Organisationsarbete

En viktig uppgift för riksförbundet är att medverka i utvecklingsarbetet inom hela SRF. Det sker genom kompetensutveckling, rådgivning i organisatoriska och intressepolitiska frågor, ekonomiskt stöd samt stöd i personal- och datafrågor.

Jämställdhetsarbete

SRF har högt ställda mål för jämställdhet mellan män och kvinnor. Kvinnors och mäns villkor och de skillnader som finns ska belysas i vårt intressepolitiska arbete. Vi gör det utifrån medvetenheten om att kvinnors och mäns livsvillkor och behov ser olika ut.

Årets arbete inleddes med att bilda den nya Kvinno- och Jämställdhetskommittén, som skulle ersätta de tidigare separata kommittéerna för kvinnor respektive jämställdhet. Kommittén kom att bestå av elva ledamöter varav fyra män.

Kommittén har under året haft tre sammanträden. Vid det första mötet enades kommittén om en gemensam målsättning samt gjorde en ansvarsfördelning för de konkreta arbetsuppgifterna. Vid det andra mötet medverkade en synskadad forskare som gjort en avhandling om synskadades situation på arbetsmarknaden och därvid också belyst villkoren ur jämställdhetssynpunkt. Som väntat så förekom skillnader i bl a löner till nackdel för kvinnorna. En annan viktig fråga var Socialstyrelsens uppdrag om att kartlägga jämställdhet inom sjukvård och socialtjänst, där man ville ha våra synpunkter.

En arbetsuppgift för kommittén är hur vi skall stödja distrikt och lokalföreningar i deras jämställdhetsarbete. Mötet i september ägnades till stor del åt rapporter från kvinnoar-betet i distrikten samt åt de två projekten om våld mot synskadade kvinnor som vi medverkar i.

Förekomsten av våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar har uppmärksammats under senare år. Därför ansökte vi tillsammans med tre andra handikapporganisationer till Allmänna Arvsfonden om ett projekt för en förstudie. Projektmedel beviljades under våren och i augusti startade projektet, som drivs av Handu, Handikappolitiska utredningsinstitutet.

Vi inbjöds under sommaren att medverka i ett Eu-projekt inom EBU, Daphne, om våld och hot mot synskadade kvinnor. Alla medlemsländer inbjöds att sända ut en enkät till synskadade kvinnor och att delta i seminarier inom projektet. Enkäten genomfördes i september och vi deltog i seminarier i juli och i november.

Den årliga Linaträffen genomfördes den 18-19 oktober med 33 deltagare, dock ej från alla distrikt. Det kvinnliga nyhetsbladet Kvinnosyn har givits ut fyra gånger under året och har cirka 700 läsare.

Vid förbundsstämman redovisades den årliga enkäten om distriktens jämställdhetsarbete, denna gång avseende år 2002. Det är alltjämt bara några distrikt som särskilt hävdat jämställdhet eller kvinnoaspekter i sitt intressepolitiska arbete. De flesta distrikten har antagit jämställdhetsplaner, utsett jämställdhetskommittéer och tagit upp jämställdhetsarbetet i sina verksamhetsplaner. Nio distrikt har kvinnlig ordförande, en mer än 2001, medan andelen kvinnliga ombud vid representantskap minskat. Något distrikt mindre än året innan hade genomfört särskilda aktiviteter och ett par distrikt färre än 2001 har representanter i Linanätverket.

Jämställdhetsarbetet är numera relativt väl etablerat i organisationens arbete. Men flera distrikt har fortfarande svårt att driva jämställdhetsfrågorna och en del upplever att utvecklingen stannat av. De känner sig osäkra på hur och vad man kan göra för att komma vidare. Vi behöver utveckla arbetssätt och finna nya metoder för att stimulera arbetet att gå vidare.

Vid European Blind Unions EBU:s generalförsamling valdes en av våra kvinnliga styrelseledamöter in i styrelsen för EBU

Vi har i arbetet kontakt med olika kvinnogrupper och nätverk. En medlem är ledamot i styrelsen för Forum Kvinnor och Handikapp. Vi har deltagit i svenska CEDAW gruppen, som är ett nätverk av ett stort antal kvinnoorganisationer och andra organisationer som arbetar för FN:s kvinnokonvention.

