Individinriktat arbete

Lokalföreningar och distrikt bedriver huvuddelen av den medlemsinriktade verksamheten i SRF. Även riksförbundet svarar för en relativt omfattande verksamhet som vänder sig direkt till enskilda synskadade personer. Det gäller ofta synskadegrupper som är för små för att lokalföreningar och distrikt ska kunna bedriva verksamheten.

Barn och föräldraverksamheten

Verksamheten med läger för synskadade barn har under året genomförts planenligt. Vi har haft ett ridläger med 8 deltagare under påsklovet, två sommarläger med totalt 71 barn samt ett teaterläger under allhelgonahelgen med 33 barn.

En enkät har sänts till 328 familjer med synskadade barn. Syftet med enkäten var att ta reda på hur familjerna upplever SRF:s verksamhet på distrikts- och riksnivå samt vilka problem i samhället som man upplever som svårast för sitt barn. 174 svar har inkommit.

En konferens i form av en framtidsverkstad har genomförts med 17 föräldrar från olika delar av landet. Inbjudan sändes till samtliga barnmedlemmars föräldrar.

Läseklubben för barn som läser punktskrift - Punktklubben
har under året genomfört sin verksamhet enligt planerna. Antalet medlemmar är cirka 115 barn i åldern 7-12 år. Som medlem i Punktklubben får barnen läsning på punktskrift; böcker, artiklar ur tidningar, anpassade spel och taktila bilder med mera anpassat efter ålder, fördelat på 4-10 paket per år. Verksamheten drivs med medel från Statens Kulturråd. Samarbete sker med TPB och i viss mån med Specialpedagogiska institutet.

Juridiskt stöd

Det individuella juridiska stödet har fortsatt på ungefär samma sätt som tidigare. Problemet kvarstår med att personer som enbart är gravt synskadade inte anses tillhöra personkretsen enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Sådana ärenden förekommer fort-farande, om än inte i så stor utsträckning som tidigare.

Färdtjänst är alltjämt ett problem. Det har mest handlat om extra tilldelning av resor men också i något fall om riksfärdtjänst. Ett problem med riksfärdtjänsten är att synskadade ofta beviljas riksfärdtjänst i form av tågresa med ledsagare, men huvudmannen anser sig då inte vara skyldig att skaffa fram någon ledsagare.

Olika problem kring handikappersättning har också blivit allt vanligare som t ex om den ska räknas som inkomst för dem som har socialbidrag.

SRF Fritid

Under 2003 har SRF Fritid genomfört :
- 8 Sol- och badresor, varav 1 för synskadade föräldrar med seende barn
- 5 Storstadsresor
- 3 kryssningsresor
- 1 Vandringsresa
- 1 Cykelresa
- 1 Hälsoresa
- 10 Temaresor och rundresor
- 5 Musikresor
- 2 julresor
Dessutom på försök 20 resor "med egen ledsagare" under 1 vecka var.

Tre av de fyra planerade länsförbundsaktiviteterna har genomförts med stort antal deltagare.

Alla resor 2003,utom fyra, har genomförts enligt planerna,
några resor med utökat antal platser och andra med några platser färre än planerat. Under 10 av resorna har personer med någon ytterligare funktionsnedsättning deltagit.

Två nya Fritidskataloger (en vinter och en sommar) har getts ut under april och november. De finns även på daisy och elektroniskt. Katalogerna finns även på SRF:s hemsida. SRF Fritid har haft 2 Brukarrådsmöten varav ett telefonmöte.

Motion

Motionslunken hade 10-års jubileum 2003. Och vilket jubileum det blev! Aldrig har så många distrikt och lokalföreningar deltagit i tävlingen! Och aldrig har vi haft fler deltagare! Samtliga distrikt utom ett deltog i tävlingen med rekordet 88 lokalföreningar och deltagarrekordet 868 personer. Lunkandet under maj och juni bedrivs oftast av lokalföreningarna som en vår och sommaraktivitet. Men många enskilda medlemmar använder Motionslunkens kort vid egna aktiviteter och förstärker statistik i lokalföreningen och den egna konditionen samt chansen att vinna fina SRF-prylar ur SRF-shopen.

