Vårt nya SRF 2005-2006
vision, mål, arbetssätt, organisation, ekonomi

Del 1: Mål, prioriteringar, arbetssätt och långtidsbudget

INNEHÅLL

Förslag till beslut

1. Vår vision

2. Mål för kongressperioden
2.1 Utgångspunkter
2.2 Prioriterade områden
2.2.1 Diskrimineringen av synskadade ska minskas
2.2.2 Synskadades hälsotillstånd ska förbättras
2.2.3 Synskadades möjligheter på arbetsmarknaden ska förbättras
2.2.4 Synskadades ekonomi ska förbättras

3. Framtida arbetssätt
3.1 Att nå målen
3.2 Internt utvecklingsarbet

4. SRF:s framtida organisation
4.1 Inledning
4.2 Ändamål
4.3 Medlemskap
4.4 Organisation
4.5 Övriga stadgeändringar
4.6 Fortsatt utredning

5. Ekonomiska prioriteringar, medelsanskaffning och långtidsbudget
5.1 Den ekonomiska situationen inom SRF
5.2 Avgifter
5.3 Personalorganisationen
5.4 Rekreationsverksamheten
5.5 Synskadades Museum
5.6 Rikskansliets lokaler
5.7 Riktlinjer för medelsanskaffning
5.8 Långtidsbudget

Förslag till beslut

12 a) verksamhetsinriktning - vision, mål och arbetssätt

• att fastställa vår vision för den kommande kongressperioden,
• att anta följande mål för den kommande kongressperioden:
  - Att det stiftas en lag mot diskriminering av personer med funktionshinder, och att den lagen även innehåller tillgänglighetskrav för synskadade,
  - Att färre synskadade bedömer sitt hälsotillstånd som dåligt och att färre synskadade känner oro och ångest,
  - Fler synskadade ska ha arbete och färre ska tvingas leva på sjukersättning,
  - Den disponibla inkomsten för synskadade ska närma sig den för befolkningen som helhet och färre ska ha svårt att klara sina löpande utgifter,
• att fastställa arbetssätten för att nå målen,
• att fastställa arbetssätten för det interna utvecklingsarbetet,

12 b) Organisation - för de konkreta stadgeförslagen se del 2

• att texten "skapa social gemenskap och stödja varandra, så att vi kan leva ett aktivt och självständigt liv" läggs till i stadgarnas § 1 Namn och ändamål,
• att röstberättigad medlem antingen själv är synskadad eller är förälder till barn med synskada som ej fyllt 18 år, § 4 mom 1,
  att både fysiska och juridiska personer kan bli stödjande medlemmar, § 4 mom 2.
• att kongressen ska ha 75 ombud och sammanträda vartannat år med flera ändringar i § 8 kongress,
• att förbundsstämman avskaffas, vilket innebär att § 9 Förbundsstämma stryks samt konsekvensändringar,
• att begränsade mandattider om åtta år införs för de olika uppdragen i förbundsstyrelsen, § 10 Förbundsstyrelse samt konsekvensändringar i bilagorna 1 och 2,
• att ordförandekonferensen ges en stärkt roll,
• att omröstningar inom SRF ska genomföras på ett likvärdigt sätt, § 7 Omröstning,
• att förändringar görs i distriktens och lokalföreningarnas åligganden, bilaga 1 och 2 § 6,
• att följande organisationsfrågor utreds vidare under kongressperioden:
  - treplansorganisationen med distrikt och lokalföreningar,
  - ställningen i organisationen för andra föreningar av synskadade,
  - centralt medlemskap,
  - ledarskapsfrågor,

12 c) Ekonomi

• att fastställa följande distriktsavgifter:
  År Distriktsavgift i kr/medlem och år
  2005 50
  2006 75
  2007 100
  2008 150
• att genomföra en förändrad ombudsmannaorganisation,
• att uppdra åt styrelsen att se över rekreationsverksamheten, SRF Fritid, Synskadades museum och rikskansliets lokaler med inriktning på att minska kostnaderna för riksförbundet
• att fastsälla följande principer för vår medelsanskaffning
  - eftersträva en positiv hållning hos allmänheten till
  synskadade och inte skapa, förstärka eller exploatera människors medlidande
  - lyfta fram vårt arbete för jämlikhet och delaktighet
• att fastställa förslag till långtidsbudget
• att riksförbundet, distrikten och lokalföreningarna i övrigt ska arbeta i enlighet med de intentioner som kommer till uttryck i handlingen.