Vårt nya SRF

Kongressen år 2000 beslutade att SRF under kongressperioden ska genomföra ett utvecklingsarbete som engagerar alla synskadade inom och utanför SRF. Projektet har namnet Vårt Nya SRF.

För att få förändring i vår organisation måste så många medlemmar och andra intresserade som möjligt engageras. Det gäller att starta samtal i regioner, distrikt och lokalföreningar om särskilt viktiga områden. Vi har också velat nå sammanslutningar av synskadade utanför SRF samt enskilda synskadade personer.

De centrala frågorna är hur vår organisation faktiskt fungerar när det gäller medlemsinflytande, verksamhet, mångfald, beslutsformer och struktur, tillgänglighet och öppenhet med mera. Vi har också gjort en omvärldsanalys, det vill säga studerar hur samhället förändras och vilken roll organisationerna har. Vi har tagit kontakt med andra organisationer och aktörer. En bra kontakt är SRF:s medlemskap i Ideell Arena, ett nätverk för ideella organisationer. För att få hjälp med analys och att utveckla arbetet har vi engagerat en forskare från Handelshögskolan i Stockholm.

Under 2003 har projektgruppen träffats vid tre tillfällen. En del konferenser och möten ute i organisationen genomfördes under våren med medverkan från projektgruppen.

Med utgångspunkt i alla diskussioner och synpunkter som framkommit och sin egen analys och bedömning arbetade gruppen under våren fram ett remissmaterial med förslag och idéer inom fyra "områden"; Ändamål. Medlemskap, Arbetssätt och Organisation. Materialet sändes ut till alla lokalföreningar och distrikt samt närstående organisationer av synskadade. Svar lämnades till i oktober. Dessa sammanställdes av gruppen till ett förslag till förbundsstyrelsen om förändringar av organisationen att behandlas vid kon-gressen 2004.

I kongressens beslut år 2000 om projektet fastställdes vissa delmål till utgången av år 2002. För att få fram hur dessa nåtts, sändes under hösten en enkät ut till distrikt och föreningar.

För att engagera enskilda medlemmar att pröva nya sätt att arbeta utlystes ett projektbidrag under hösten. Ett par ansökningar beviljades.

Medlemsantalet

Under 2003 fick SRF drygt 1000 nya medlemmar. Trots detta har det totala medlemsantalet minskat med 410 personer, från 14963 till 14553 röstberättigade medlemmar. Orsaken till detta är den oerhört höga medelåldern inom SRF på cirka 80 år.

Medlemsantalet inom SRF 2002-2003
Distrikt Röstberättigade medlemmar
2002 2003 +/-
Stockholm/Gotland 2579 2509 -70
Uppsala 540 538 -2
Södermanland 347 345 -2
Östergötland 547 528 -19
Jönköping 409 397 -12
Kronoberg 437 425 -12
Kalmar 679 667 -12
Blekinge 435 412 -23
Skåne 1705 1635 -70
Halland 613 613 0
Bohuslän 469 453 -16
Göteborg 991 1028 +37
Älvsborg 672 668 -4
Skaraborg 446 462 +16
Värmland 469 454 -15
Örebro 455 456 +1
Västmanland 325 315 -10
Dalarna 535 458 -77
Gävleborg 281 277 -4
Medelpad 271 270 -1
Ångermanland 318 305 -13
Jämtland 297 283 -14
Västerbotten 605 543 -62
Norrbotten 538 512 -26
Totalt: 14963 14553 -410

Barnmedlemmar 728 684 -44

Traineeprogrammet

Det övergripande målet för traineeprogrammet, som genomfördes i samarbete med US, var att genom ett tvåårigt projekt ge tio unga synskadade från hela landet hög kom-petens och självförtroende och att vid programmets slut erbjuda deltagarna arbete inom organisationen.

Traineeprogrammet inleddes 2001-02-26 och avslutades 2003-02-28. För tre av deltagarna förlängdes programmet med 2-3 månader.

Målen för termin 4 hösten 2002, så som de formulerats i Projektkontrakt, var i hög grad vägledande även för de avslutande månaderna under våren 2003 nämligen:
- att arbeta för en bra utslussning till arbete i organisatio-nerna
- att knyta ihop deltagarnas individuella mål och behov och få ett bra avslut
- att utvärdera programmet och föra vidare viktiga resultat
och erfarenheter.

