Lästräning och hjälpmedel för dig som är synsvag

Att vara synsvag kan vara en besvärlig situation. Vid vissa tillfällen kan du klara dig lika bra som en normalseende, medan du i andra situationer har stora svårigheter. Detta kan vara svårt för personer i ens omgivning att förstå.

Utprovning av hjälpmedel
Hjälpmedel provas ut för att ge bästa möjliga synskärpa och största möjliga synfält och bekvämaste läsavstånd.
Vid utprovningen av läshjälpmedel vid syncentralen strävar man efter att du ska kunna läsa tidningstext. Det vanligaste är att du får starka läsglas i glasögonbåge. Att läsa med läsglas på nära avstånd eller förstoringsglas kan vara tröttsamt. Det kan vara bra att använda andra sinnen för att identifiera saker och att variera mellan olika hjälpmedel eller använda andra sätt att läsa t.ex. talbok.
Det finns en mängd tekniska möjligheter att förbättra och ersätta brister i synfunktionen. En "synförbättring" för en person som är synsvag kan åstadkommas med hjälp av syn- och lästräning, optik eller elektroniska förstoringssystem.

Läsglas i glasögonbåge
Läsglas i glasögonbåge gör att du får båda händerna fria. Läsglasen är också enkla att ha med sig i ett snöre runt halsen. Nackdelen är att läsavståndet blir kort.

Förstoringsglas
Förstoringsglaset är lätt att bära med sig och du får ett "normalt" läsavstånd. Det kräver att du är stadig på handen. Avståndet mellan text och förstoringsglas och avståndet mellan förstoringsglas och ögon måste hållas konstant. Förstoringsglas på fot är lite stadigare och kan vara bra att använda när man skriver.
Lupplampor ger ett riktat ljus och är bra att skriva och läsa under. Båda händerna blir fria.

Filterglas och fotokromatiska glas
På syncentralen kan du prova ut filterglas för att förhöja kontraster för att se bättre. Fotokromatiskt behandlade glas kan användas för att dämpa bländningsljuset.

Förstorande TV-system
CCTV (Closed Circuit Television system) är ett slutet TV-system med en fast monterad kamera ansluten till en TV-skärm. Kameran är placerad över ett rörligt bord som kan föras i sid- och höjdled. På det rörliga bordet lägger du det vill förstora. Du kan sy, läsa, skriva, rita, klippa naglar med mera under kameran. CCTV ger höga förstoringar och det är även möjligt att ändra kontrasterna så du får mörk bakgrund och ljusa bokstäver. Du sitter bekvämt när du läser eller skriver.

Förstorande kamerasystem
Förstorande kamerasystem för datorer fungerar ungefär som en CCTV. Skillnaden är att kameran inte har en egen skärm utan man använder samma bildskärm som till datorn.

Bärbart TV-system
Det finns även bärbara och batteridrivna förstoringssystem med små platta bildskärmar. De går utmärkt att ha i väskan eller portföljen för att läsa busstidtabeller, menyer, dagordningar, anteckningar mm. Vissa modeller går att skriva under.

Förstoringsprogram för Mobiltelefoner
Har du svårt att se texten i din mobiltelefon finns förstoringsprogram till vissa mobiltelefoner.

Läsmetoder vid olika typer av ögonsjukdomar
Ta kontakt med syncentralen om du vill ha hjälp med att förbättra dina läsmetoder. Synpedagogen kan hjälpa dig.
Vissa ögonsjukdomar innebär att du inte kan röra ögonen över texten utan du måste förändra ditt sätt att läsa. Om du inte är synskadad läser du genom att ögonen rör sig över textraderna. Ögat fixerar texten och hoppar sedan snabbt till nästa fixering. Normalt brukar ögat hoppa längs raderna tre eller fyra gånger per sekund. Är texten svår hoppar man ofta tillbaka längs raden. Under en fixering vid ett läsavstånd på ca 30 cm och med normal storlek på typsnitt kan man inte identifiera mer än två eller tre korta ord (ca 10 bokstäver). Man har bara tillgång till ett smalt område av information vid varje fixering. Vanligen är läshastigheten ca: 300 ord per minut för en person med god synförmåga. Är du synskadad blir området mindre och läshastigheten sjunker.

