Ett historiskt perspektiv

Folkrörelserna i Sverige, såsom arbetar-, nykterhets-, frikyrko-, kvinno- och handikapprörelsen, har spelat en central roll i framväxten av det demokratiska välfärdssamhället.

Vår egen organisation bildades under namnet De Blindas Förening år 1889 i Stockholm av en grupp synskadade hantverkare, vilka tagit intryck av tidens strömningar. Det bestämdes att föreningen skulle vara en riksorganisation med enskilda medlemmar. År 1936 ombildades föreningen så, att en länsförening skulle finnas i varje län och att dessa i sin tur var anslutna till riksföreningen.

Först år 1976 fick SRF den struktur som alltjämt gäller: en treplans-organisation med riksförbund, länsförbund och lokala föreningar. Vid kongressbeslutet år 2000 ändrades begreppet länsförbund till distrikt.

År 1975 bildades Riksorganisationen Unga Synskadade, en intressepolitisk organisation för och av synskadade ungdomar i åldrarna 12 - 31 år. Den är nu en helt självständig organisation, som dock arbetar i nära kontakt med SRF.

Betydelsefullt är och har samarbetet med andra organisationer - både inom och utom handikapprörelsen - varit genom åren.

Redan från början var syftet med vår organisation tvåfaldigt. Dels att driva ett handikappolitiskt arbete som syftar till samhällsförändringar, som ger synskadade full delaktighet och jämlika villkor. Dels att vara en kamratförening, där synskadade kan stötta och inspirera varandra. Så är det än i dag.

SRF har alltid spelat en aktiv roll i frågor som gäller synskadades levnadsförhållanden. Det finns många exempel ur det förgångna på hur vi tagit initiativ till lösningar på problem som vi synskadade har. Exempel på detta är biblioteket för punktskrifts- och talböcker, synkonsulentverksamheten, rehabiliteringskurser, syncentraler, heminstruktörer, hjälpmedel, arbetsmarknadsåtgärder, dagstidningar på kassett, ledarhundar och insatser för synskadade med ytterligare funktionsnedsättningar.

Områden som nu har hög aktualitet är datorisering och övrig in-formationsteknologisk utveckling, TV-programmens tillgänglighet, vår roll som konsumenter, våra möjligheter att färdas och situationen för synskadade i en alltmer globaliserad värld.