7-10 januari anordnades utvärderings- och framtidsdagar. Målsättningen var att tillsammans med ledningen för SRF diskutera och utvärdera programmet och deltagarnas framtid. Veckan därefter genomgick deltagarna en datautbildning i samarbete med Svenska Enter Rehabilitering AB. Utbildningen anpassades efter var och en beroende på tidigare kunskaper och färdigheter.

Februari månad blev mycket hektisk. Följande aktiviteter genomfördes:
- Studieresa till Bryssel 10-14 februari med en förberedande vecka innan. Gruppen besökte EBU och EDF, EU- kommissionen, regeringens representation i Bryssel, landstings- och kommunrepresentationen, NBV (Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet) samt mötte representanter för belgiska synskadeorganisationer.
- Presentations- dagar genomfördes 18-19 februari. Till dessa dagar inbjöds arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, handikapporganisationer, Kommun- och Landstingsförbunden, arbetsmarknadsministern, När-ingsdepartementet, riksdagspolitiker i arbetsmarknads-utskottet, bidragsgivarna ESF-rådet, Länsarbetsnämn-den och Allmänna Arvsfonden, Försäkringskassan, AMS, Riksförsäkringsverket, Af Rehab, handledare, fö-reläsare, mentorer och andra för programmet viktiga personer. Deltagarna hade själva gjort ett program för dagarna, som innehöll presentation av utbildningens olika delar samt gruppdiskussioner och möjlighet för de in-bjudna att ställa frågor.
- En avslutande intensivvecka genomfördes 24-28 februari på Almåsa kursgård. Under veckan togs ombudsmannarollen upp ur olika aspekter. För övrigt ägnades veckan åt att utvärdera de två åren. En avslutningsfest arrangerades också under denna vecka, där deltagarna fick sina intyg och gåvor från SRF.

Praktik har endast utförts av de deltagare som fått förlängning. Praktik har genomförts vid Syncentralen i Göteborg, Radio Stockholm, Socialdepartementet, SRF Skellefteå samt hos handikappkonsulenten i Strömstads kommun. Två deltagare gjorde utlandspraktik i Australien och USA under våren.

För programmets utvärdering har en utomstående granskare anlitats, enligt ESF- rådets önskemål. Programmets utvärderare kom från Pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. Hon har följt programmet nära och har genom intervjuer och slutsatser fångat framgångar och brister i programmet, men också de enskilda traineearnas utveckling under de två åren. Utvärderingen har getts ut i bokform med titeln "Fokusera - agera" med undertiteln "- om hur synskadade skaffar sig självförtroende och kompetens genom traineeprogram".

Utvärderingen är ett viktigt dokument inte bara för vår egen organisation utan även för andra organisationer och myndigheter inom arbetsmarknadsområdet, som vill utveckla metoder och innehåll på arbetsmarknads- och utbildningsområdet. Boken distribuerades till berörda parter under augusti månad.

Funktionärsutbildning

SRF:s funktionärsutbildning är av stor betydelse för organisationen. Utöver cirkelledarutbildningar i miljöfrågor och om att läsa på nytt sätt med Daisy, kurs för studieorganisatörer samt traineeprogrammet som nämns på annan plats, har vi också genomfört fem funkiskurser.

Två Funkis 1, varav en var en regional kurs. Funkis 1 är en grundläggande kurs om SRF-organisationen och vårt arbete. Vi har också genomfört en Funkis 3 om Inflytande och påverkan. Den kursen är en utbildning i att bedriva aktivt intressepolitiskt arbete.

Av de 13 personer som påbörjade vår tvåstegsutbildning funkis projektledare i november 2002, var det nio som fullföljde projektledarutbildningen genom att delta även i steg två i början av året. Av dessa var fem kvinnor och fyra män. Denna utbildning genomfördes som ett led i vår satsning på ett mer projektinriktat arbetssätt inom SRF.

I november genomförde vi en funktionärsutbildning där 18 personer deltog tillsammans med tre tjänstemän och en ledamot från flerhandikappkommittén. Syftet var att ge ökade kunskaper om situationen för personer med ytterligare funktionsnedsättningar och hur SRF bättre ska kunna tillvarata deras intressen.

