Barn- och ungdomsskolan

I Sverige finns cirka 2 500 barn och ungdomar i åldern 7-19 år som är synskadade. Det vill säga man har så nedsatt synförmåga att det är svårt att läsa vanlig skrift, man har svårt att med synens hjälp orientera sig eller så har man andra väsentliga svårigheter på grund av synskadan. Ungefär 60 procent av barnen har ytterligare något funktionshinder.

Synskadade elever går idag i skolan på hemorten men kan behöva extra stöd och anpassade hjälpmedel och läromedel på grund av synskadan.

Statens ansvar
Specialpedagogiska Institutet, SIT, ger stöd i specialpedagogiska frågor till skolan genom sina konsulenter och genom sina två resurscenter i Stockholm och Örebro. Centren arrangerar fortbildning för personal som möter synskadade elever i skolan. Dessutom anordnas kurser för föräldrar, årskursbesök för eleverna, träningsbesök samt utredningsbesök.

Specialpedagogiska Institutet ansvarar också för framställning av anpassade läromedel för bland andra synskadade elever.

SRF anser att synskadade elevers behov är ett nationellt ansvar. De faktiska merkostnaderna till följd av synskadan ska bäras av staten.
Synskadade barn och ungdomar och deras föräldrar ska ha rätt till råd och stöd från Specialpedagogiska institutet. Eleverna måste garanteras att få sina läromedel i tid inför sina studier.

Landstingets ansvar
Landstingens syncentraler tillhandahåller hjälpmedel för person med synskada.

För synskadad elever kan det till exempel handla om att få dator med anpassningar i skolarbetet. Alla syncentraler beviljar inte datorer som hjälpmedel, en del tillhandahåller bara anpassningarna.

SRF anser att datorn och anpassningen (till exempel en punktskriftsdisplay) inte kan skiljas åt, utan ska betraktas som ett hjälpmedel.

Kommunens ansvar
Kommunen har ansvar för alla elever i kommunen och har skyldighet att ta hänsyn till elever i behov av särskilt stöd.

En synskada innebär oftast att någon form av stöd behövs. För att eleven ska klara av skolgången på bästa sätt måste ett åtgärdsprogram upprättas. Föräldrar har rätt att ta initiativet till ett sådant program och delta vid utarbetandet av programmet, men det är rektor som är ansvarig för att det blir gjort (grundskoleförordningen 5 kapitel, 1 paragraf).

Utvecklingssamtalen i skolan mellan lärare, elev och föräldrar är en bra utgångspunkt när ett åtgärdsprogram ska upprättas.

SRF anser
- att synskadade elever ska ha ett åtgärdsprogram som ser till elevens hela skolsituation vilket inkluderar elevens sociala situation i skolan.

- att stat, landsting och kommun måste samverka kring nödvändiga resurser så att elever med synskada får en skolgång som är likvärdig alla andra elever.

Aug 2002