1. Vår vision

Vår vision ligger fast. SRF verkar för ett samhälle där synskadade har full delaktighet och jämlikhet med andra medborgare. Det är Ett samhälle präglat av solidaritet och omtanke, där alla människor har möjlighet att leva ett fullvärdigt liv och utvecklas i sin egen riktning efter eget val och önskemål.

Full delaktighet och jämlikhet kan bara uppnås för oss synskadade om vi erbjuds en habilitering och rehabilitering som uppfyller våra enskilda behov och önskemål. Vi måste skapa ett samhälle som i vid mening görs tillgängligt för alla människor. Den personliga servicen kan aldrig fullt ut ersättas av teknik eller andra lösningar.

Ett solidariskt och jämlikt samhälle förutsätter en människosyn som bygger på respekt för olikheter och mångfald.

SRF, i gemenskap med övriga folkrörelse-Sverige, måste åter få en central roll i en fördjupad demokrati. För att vi ska kunna behålla vår intressepolitiska slagkraft, krävs en stabil ekonomisk grund. Detta förutsätter bland annat en stimulerande anslags- och skattepolitik.

Jämlikhet mellan könen, inom såväl vår egen organisation som i vårt samhällsarbete, är en vägledande utgångspunkt.

Kvinnor och män, barn och vuxna, invandrare och svenskfödda samt synskadade med ytterligare funktionsnedsättningar har specifika behov som särskilt måste uppmärksammas.

SRF står inför flera stora utmaningar.

Finansieringen av den offentliga sektorn är under stark press - från den demografiska förändringen med allt fler äldre och ett internationellt tryck på att minska offentliga utgifter. Framförallt är ekonomin inom kommuner och landsting ansträngd.
De ekonomiska klyftorna i Sverige har ökat markant - något som allmänt leder till ett hårdare klimat, hotar människors välfärd och leder till utanförskap.

Andra utmaningar gäller medlemmarnas engagemang i organisationen och utvecklandet av våra arbetsmetoder.
Det gäller SRF:s egen ekonomiska ställning som tvingar fram förändringar i det interna stödet och våra samlade personella resurser.

SRF måste förändra och förnya sin organisation och sitt arbetssätt för att kunna ta till vara synskadades intressen även i framtiden.

Det är utmaningar som vi ska anta!

Tillsammans kan vi närma oss förverkligandet av våra visioner.

Tillsammans genom våra beslut på denna kongress lägger vi fast kursen genom att fastställa mål för kongressperioden, genom att utveckla våra metoder, genom att organisera oss effektivt och genom att utnyttja den ekonomiska styrka vi har.

Medlemmen i SRF ska uppleva följande:
- Jag trivs i SRF.
- SRF medverkar till att jag kan leva ett bra liv och utvecklas som människa.
- SRF är en mötesplats för alla medlemmar.
- Jag får stöd när jag behöver det.
- Även om jag själv inte kan vara aktiv, driver SRF mina krav.
- Vi i SRF står för ett samhälle där alla får plats och behövs.
- Jag, liksom varje medlem, kan hitta en plats inom SRF där jag känner en gemenskap med andra och känner mig behövd.
- I SRF påverkar vi tillsammans omgivningen och omvärlden.

2. Mål för kongressperioden

SRF:s mål under den kommande kongressperioden är att förbättra livskvalitén för synskadade på viktiga områden.
Inga grupper av synskadade som kvinnor eller män, barn eller gamla, invandrare eller svenskfödda, synskadade med eller utan ytterligare funktionsnedsättningar ska missgynnas. Målet gäller för alla synskadade.

2.1 Utgångspunkter

I SRF:s Program står: "Vi vill uppnå full delaktighet och leva under jämlika villkor med andra människor. Vi kan aldrig acceptera att behöva leva med lägre livskvalitet än andra bara för att vi är synskadade."

Riksdagen har fastställt en nationell handlingsplan för handikappolitiken i vilken det slås fast att de nationella målen är:
- en samhällsgemenskap med mångfald som grund,
- att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet,
- jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder.

Riksdagen slår vidare fast att det handikappolitiska arbetet särskilt ska inriktas på:
- att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet,
- att bekämpa diskriminering,
- att ge förutsättningar för självständighet och självbestämmande.