Temat för årets ledarskapsutbildning för våra distriktsordförande var "Att skapa entusiasm och engagemang". Det gällde ledarskapet i styrelsen, som lagledare, och att vara ledare för lokalföreningarna inom distriktet. Vi genomförde också en särskild utbildning för de nyvalda distriktsordförandena. Denna koncentrerades på stöd och service från riksförbundet.

I slutet av året genomfördes en traditionsenlig utbildning för våra datafaddrar, som fyller en mycket viktig funktion som stöd till synskadade personer som har hemdator.

Studieverksamhet

Studieåret har präglats av omläggningen och informationen kring studiematerial på Daisy. Vårt eget studiematerial "Läs på nytt sätt med Daisy" har flitigt använt såväl vid syncentraler, som på tematräffar och i studiecirklar. Genom att anordna en cirkelledarutbildning i Daisy-läsande fick vi ett rejält uppsving på försäljning av studiematerial på Daisy istället för kassett. Ändå är kassetten överlägsen när det gäller beställningar av studiematerial. Skälen är flera. Långt ifrån alla cirkeldeltagare har tillgång till Daisyspelare. Studieanordnarna (studieförbunden) beställer slentrianmässigt kassetter utan att först efterhöra deltagarnas möjligheter att läsa Daisyböcker. Rädslan för ny teknik finns dessutom.

Vi har uppdaterat studiehandledningen till nya populära "Vardagstips för synskadade", gjort ett nytt mötesmaterial kring Färdtjänstfrågor, tagit fram ytterligare ett "Aktuella Samtal inom SRF", denna gång om EU-frågor samt haft en rejäl kampanj kring tillgänglighetsfrågor i form av cirkelledarutbildningar kring det nya materialet "Hur vill vi ha det ute och inne?". Under året kom två nya böcker om hur det är att vara synskadad. "Jag ser dig ändå" handlar om hur det var att växa upp Tomtebodaskolan. "Se dålig Må bra" handlar om att må bra trots synskadan. Till dessa böcker har vi framställt studiehandledningar.

Under verksamhetsåret har vi producerat nya lästräningshäften i punktskrift. För första gången har vi också tagit fram lästräningshäften för de personer som vill läsa fullförkortad punktskrift (K 75).

Antalet nyproducerade titlar har sjunkit betydligt jämfört med tidigare år. Det allmänna utbudet har alltså minskat. Däremot har vi tillfullo kunnat serva såväl grupper som enskilda som efterfrågat speciella studiematerial.

Information om studiematerialen har under året ändrat karaktär och innehåll. Ett supplement till studiekatalogen har framställts. Nyhetsbrevet "Aktuellt om Studier" har utkommit med ett nummer. I slutet av året blev sex häften "Välj SRF-studier" färdigställda. Häftena innehåller information om våra egna material utifrån teman. Därutöver har ett par nya genrelistor tagit fram. Den elektroniska informationen har utvecklats vidare. Nu finns en e-postlista för studieintresserade där man kan utbyta erfarenheter och få information om nya material. Tyvärr utestängs de funktionärer som inte har tillgång till dator med Internetuppkoppling. Under året har vi av ekonomiska skäl dragit ner på automatiska utskick till lokalföreningar och distrikt av våra egna studiematerial.

I maj genomfördes en utbildning för våra studieorganisatörer. Vår studieorganisation är uppbyggd av studieombud i lokalföreningarna och studieorganisatörer i distrikten. Det är dessa studiefunktionärer som organiserar studieverksamheten lokalt och regionalt inom SRF.

Studiecirklar 2003 2002 2001
SRF-cirklar 152 145 152
Allmänna cirklar 444 513 469
Cirklar totalt 596 638 622
Antal deltagare 5 437 5 704 5 593
(Till kategorin SRF-cirklar räknas både SRF-ämnen och rehabilitering/kommunikation)

Antalet cirklar har minskat med 7 procent och deltagarna med 5 procent från föregående år. I de tre största distrikten har Stockholm haft 98 cirklar, Göteborg 85 och Skåne 71. Det är naturligtvis svårt för mindre distrikt att nå upp till dessa nivåer men Blekinge har bibehållit antalet cirklar från förra året 29 stycken. Några distrikt rapporterar en minskad verksamhet. Minskningen kan vara reell eller dölja cirkelverksamhet i lokalföreningarna utan medverkan från studieförbunden.