Läsning vid skador i gula fläcken
Maculadegeneration är den vanligaste ögonsjukdomen och ger förändringar i näthinnans gula fläck. Synskärpan försämras, vilket gör det svårt att läsa. I vissa fall måste du lära dig excentrisk fixation vilket innebär att du ser vid sidan om det du vill titta på. Läsavståndet blir kort och du läser med ett öga och rör texten istället för ögonen. Det underlättar om du har stöd för armbågarna eller har något annat stöd för texten. Det är viktigt att du har en bra belysning.

Läsning vid begränsat synfält
Vissa ögonsjukdomar innebär att synfältet är begränsat.
Är synskärpan god och synfältet inte alltför litet kan du läsa på vanligt sätt med fixeringsrörelser, fixeringar och återgångsrörelser. Du behöver göra fler fixeringar per rad än en person med fullt synfält och även göra paus vid läsning av textraden.
Är synfältet för litet för att göra fixeringsrörelser håller du ögonen så stilla som möjligt och för in texten i det synfältet som lämpar sig bäst för läsning. Den bästa metoden är ofta att röra texten eller att mata in texten genom att röra huvudet. Om du får in väldigt få bokstäver kan du undersöka om du har någon perifer synrest som är bättre att läsa med. Det perifera synfältet ger sämre synskärpa. Bästa läshjälpmedlet kan då vara en CCTV. Den förstorar och underlättar för dig att mata in texten i synfältet.

Läsning vid nystagmus
Alla människor har nystagmus (ögondarr). Ögondarret aktiverar sinnesceller på näthinnan och underlättar seendet. Kraftig nystagmus är ofta en följd av en ögonsjukdom från barndomen och innebär att det är svårt att kontrollera ögonmusklerna. Synskärpan brukar vara låg på avstånd men många kan lära sig läsa genom att "blockera" sin nystagmus. Flertalet lär sig detta på egen hand medan andra kan behöva hjälp av en synpedagog.

För att kunna läsa måste du "ställa in" ögat i det läge där ögondarret är så litet som möjligt och försöka behålla det läget. Vid läsningen ersätter huvudrörelser fixeringsrörelser. Stark näroptik, att stänga av ett öga, anstränga sig för att fixera blicken eller att röra ögat innebär att nystagmusen ökar. För att minska nystagmusen bör man hålla blicken stilla i lugnaste nystagmusläge och låta huvudet röra sig i stället för ögat och eventuellt hålla texten i sned vinkel i förhållande till huvudet eller tvärtom.

Belysning
När du blir äldre behöver du mer ljus eftersom funktionen i näthinnans nervceller försämras och linsen grumlas. Du blir också känsligare för bländning. I 40- årsåldern behöver du dubbelt så mycket ljus som i 20-årsåldern och vid 60 år är ljusbehovet tio gånger så stort som vid 20 år.
Har du en ögonsjukdom ökar ofta behovet av ljus ytterligare.

En bra läslampa bör vara ställbar så att du kan rikta ljuset. Lampan bör ofta vara nära huvudet. Ljuset ska helst komma från sidan eller snett bakifrån. Armaturerna bör klara av 75W glödlampor. En lysrörslampa kan vara ett bra alternativ om du har kort läsavstånd. Är du bländningskänslig kan lysrör vara besvärande. Dagsljus som kommer in i synfältet framifrån eller från sidan kan försvåra och ge bländningseffekter. Även en ljus vägg som är starkt belyst kan upplevas som bländande. Med persienner kan man lätt reglera inflödet av dagsljus.

Bostadsanpassning
Du kan få hjälp från syncentralen för att söka bidrag från kommunen för att anpassa din bostad. Bostadsanpassning kan blanda annat innebära att du får bättre belysning hemma.

Utrustning vid läsning
Arbetsställningen är viktig för att motverka trötthet och förhindra skador och värk. Det finns flera olika typer av utrustning du kan ha vid arbetsplatsen för att förbättra ergonomin t.ex. IA-bord, Individuellt Anpassningsbart bord med uppfällbar bänkyta, lässkiva och manuskripthållare.
Bord och kontorsstol som går att höja och sänka ger en god ergonomi. Armstöden på stolen är ofta i vägen om du behöver sitta nära bordet.