Arbetsliv för alla
Ett av Synskadades riksförbunds, SRF, mål är att
synskadades möjligheter på arbetsmarknaden ska förbättras
- fler synskadade ska ha arbete och färre ska leva på
sjukersättning.
Ett synnerligen viktigt mål eftersom arbetslösheten bland
gruppen synskadade är oacceptabelt hög, omkring 60 procent.
Därför känns LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedins
uttalande om allas rätt till arbete hela arbetslivet ut som
ett viktigt stöd.
Upplevs som ett hån
I skenet av sysselsättningsläget för synskadade upplevs
regeringens arbetslöshetsmål om fyra procent och målet
om en sysselsättningsgrad om 80 procent som ett hån -
som om det inte omfattade alla.
Om målet verkligen ska omfatta alla borde det finnas ett batteri
av åtgärder för att också synskadade ska kunna
närma sig regeringens mål.
Jag avser verksamma åtgärder, vilka SRF vid flera tillfällen
har redovisat.
Stöd och uppmuntran
Rätten till arbete, var och ens vilja samt ansvar att bidra
med sin arbetsinsats efter bästa förmåga måste
möjliggöras, lyftas fram i debatten, synas i besluten
och framför allt i genomförandet av arbetsmarknadspolitiken.
Då krävs förhållningssätt och metoder
som gör att individen stöds och uppmuntras och inte hamnar
mellan stolarna på grund av bristande samverkan mellan myndigheterna,
bristande helhetssyn och avsaknad av hälsoekonomiskt tänkande.
I dag tycks respektive myndighet, till exempel Arbetsmarknadsstyrelsen,
AMS, skruva på sina åtgärdskranar lite fram och
åter beroende på dagsformen, egna budgetmål och
vinddraget från regeringskansliet utan att oroa sig för
hur det påverkar den enskilda individens möjligheter
och hälsa.
Och utan att fundera på hur det påverkar kranarna hos
andra myndigheter till exempel sjukvårdshuvudmännen och
Riksförsäkringsverket.
Rätt till meningsfullt liv
Om sysselsättningsmålen verkligen omfattar alla måste
myndigheternas traditionella budget- och stuprörspolitik ge
vika för en politik som bättre bidrar till allas rätt
till arbete och förhindrar en ökad ohälsa.
Rehabiliterings- och arbetsmarknadsinsatserna måste för
synskadade också kunna bedömas utifrån rätten
till ett meningsfullt liv och en god hälsa.
Då är AMS lovvärda begäran om höjning
av lönebidragstaket samtidigt som man årligen förhandlar
ned befintliga lönebidrag ett tydligt utryck för bristande
politisk helhetssyn och föga intresse för ohälsotalens
ökning och allas rätt till arbete.
Rimmar illa
Det känns naturligtvis bra när regeringen framhåller
den ideella sektorns stora betydelse i folkhälsoarbetet och
för dess stöd till utsatta grupper. Men vad som sägs
rimmar illa när regeringen samtidigt avstår från:
att höja lönebidragstaket,
att lägga propositioner i ärendet trots utredningsförslag,
att ge allmännyttiga stiftelser skattefrihet samt
att återställa stödet till handikapporganisationerna.
Det kan också befaras att friåret inte kommer att öka
möjligheterna för funktionshindrade att få arbete,
utan snarare minska utrymmet för arbetsmarknadspolitiska åtgärder
riktade till grupper med särskilda behov av arbetsmarknadsinsatser.
Sysselsättningens betydelse för en god hälsa kan
inte nog betonas.
Bidrar till nytänkande?
När nu Wanja Lundby-Wedin oroar sig över bristerna i arbetsmarknadspolitiken
och efterlyser modernare och mera individinriktade åtgärder
samt framhåller allas rätt till arbete, kan det förhoppningsvis
bidra till ett nytänkande och ökade möjlighet även
för synskadade och andra funktionshindrade att få eller
behålla arbete.
Det är min förhoppning att länets riksdagsledamöter
vill stödja vårt sysselsättningsmål - fler
synskadade i arbete och färre med sjukersättning - och
att regeringen i den kommande vårbudget lägger verkningsfulla
förslag på åtgärder som bidrar till att öka
sysselsättningen även för synskadade, bland annat
genom att höja lönebidragstaket nu.
Jag vill fortfarande tro att regeringens sysselsättningsmål
verkligen gäller alla - ett arbetsliv för alla hela arbetslivet
ut.
Per-Arne Krantz
Lyckeby
1:e vice ordförande
Synskadades riksförbund
Publicerat i Blekinge Läns Tidning 22.3.05
Sidans
topp . Tillbaka . Åter huvudsida
122 88 Enskede. Besök Sandsborgsvägen 52.
Telefon 08-39 90 00. Texttel 08-648 86 62. Fax 08-39 93 22.
E-post webbredaktor@srfriks.org
|