Dessa utgångspunkter sätter ramarna för det arbete vi har att utföra under kongressperioden. Grundläggande är att åter lyfta de gamla kraven på full delaktighet och jämlikhet. För att nå det krävs betydande värderingsförändringar i samhället. Det handlar om djupgående och grundläggande värderingar om mänskliga rättigheter och ett samhälle byggt på jämlikhet och solidaritet. Tendensen är ju tydlig att vi får alltmer av klassklyftor i samhället, och det är en motsatt väg än den SRF står för.

Det är ju frågor som inte är lätta eller där snabba resultat går att åstadkomma, men det hindrar inte att vi måste lyfta dem högre på dagordningen. En handlingskraftigare handikappolitik är ett nödvändigt medel.

2.2 Prioriterade områden

Livskvalitet är ett sammansatt begrepp och omfattar många olika aspekter. Det är också i hög grad ett subjektivt begrepp som olika personer lägger in olika saker i. Det finns ändå centrala områden som de flesta är överens om ingår i att ha en god livskvalitet.

I det övergripande perspektivet ser vi i undersökningar, att de områden där synskadade är längst ifrån full delaktighet och jämlikhet i förhållande till befolkningen i övrigt är; hälsoområdet, arbetsmarknaden och ekonomin. Dessa områden ska därför prioriteras i arbetet under kongressperioden.

Så här står det i den sammanfattning SRF gjort av SCB:s senaste rapport om levnadsförhållanden för personer med funktionshinder.

"Synskadade har sämre hälsa, lägre sysselsättningsgrad och sämre ekonomi än befolkningen i genomsnitt. De stora skillnaderna finns i gruppen i yrkesverksam ålder." Undersökningen visar bland annat att det är en betydligt högre andel bland synskadade som oroar sig för sin hälsa än motsvarande andel i befolkningen. Bland yngre synskadade är det hela 30 procentenheter, ungefär dubbelt så många som i befolkningen. Under 1990-talet har antalet som oroar sig för sin hälsa ökat i yngregruppen, vilket är oroande.

Synskadade har en mycket svag förankring på arbetsmarknaden. Andelen med förvärvsarbete är 30 procentenheter lägre än i befolkningen. På motsvarande sätt är andelen förtidspensionärer 34 procentenheter högre.

Den ekonomiska situationen för personer med synskada är betydligt sämre än för befolkningen i sin helhet. Detta har visats i flera undersökningar. Den avgörande förklaringen finns att söka på arbetsmarknaden. Betydligt färre synskadade har arbete och det är också så att av de med arbete är inkomsten lägre än för andra i arbetslivet.

Det är en del av våra medborgerliga rättigheter att samhället inte ska diskriminera personer med synskada, och att vi ska ha sämre levnadsförhållanden än andra. Men det är oavvisligen så det är i dag, och det måste vi ändra på.

2.2.1 Diskrimineringen av synskadade ska minskas

Samhällsutvecklingen med alltmer teknik som ersätter personlig service ser ut att fortsätta. Det är helt centralt för synskadade att den utvecklingen sker på ett sådant sätt att den självständighet och det självbestämmande som lyfts fram i den nationella handlingsplanen blir verklighet.

Konkret mål: Att det stiftas en lag mot diskriminering av personer med funktionshinder, och att den lagen även innehåller tillgänglighetskrav för synskadade.

2.2.2 Synskadades hälsotillstånd ska förbättras

Hälsotillstånd påverkas inte enbart av en bakomliggande sjukdom, utan folkhälsoarbete har en mycket bredare inriktning. Alla människor kan få en bättre hälsa genom friskvård, fysisk och psykologisk rehabilitering och habilitering, hjälpmedel efter behov, meningsfull fritid och en känsla av delaktighet i samhället.

Konkret mål: Att färre synskadade bedömer sitt hälsotillstånd som dåligt och att färre synskadade känner oro och ångest.

2.2.3 Synskadades möjligheter på arbetsmarknaden ska förbättras

För personer i yrkesverksam ålder är arbete en viktig del i ett gott liv. Ett bra arbete ger tillfredsställelse och självkänsla, och påverkar både ekonomiska förhållanden och allmän hälsa positivt.

Konkret mål: Fler synskadade ska ha arbete och färre ska tvingas leva på sjukersättning.

2.2.4 Synskadades ekonomi ska förbättras

Ekonomiska förhållanden är kanske den enskilt viktigaste levnadsnivåkomponenten. En god ekonomi ger förutsättningar för valfrihet och möjligheter att direkt påverka sin egen situation. Ekonomisk standard för personer med synskada är beroende av både disponibel inkomst och de ökade utgifter en synskada innebär.

