Synskadade i husarrest

För att kunna leva ett självständigt och aktivt liv behöver personer med synnedsättning tillgång till ledsagarservice. Om personen inte beviljas detta blir följden isolering och husarrest.

Enligt förarbetena till Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan synskadade få dessa insatser med stöd av denna lagstiftning. Tyvärr blir det allt vanligare att handläggarna på kommunernas handikappomsorg nekar synskadade ledsagarservice enligt LSS. Allt för ofta gör de bedömningen att synskadade inte tillhör LSS personkrets. De motiverar detta med att den sökande klarar av att äta själv och sköta sin personliga hygien. Detta är absurt eftersom det inte har någonting med behovet av ledsagarservice att göra. Jag är själv så gravt synskadad att jag nästan är blind och har blivit nekad ledsagarservice enligt LSS med denna motivering.

En synskadad person kan, på grund av sitt funktionshinder, inte förflytta och orientera sig på egen hand. Om personen inte beviljas ledsagarservice blir följden husarrest och isolering. Utan hjälp av ledsagare klarar många inte av att utföra vardagssysslor som inköp av livsmedel och andra produkter, post och bankärenden. Att utöva fritidsaktiviteter eller gå en promenad blir en ouppnåelig dröm.

Det alternativ som finns till LSS är insatsen ledsagarservice enligt Socialtjänstlagen. Det är inget bra alternativ. För det första kan kommunen införa restriktioner av ledsagarservicen och till exempel bara bevilja den till vissa av dem i förväg godkända aktiviteter, endast tillåta att den utförs vissa timmar på dygnet eller enbart på vardagar. De kan enkelt slippa undan att utföra ledsagarservicen med hänvisning till att de har brist på personal. Dessutom kan de neka personen att själv välja vilken ledsagare den vill ha och skicka den personal som för tillfället är tillgänglig. Detta skapar enligt mig en ohållbar situation för personer med synnedsättning.

Personer med synnedsättning som nekas ledsagning enligt LSS har inte möjlighet att leva ett självständigt och flexibelt liv. Följden blir som jag tidigare skrivit husarrest och isolering. Det är absurt att rätten till ledsagarservice enligt LSS skall bero på var i landet personen bor, vilket blir fallet när olika kommuner tolkar lagstiftningen på olika sätt. Denna frustrerande situation har jag själv råkat ut för. Jag anser att ett förtydligande om vilka som tillhör LSS tredje personkrets bör göras och att det skall stå att personer med grav synnedsättning är en av de grupper som skall ha rätt till insatser enligt denna lagstiftning.

Jag hoppas att jag har lyckats belysa problemet med en icke- fungerande ledsagarservice för personer med synnedsättning. Hör gärna av dig så att vi kan diskutera frågan.

Jag vill även passa på att skicka med en tanke så här i valtider. En och halv miljon svenskar har någon form av funktionsnedsättning. Det är en betydande väljargrupp.

Vänliga hälsningar
Eva Fridh