Vi tror att skälen till Motionslunkens popularitet är att varje medlem deltar på sina egna villkor och kan vinna pris utan att ha sprungit snabbast eller längst. Att vi dessutom har "tävlingsgrenar" för såväl stora som små lokalföreningar stärker jämlikheten.

Arbetsmarknadsprogrammet

Arbetsmarknadsprogrammet syftar till att stärka synskadades situation på arbetsmarknaden genom rehabilitering, råd, stöd, kurser och fortbildning. Stödet har framförallt getts under våra kurser och via telefon men även via besök på hemmaplan. Vanligaste stödet på hemmaplan har bestått av att vi medverkat vid rehabiliteringsmöten tillsammans med arbetsgivare och försäkringskassa.
Under året har ca: 40 personer tagit kontakt med oss via telefon. Genom våra kurser, framtidsverkstäder och yrkesnätverksträffar har vi kommit i kontakt med ca. 210 personer. Det är framförallt de personer vi möter under kurserna som önskar stöd på hemmaplan.

Under 2003 har vi genomfört tre yrkesnätverksträffar för samhallanställda, administratörer och för personal inom vård och omsorg. Totalt deltog 57 personer.

Nio kurser med brukarstöd, "Se dåligt - må bra"; fyra kurser, 25 deltagare, "Arbetssituationen för dig som är synsvag/gravt synskadad"; två kurser, 37 deltagare. "Kurs för arbetslösa"; två kurser 20 deltagare och "Rehabiliterings-kurs fortsättningskurs ";en vecka, fyra deltagare.

På uppdrag av länsarbetsnämnden i Uppsala län genomfördes en preparandkurs inför högskolestudier under fyra veckor med 8 deltagare, se ovan.

I samverkan med distrikten inom Synskadades Riksförbund har vi genomfört fyra regionala konferenser "framtidsverkstäder" med totalt 80 deltagare. Syftet var att belysa problem och möjliga lösningar på arbetsmarknaden.

Ett försök att starta en regional handledningsgrupp gjordes men fick avbrytas på grund av för få deltagare. Syftet var att samtala i grupp ett par gånger per termin om synskaderelaterade problem med personer i liknande situation. Ett inslag som vi haft under våra kurser som varit mycket uppskattat.

Tre aktiviteter för personal inom synrehabiliteringen; en arbetsmarknadskonferens för Arbetsförmedlingen för rehabilitering, kuratorsdagar för syncentralerna och ett sammanträde för Kunskapsrådet med medlemmar som representerar olika delar av "synsverige".

Vi gjorde en mycket givande studieresa till Arlainstitutet som är ett yrkesutbildnings- och utvecklingscenter speciellt för synskadade och dövblinda i Finland.

Programmet för synskadade med ytterligare funktionshinder

Flerhandikappkommittén har genomfört två sammanträden under året. Sammanträdet i mars kombinerades med ett studiebesök på Mo gård. Mötet i oktober ägnades huvudsakligen åt verksamhets planering inför 2004.

Syftet med studiebesöket var att studera utbildning och verksamhet för dövblinda personer. Mo gård består dels av en folkhögskola, dels av ett resurscentrum. Studiebesöket var givande och vi fick träffa ledningen, lärare och elever.

I september var vi ett tiotal personer från flerhandikappkommittén som åkte på en mycket lyckad studieresa till Norge. I gruppen ingick också ett par personliga assistenter. Syftet var att besöka den norska synskadeorganisationen. Vi besökte dels en rehabiliteringsanläggning som den Norska synskadeorganisationen driver i egen regi, dels ett boende och en arbetsplats för personer med flera funktionsnedsättningar. Resan gav oss mycket insikt i hur den Norska synskadeorganisationen arbetar samt att vi fick träffa synskadade med ytterligare funktionsnedsättningar och ta del av deras situation.

Efter våra funktionärsutbildningar som genomfördes hösten 2002 och hösten 2003, har kansliet påbörjat en uppföljning av båda kursernas deltagare. Meningen är att se om och hur kursdeltagarna fått nytta av funktionärsutbildningen. Vi vill också se om och hur deltagarna aktiverats och vi vill stötta deltagarna i deras arbete på hemmaplan.