Konkret mål: Den disponibla inkomsten för synskadade ska närma sig den för befolkningen som helhet och färre ska ha svårt att klara sina löpande utgifter.

3. Framtida arbetssätt

3.1 Att nå målen

Målen kan uppnås genom vårt gemensamma arbete inom SRF med:

- Påverkan av grundläggande värderingar i samhället i riktning mot ett samhälle byggt på solidaritet.
- Förbättringar av olika samhällsinsatser i form av planering och organisation utifrån kunskapen om behov hos personer med synskada samt stöd och service i god omfattning.
- SRF-organisationens medlemsarbete i vid mening.

SRF:s intressepolitiska arbete har till en del varit inriktat på dessa frågor, och vi har stor erfarenhet i metoder och arbetssätt. Vi har dock ingen utvecklad strategi för hur vi ska hantera det faktum att så många har andra hälsoproblem än synskadan. Rent ekonomiska frågor har inte heller öppet varit direkt måltavla för intressepolitiskt arbete. En uppgift under kongressperioden är att ta fram strategier för målinriktat arbete med dessa frågor.

De uppsatta målen är delvis konkret mätbara genom SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden i Sverige. Vi ska inte rädas att i fakta utvärdera det arbete vi lägger ned, även om det är stora och svåra frågor vi ger oss i kast med. Ökad välfärd och livskvalitet för synskadade är grunden för SRF:s arbete.

3.2 Internt utvecklingsarbete

Ett utvecklingsarbete bör påbörjas genom engagemang av både ideellt verksamma och anställda inom bland annat följande områden:

- metoder för tydligare målbildning och prioritering,
- utbildning av utvecklingspersoner som mentorer för lokalt/regionalt utvecklingsarbete,
- utbildning i etik, förhållningssätt och bemötande,
- utveckla funktionärsutbildningen med bättre förberedelse och uppföljning av deltagare,
- bättre kommunikation inom organisationen mellan de olika leden och mellan medlemmarna och organisationen,
- samla in och sprida erfarenheter av pågående arbete och utveckling.

Utvecklingen visar att SRF får svårare att engagera människor, både som medlemmar och att ta på sig uppdrag i olika organ. Nu och i framtiden vill människor ha frihet och möjlighet att påverka mer direkt. Vi behöver därför förändra och utveckla vårt arbetssätt så att vi blir mer flexibla och öppna för människors olikheter utifrån synstatus, ålder, kön, ytterligare funktionsnedsättningar, olika ideer med mera.

Vi behöver stärka det ideella arbetet, få fram bra ledare och bättre kontakter och utbyte inom organisationen både vertikalt och horisontellt.

4. SRF:s framtida organisation

4.1 Inledning

Förbundsstyrelsen har tagit ställning till och omarbetat förslagen från Projektet Vårt Nya SRF. Kärnan i uppdraget var att ta fram förslag på ny organisation för och nya arbetsformer inom SRF. Inriktningen var att stärka vi-känslan i organisationen, stärka det intressepolitiska arbetet i lokalföreningarna och utveckla samarbetet med US.

Förslaget som förbundsstyrelsen nu lägger bygger på det arbete som skett i organisationen under tiden sedan kongressen år 2000. Avstampskonferensen i mars 2001, en mängd konferenser, medlemsmöten och studieaktiviteter i distrikt och lokalföreningar, inskickade skriftliga synpunkter och medlemsforum år 2002.

Under våren 2003 sändes ett remissmaterial "Vårt Nya SRF - idéer och förslag" ut till distrikt, lokalföreningar och andra organisationer av synskadade. Det innehöll förslag och idéer inom fyra områden: ändamål för SRF, medlemskap, arbetssätt och organisation. Remissvaren tillsammans med de tidigare erfarenheterna ligger till grund för förslagen.

Förbundsstyrelsen föreslår en del konkreta förändringar, men också att arbetet måste fortsätta med delar av förändringsarbetet. Trots att det gått fyra år har den tiden varit för kort för att nu lägga färdiga förslag på alla områden. Vår bedömning är att det är klokast att skynda långsamt och ytterligare fördjupa diskussionen i vissa frågor.

