har också rätt att kräva respekt för vår integritet, rätt att bli betraktade och bemötta som likvärdiga medborgare.

Synskadades önskan att ingå i en social gemenskap skiljer sig självklart inte från andra människors. Ändå har vi ofta svårt att nå dit. Skälet är i många fall historiskt. Under många år "löste" samhället synskadades - och andra funktionshindrades - problem genom särbehandling: segregering. Synskadade hänvisades till särskilda skolor, speciella yrken och arbetsplatser och andra säranordningar. I dag vet vi att problem inte löses genom isolering och segregering. Detta leder bara till ökat främlingskap.