Ekonomiska bidrag har givits till distrikt och föreningar för friskvård, rekreation och familjeaktiviteter samt till läger för barn.

Arbetsgruppen för Spielmeyer-Vogt har hållit två möten och två representanter besökte den norska föreningens årsmöte. 31 familjer med 35 barn är med i familjegruppen. Den 17-19 oktober genomfördes den årliga föräldrakonferensen för föräldrar till barn med sjukdomen Spielmeyer-Vogt. 23 föräldrar till 16 barn deltog, varav några nya. Vid konferensen medverkade en expertläkare för enskild rådgivning, personal från ett resursteam från Ekeskolans resurscenter för gruppen samt en psykoterapeut. Med var också representanter för organisationerna för Spielmeyer-Vogt från Danmark, Island och Norge.

Punktskriftsprogrammet

SRF har deltagit aktivt i arbetet i den statliga Punktskrifts-nämnden. Vi har framförallt koncentrerat vårt arbete kring frågor om den bristfälliga punktskriftsundervisningen, både för barn och för vuxensynskadade. Ett seminarium för personal på syncentralerna genomfördes i november om punktskriftsundervisning för små synskadade barn, som ingen instans i dagsläget tar ansvar för.

I Club Braille - bokklubben för oss som läser punktskrift, erbjuds populär svensk litteratur. De flesta titlarna är skrivna av kända svenska författare och debutanter. Vi eftersträvar också samtidighet. Det innebär att de böcker som erbjuds i punktskrift kommer ut i svartskrift ungefär samtidigt. År 2003 erbjöds 12 titlar i sex erbjudanden. Club Braille finansierades under året huvudsakligen av projektmedel från Statens Kulturråd, vilka kommer att upphöra från och med år 2004. med anledning av detta har förbundsstyrelsen beslutat att lägga ner Club Braille efter år 2003.

Punktskriftsprogrammet finansierar utgivning av sex olika almanackor i punktskrift, framställning av anpassade sällskapsspel, stöd till lokala och centrala punktskriftskurser samt information om punktskrift. SRF har genomfört fem centrala punktskriftskurser under 2003 med sammanlagt 27 kursdeltagare. Deltagarna har kommit från nio län.

Därtill har personal från SRF ansvarat för två regionala punktskriftskurser i Norrbotten med sammanlagt 13 delta-gare. Utöver kurserna har deltagarna fått hemuppgifter och följts upp med att vi har kontakt och ger vidare utbildning på distans.

Lästjänst via telefax

Lästjänsten via telefax har fortlöpt under året. Tjänsten innebär att gravt synskadade kan faxa personlig post till en läscentral, som ringer tillbaka och läser upp det som faxats. Drygt 350 synskadade är anslutna till tjänsten, och de får därmed möjlighet att själva styra sin postläsning och öka sitt oberoende.

Ledarhundar

SRF har haft överläggningar med socialdepartementet om de stora problem som uppstått på grund av att den målinriktade ledarhundsaveln upphörde i mitten av 1990-talet. Departementet avvisade dock vårt önskemål om att få särskilda medel för att bygga upp en ledarhundsavel, och hänvisade till att näringsdepartementet ansvarar för avelsfrågan, eftersom den berör flera typer av tjänstehundar.

Vi har också under året haft återkommande kontakter med socialdepartementet med anledning av att SRF föreslås få myndighetsutövningsansvar från 2005 när det gäller tilldelning och återtagande av ledarhundar.

Under året har SRF köpt in 35 hundar. Det har genomförts sex grundkurs 1 med totalt 36 deltagare, dessutom fick 10 förare direktplaceringar. 38 förare har genomgått grundkurs 2 fördelade på fyra kurser.

En informationsfilm om ledarhunden som hjälpmedel har producerats under våren, och var färdig i augusti. Filmen har finansierats till största delen med fondmedel och bidrag från externa givare.

För att försöka förmå staten att ta ett samlat ansvar för avel av tjänstehundar, har ett samarbete påbörjats med polisen, försvaret, tullen och kriminalvården.