Det rör treplansorganisationen. Distrikt och lokalföreningar bibehålls nu i oförändrad form. En anledning till att avvakta med denna fråga är att det pågår en statlig utredning om organisationen av hela det svenska samhället, och det kan vara klokt att dra erfarenheter från det arbetet när vi ska organisera SRF. Vi behöver en organisation som kan påverka samhället och är på så sätt beroende av hur samhället i övrigt organiserar sig. Frågan om förändringar i treplansorganisationen fortsätter därför att diskuteras även under nästa kongressperiod.

Det rör SRF:s förhållande till andra organisationer av synskadade. Frågan har diskuterats om dessa ska kunna vara medlemmar, ungefär som lokalföreningarna. Här behövs mer diskussion innan vi lägger konkreta förslag på stadgeändringar.

Slutligen är det frågan om centralt medlemskap, det vill säga att medlemskapet knyts direkt till riksförbundet i stället för till lokalföreningarna. Frågan bör utredas och diskuteras under kommande kongressperiod.

Under avsnittet Framtida arbetssätt ovan utvecklas några tankar om inriktningen av det fortsatta arbetet.

4.2 Ändamål

Förslag:
Att texten "skapa social gemenskap och stödja varandra, så att vi kan leva ett aktivt och självständigt liv" läggs till i stadgarnas § 1 Namn och ändamål.

Frågan om ändamålet med SRF var till en början inte så framträdande i diskussionen ute i organisationen. Den har snarare kommit att växa fram utifrån de diskussioner som förts om vad som är viktigast med SRF och varför och till vad man ska bli medlem.

Här har den sociala funktionen med föreningsverksamheten betonats mycket starkt i alla sammanhang. För flertalet av medlemmarna anses den vara det viktigaste. Men samtidigt anser man i allmänhet att vårt samhällspåverkande arbete ska fortsätta och helst bli än starkare. Det finns en utbredd insikt om att SRF har haft och kommer att ha stor betydelse för synskadade som individer, och för synskadades situation i samhället även i framtiden.

4.3 Medlemskap

Förslag:
att röstberättigad medlem antingen själv är synskadad eller är förälder till barn med synskada som ej fyllt 18 år, § 4 mom 1,
att både fysiska och juridiska personer kan bli stödjande medlemmar, § 4 mom 2.

Frågan om medlemskap har diskuterats mycket. Ska vi ha det som nu eller öppna för föräldrar, anhöriga och seende i allmänhet att bli röstberättigade medlemmar?

Frågorna har diskuterats ingående under hela arbetet med Vårt nya SRF. Särskilt har frågan om föräldrarnas ställning diskuterats.

Frågan om att öppna medlemskapet med rösträtt för seende prövades vid medlemsforum. Två tredjedelar av de svarande var negativa till ett helt öppet medlemskap i SRF. Tydligheten i att SRF är en organisation av synskadade som företräder sig själva är en avgörande princip. Förbundsstyrelsen lägger därför inget förslag om öppet medlemskap i SRF.

Förbundsstyrelsen är däremot övertygad om att en utvidgning av medlemskapet till att även omfatta föräldrar har flera fördelar. Synskadan har stor betydelse för föräldrar till synskadade barn, och de har ett naturligt intresse av att stödja och arbeta med oss.

Konsekvensen av förslaget blir att föräldrarna inte längre företräder sina barn, utan att både barnen och föräldrarna kan vara röstberättigade medlemmar i SRF till dess barnet/ungdomen fyller 18 år.

Förbundsstyrelsen föreslår att vi ska stadgefästa stödjande medlemskap. Vi har många seende stödjande medlemmar i lokalföreningarna och de är viktiga för verksamheten. De stödjande medlemmarna är oftast anhöriga, som naturligt deltar och i många avseenden indirekt berörs av konsekvenserna av en synskada.

Det kan också finnas juridiska personer som vill stödja SRF. Det kan till exempel vara företag och andra organisationer. Förbundsstyrelsen vill öppna för detta, samt att göra det möjligt för stödjande medlemmar att vara med i en eller flera lokalföreningar, distrikt och/eller riksförbundet.

4.4 Organisation

Förslag:
att kongressen ska ha 75 ombud och sammanträda vartannat år med flera ändringar i § 8 kongress,
att förbundsstämman avskaffas, vilket innebär att § 9 Förbundsstämma stryks samt konsekvensändringar,
att begränsade mandattider om åtta år införs för de olika uppdragen i förbundsstyrelsen, § 10 Förbundsstyrelse samt konsekvensändringar i bilagorna 1 och 2,
att ordförandekonferensen ges en stärkt roll,

Organisationsfrågorna har varit livligt diskuterade under hela arbetet med Vårt nya SRF.