Två tredjedelar av deltagarna är kvinnor. En tredjedel av cirklarna tar upp SRF-ämnen. De populäraste allmänna cirklarna handlar om skönlitteratur och hantverk.

Kurser 2003 2002 2001
Distrikt 117 128 140
Deltagare 1 986 2 525 2 740
Regionala 21 7 9
Deltagare 164 178 230

Kurserna som distrikten anordnat följer samma utveckling som cirklarna, det vill säga en minskning. Däremot kan vi se att de regionala kurserna har ökat med två tredjedelar. Tyvärr kan vi inte se denna ökning i antalet deltagare - i genomsnitt 8 deltagare per regional kurs! Majoriteten av deltagarna var kvinnor.

Under året har det hållits flest kurser, 22 stycken, inom ämnet funktionärsutbildning. Av de prioriterade målen har 12 kurser anordnats om Vårt Nya SRF och 5 om resande. En fortsatt hög andel kvinnokurser har dessutom hållits. Andra vanliga kurser har varit träffar för nysynskadade, data och EMU.

Handikappsamarbete

Under 2003 genomfördes ett rådslag inom SRF om handi-kappsamarbetet under rubriken "Tillsammans är vi starka". Samtliga 24 distrikt och ungefär hälften av lokalföreningarna har besvarat rådslaget.

De allra flesta distrikten samarbetar idag med andra handikappförbund, men inte riktigt alla. HSO och DHR är de vanligaste samarbetsparterna. Det är allra vanligast att samarbeta i intressefrågor. I andra frågor förefaller samarbete vara ovanligt.

Distrikten är genomgående positiva till handikappsamarbete. Många distrikt har själva tagit initiativ till ett ökat samarbete. Det är bara några få distrikt som uppger att de upplevt problem eller inte gjort något.

Ungefär hälften av distrikten är positiva till att SRF kan gå med i HSO. Knappt hälften tycker det är bra som det är, det vill säga att vi kan stå utanför HSO och samarbeta när det behövs. Tre fjärdedelar av distrikten anser att varje del av SRF själva ska få avgöra om de ska gå med i HSO, återstående fjärdedel anser att ett eventuellt beslut ska gäl-la hela organisationen.

Synskadade invandrare

Invandrarprojektet som får stöd från allmänna arvsfonden är inne på år två av tre. Vi har arrangerat två regionala informationsträffar, i Härnösand respektive Mullsjö för ett 70-tal deltagare.

Tre helgträffar för språkområdesgrupperna persisktalande, arabisktalande, och synskadade invandrare från Öst- och Centraleuropa ledde till att de tre grupperna bildade egna språkområdesgrupper inom SRF.

Många deltagare vid våra kurser har gått vidare till andra SRF-kurser eller tagit kontakt med respektive lokalförening.
Vi har givit lokalföreningar och distrikt stöd i arbetet att få med fler invandrare i verksamheten.

En grupp personer som invandrat till finland har besökt oss för att studera hur vi i Sverige arbetar med invandrarfrågor.
Invandrarkommittén har under året sammanträtt tre gånger.

Stöd i personalfrågor

Vid halvårsskiftet 2003 startade riksförbundet en treårig försöksverksamhet med regionalt arbetsgivarstöd i DEST-regionen (Södermanland, Östergötland, Värmland och Örebro län). Syftet med projektet är att ge ett kraftfullt arbetsgivarstöd till arbetsplatserna i regionen för att pröva om en borde satsning ska utvecklas även i andra delar av organisationen. Stödet har främst bestått i regelbunden medverkan vid personalmöten, utvecklingskonferenser med personal och styrelser samt direktkontakter med personal och lokala arbetsledare.

Med utgångspunkt i utredningen om den lokala personalorganisationen, arbetsmiljölagstiftningens tydliga krav på arbetsgivare vad gäller systematiskt arbetsmiljöarbete samt uppvisad hög sjukfrånvaro på våra arbetsplatser, beslutades om en särskild satsning kring arbetsmiljöfrågor under 2003. Fokus i projektet skulle läggas på utbildning av arbetsledning samt att få till stånd ett systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatserna i distrikt och lokalföreningar.
Målen för det planerade utvecklingsarbetet var främst:
- att höja medvetenheten i arbetsmiljöfrågor,
- att genom bättre arbetsmiljö, förebyggande arbete och bra rehabilitering få ner sjukskrivningarna samt
- att se till att vi har fungerande rutiner för lagens krav på ett systematiskt arbetsmiljöarbete och årliga handlingsplaner.