Förbundsstyrelsen anser att den demokratiska organisationen kan förändras utan fara för demokratin inom förbundet. Förslaget om tvååriga kongressperioder innebär en vitalisering av demokratin. Att antalet ombud föreslås minska är en konsekvens av ekonomiska skäl. Samtliga distrikt ska även fortsättningsvis ha rätt till minst 2 ombud.

En begränsning av mandattiden för styrelseledamöter medverkar också till vitalisering och att fler personer får möjlighet att delta i styrelsearbetet. Ett oförändrat antal med tretton ledamöter i styrelsen gör det lättare att få en god representation från medlemmarna, och ger fler att fördela arbetet på.

Utöver de stadgebundna beslutsorganen kommer ordförandekonferensen, som består av ordförandena i distrikten, att ges en stärkt roll som rådgivare till förbundsstyrelsen. Där kan olika förslag förankras, till exempel om aktioner och kampanjer. Förbundsstyrelsen är övertygad om att ordförandekonferensen kan användas på ett betydligt flexiblare sätt än förbundsstämman, som aldrig fått en stark roll.

4.5 Övriga stadgeändringar

Förslag:
att omröstningar inom SRF ska genomföras på ett likvärdigt sätt, § 7 Omröstning,
att förändringar görs i distriktens och lokalföreningarnas åligganden, bilaga 1 och 2 § 6,

Förbundsstyrelsen vill göra det möjligt att använda olika metoder vid omröstningar. En förutsättning är dock att alla röstande har möjlighet att rösta själva och att alla kan ta del av resultatet av omröstningen på ett jämlikt sätt. Det viktiga är inte vilken metod som används, utan att den är rättvis.

För att underlätta insamlandet av uppgift om antal medlemmar vid årsskiftet, föreslår förbundsstyrelsen att uppgifter om antal medlemmar i lokalföreningar och distrikt ska lämnas fortlöpande under året. Antalet kongressombud kommer att beräknas på de uppgifter som finns i riksförbundets register vid årsskiftet.

4.6 Fortsatt utredning

Förslag:
Att följande organisationsfrågor utreds vidare under kommande kongressperiod:

- treplansorganisationen med distrikt och lokalföreningar,
- ställningen i organisationen för andra föreningar av synskadade,
- centralt medlemskap,
- ledarskapsfrågor,

5. Ekonomiska prioriteringar, medelsanskaffning och långtidsbudget

5.1 Den ekonomiska situationen inom SRF

Organisationsstödet

SRF får ett statligt organisationsstöd främst till intressepolitiskt arbete, information och förtroendeorgan. Bidraget har minskat kraftigt under senare år.

För 2003 beviljades SRF 400 000 kr i s.k. stötdämparbidrag. Denna "temporära stötdämpare" ska motverka att bidragsberättigade organisationer får sitt anslag sänkt med mer än 25 % fram till år 2005.
För år 2004 uppgår organisationsstödet inklusive stöddämpare till 8,9 Mkr.

Socialstyrelsen utreder möjligheten att fördela ett särskilt merkostnadsbidrag att fördelas från och med 2005. Dock bör här noteras att många organisationer anser sig ha merkostnader vilket kan innebära ett ekonomiskt utfall för vår del som inte blir i den nivå vi hoppas på. Utifrån den studie som gjorts har bedömts att utfallet för SRF:s del kan bli ca 1-2 Mkr. Hur detta merkostnadsbidrag kommer att påverka bidraget som helhet är inte klart.

Även om man vid kommande utvärdering av organisationsstödet kan föreslå en höjd anslagsram, kommer troligen inte SRF:s bidragsdel att påverkas i positiv riktning. En tydlig tendens beträffande statliga och kommunala bidrag till ideella sektorn är också att det allmänna organisationsstödet minskar till förmån för riktade bidragsformer såsom projektmedel, stimulansbidrag etc.

Synskadades Stiftelse

Från 1999 till 2003 har stiftelsens förmögenhet, inklusive anknutna stiftelser, minskat från 373 Mkr till 280 Mkr. Även om det varit en tämligen god återhämtning på börsen under 2003 har således stiftelsens förmögenhet minskat med ca 100 Mkr.

För 2002, vilket är underlag för bidragsgivningen för 2003, uppgick stiftelsens resultat exkl. kapitalresultat till 12,4 Mkr. Detta understiger markant den bidragsnivå om 28 - 33 Mkr stiftelsen legat på de senaste åren. Detta har varit möjligt endast pga. att stiftelsen kunnat nyttja det goda kapitalresultat som uppnåtts under ett flertal år.

Utifrån stiftelsens beslut i maj 2003 bör den långsiktiga målsättningen vara att försöka säkerställa en real tillväxt för stiftelsen. Stiftelsen har tvingats inleda den nödvändiga sänkningen av sin bidragsgivning och fastställt en ram om endast 13 Mkr för 2004. En bedömning är att stiftelsens totala bidragsgivning framledes bör ligga på en nivå som motsvarar stiftelsens direktavkastning som ligger mellan 5 - 10 Mkr / år.

Denna bedömning stärks av att stiftelsen från och med taxeringsåret 2002 anses skattskyldig enligt beslut av skattemyndigheten med ca 2,5 Mkr/år samt att vissa arv och gåvor ska tillfalla SRF.

Närstående stiftelser

KMA, Edgren, Gerda Roos Boberg, Almåsa, Talboksfonden och ett antal anknutna och externt förvaltade stiftelser som förbundet årligen får bidrag från har en likartad utveckling som Synskadades Stiftelse. Detta kan innebära svårigheter för dessa stiftelser att upprätthålla samma bidragsnivå som hittills.

Stiftelsen Almåsa, som de två senaste åren beviljat mycket stora bidrag till rekreations- och kursverksamheten, kommer i framtiden endast att kunna lämna bidrag i mycket begränsad omfattning. Detta har i sin tur föranlett SRF att redan inför 2004 överväga framtida engagemang och finansiering av rekreations- och kursverksamheten vid Almåsa.

Beskattning av stiftelser

Skattemyndighetens kontroll av stiftelser med s.k. kvalificerat allmännyttigt ändamål har förändrats avsevärt. Det innebär att man inte bara granskar om stiftelserna har ett kvalificerat allmännyttigt ändamål, utan framförallt om stiftelserna på ett korrekt sätt fullföljer sitt ändamål och ger bidrag enligt skattelagsstiftningens regler. Bidragen kommer därför att i större utsträckning tydligare avse ändamålen utbildning och undervisning, hjälp till behövande samt vård och fostran av barn.

Den ökade kontrollen har redan medfört att allt fler stiftelser kommer att förlora sin skattefrihet. Detta påverkar våra möjligheter att få bidrag i nuvarande omfattning och till sökta ändamål. Hittills har följande för oss viktiga stiftelser blivit föremål för beskattning: KMA, Edgren, Ersson, Synskadades Stiftelse, Stiftelsen Öberg och Talboksfonden.

Övriga intäkter

Den nya hanteringsrutinen kring nya arv och gåvor bedöms innebära att ca 3-4 Mkr per år kommer att gå direkt till SRF. Här kommer också SRF:s erhållande av 90-konto att vara av betydelse.

Lotteriverksamheten bör kunna utvecklas, framförallt för lokalföreningar och distrikt. Ideella Spel och Månadslotten har dock inte ännu blivit den framgång som ISAB och de ideella parterna hoppats på. De senaste rapporterna visar dock att försäljningen går bättre och prognoserna för framtiden är relativt positiva.

Olika former av interna aktiviteter för att öka medlemmarnas vilja att stödja organisationen ekonomiskt bör kunna öka. Exempel på detta kan vara att öka medlemsavgifterna eller att införa möjligheten att ge ett månatligt stöd. Riktade insamlingsbrev till medlemmar eller andra som kan tänkas vara intresserade av att stödja förbundets verksamhet är andra tänkbara möjligheter.

Aktiviteter för att hitta sponsorer i samband med kongresser, forum eller andra aktiviteter bör kunna öka. Ett sätt kan vara att vända sig till de parter SRF har etablerade affärsrelationer med.

Den mycket positiva försäljningsökningen av Lyckopenningen är en utveckling som inte bara ger hopp om ytterligare försäljningsökning utan också inspiration och idéer kring hur olika former av annonsering bör kunna utvecklas och bedrivas för att öka inflödet av nya arv och gåvor.