Bland annat genomfördes regionala arbetsledarutbildningar samt en uppföljande konferens för personal och arbetsledare. Projektet har även medverkat i särskilda arbetsmiljöinsatser som uppstått på enskilda arbetsplatser. I projektet ingick även att ha en mentorsroll gentemot distriktsombudsmännen. En arbetsmiljödag genomfördes den 10 no-vember för rikskansliets personal och arbetsledning.

Resultat av projektet är att det:
- Gett arbetsledarna en fördjupad kunskap samt en mer organiserad struktur för utvecklingen av arbetsmiljöarbetet på respektive arbetsplats.
- Samtliga anställda inom organisationen har fått möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
- Medvetenheten om kraven på oss som arbetsgivare/arbetsledare och vad en god arbetsmiljö kan innebära har ökat.
- Sjukskrivningsstatistiken, som uppvisade höga siffror inom organisationen, har sjunkit några procentenheter i slutet av året.

Ekonomiskt stöd

Det ekonomiska stödet till lokalföreningarna har fortsatt. Det utgörs av solidaritetsstöd till ekonomiskt svaga lokalföreningar och anslag till geografiskt stora lokalföreningar. På grund av SRF:s dåliga ekonomi var förbundsstyrelsen dock tvungen att halvera stödet inför 2004. 215 000 kronor fördelades i projektstöd för att utveckla den lokala verksamhe-ten. Motsvarande siffra var föregående år drygt 400 000 kronor. Projektstödet har i första hand getts till projekt inom de av förbundsstämman fastställda målen för 2004 samt till uppsökande verksamhet bland yngre synskadade och synskadade invandrare.

Det behovsprövade interna ekonomiska stödet till distrikten på totalt 1 650 000 kronor har fördelats till 16 distrikt (15 år 2002). Beloppen varierar från 25 000 upp till 265 000 kronor per distrikt.

I juni 2002 uppdrog förbundsstyrelsen åt kansliet att undersöka vilka distrikt som var villiga att delta i en försöksverksamhet med en administrativ servicecentral. Norrbotten och Västerbotten visade sig intresserade och efter många diskussioner om centralens placering enades man slutligen om att upprätta centralen i anslutning till distriktets lokaler i Luleå.

Projektet som stöds av Arvsfonden under en 3-års period har två huvudsyften:
- Att kunna erbjuda Norrlandsdistrikten men även andra enheter inom SRF administrativt stöd.
- Att utveckla metoder som gör det möjligt för synskadade personer att kunna fungera som kassörer och sekreterare oavsett synskadans omfattning.

Genom den kompetens som centralen erbjuder behövs inte de formella kunskaperna hos kassören, utan främst sunt förnuft och ett ekonomiskt tänkande. De rapporter som kassören får från centralen gör det möjligt att följa före-ningens ekonomi på det media som önskas. På samma sätt kan sekreteraren få hjälp med utskrifter, utskick etc.

Servicecentralen ska erbjuda distrikt och lokalföreningar service vad gäller:
- materialproduktion och utskick på olika media;
- betalningar
- bokföring, redovisning och ekonomiska rapporter till styrelser och kanslier;
- rådgivning i ekonomiska frågor
- stöd och hjälp med ansökningsförfaranden till fonder, myndigheter med flera för att skaffa ekonomiska resurser till verksamhet och projekt;
- enklare datautbildning och IT-support.

Centralen är underställd rikskansliet, men arbetar på direkt uppdrag av distrikten/lokalföreningarna. Alla beslut inom enheterna fattas givetvis av respektive styrelse och centralen verkställer uppdragen på servicebasis enligt de linjer man tillsammans kommit överens om.

Genom en samordnad, rationellare hantering, bättre bevakning och kompetensutveckling för styrelseledamöterna bör detta också på sikt skapa förutsättningar som kan förbättra ekonomin i de distrikt och lokalföreningar som centralen betjänar.

Målsättningen är att centralen skall vara självfinansierad vid projekttidens slut, då stödet från Arvsfonden upphör. Vi tror att den administrativa servicecentralen ska bli ett bra komplement för hela organisationen i den omställningspro-cess som pågår inom SRF.