Slutsatser

Detta sätter SRF:s ekonomi på hårda prov:

frånvaron av åtgärder för att återställa organisationsstödet
ökade personalkostnader pga. AMS lönebidragstak och de årliga personalkostnadsökningarna
ökningar av övriga kostnader såsom administration, hyror etc.
kraftigt minskade bidrag från Synskadades Stiftelse och närstående stiftelser
skattemyndighetens ökade beskattning som medför ökade krav på ansökningarnas innehåll
svalt intresse för alternativ medelsanskaffning inom SRF

Strategier

För att möta utvecklingen krävs flera olika åtgärder på kort och lång sikt:

en stram budget
genomförande av FS:s beslut med anledning av ekonomiutredningen år 2002
genomförande av besparingsåtgärder med anledning av ekonomiutredningen år 2003-2004, dvs. föreliggande förslag
söka medel från Synskadades Stiftelse och Allmänna arvsfonden till satsning på kompetensutveckling för medlemmar och förtroendevalda
ett offensivt arbete för att erhålla projektmedel och bidrag ur olika externa fonder och stiftelser.
agera mot den ökade beskattningen av stiftelser
ageranden mot regeringen för en samlad redovisning av de ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna för SRF av förändringarna i organisationsstödet och beskattningen av stiftelser
i samverkan med övriga handikapporganisationer agera för att organisationsstödet ökar
agera för bidrag till handikapprörelsen från den statliga spelverksamheten
dialog i hela organisationen kring förbundets förändrade möjligheter att ge stöd
fortsätta utveckla strategier för olika former av alternativ medelsanskaffning inklusive nya former av internt medlemsstöd
skapa ett engagemang från medlemmar som också yttrar sig i en vilja att ekonomiskt stödja SRF - en höjd medlemsavgift är bara ett exempel på detta

5.2 Avgifter

Bakgrund

En del i finansieringen av hela organisationens verksamhet utgörs av olika former avgifter såsom distriktens avgift till riksförbundet, medlemsavgifter, kurs/konferensavgifter och egenavgifter. Distriktens avgift till riksförbundet har under den nuvarande kongressperioden minskat från 55 kronor per röstberättigad medlem år 2001 till 25 kronor per medlem år 2004.

I syfte att kunna ge hela organisationen ett personellt stöd i det intressepolitiska arbetet och vid behov även kunna ge internt ekonomiskt stöd samt en god funktionärs- och medlemsservice måste riksförbundets verksamhet och olika ekonomiska stödformer anpassas till de kraftigt minskade intäkter förbundet fått och förväntas få i framtiden. Mot denna bakgrund krävs dels en kraftig förändring av den nuvarande modellen för personellt stöd och dels en ökad avgiftsfinansiering.

Distriktsavgiften

Här föreslås en återgång till det tidigare synsättet med en högre distriktsavgift som del i finansieringen av den gemensamma verksamheten.

Distriktsavgiften föreslås höjas successivt under de kommande fyra åren enligt följande:

År Distriktsavgift i kr/medlem och år
2005 50
2006 75
2007 100
2008 150

Röstberättigade och stödjande medlemmar föreslås utgöra underlag för distriktsavgiften.

För att kompensera de ekonomiskt svaga distrikten föreslås att ett internt ekonomiskt stöd bibehålles. Förbundsstyrelsen avser dock att se över de nuvarande beräkningsgrunderna för erhållande av ekonomiskt stöd.

Medlemsavgiften

Även om inte kongressen har att fatta beslut i frågan om medlemsavgifter kan det finnas anledning att uppmärksamma att våra medlemsavgifter i jämförelse med andra ideella organisationer är mycket låga. Det finns också en överenskommelse mellan handikapporganisationerna och Socialstyrelsen att den enskildes medlemsavgift skall uppgå till lägst 100 kronor per år samt att en ytterligare höjning bör eftersträvas. Om avgiften skulle understiga 100 kronor påverkar detta förbundets organisationsstöd negativt.

Med hänsyn till de låga medlemsavgifterna synes en höjning av medlemsavgifterna utgöra en bra och positiv form för ökat eget stöd till organisationen.

Lokalföreningarna bör således rekommenderas att successivt höja medlemsavgiften till 200-250 kronor per medlem och år. Vid t.ex. 19 000 medlemmar (röstberättigade samt stödjande) skulle detta ge en intäkt om 4-5 miljoner kronor per år till hela organisationen att jämföras med ca 2 - 2,5 miljoner kronor med dagens dryga 100 kronor per medlem.

Övriga avgifter

I dag tillämpas förhållandevis låga avgifter vid olika former av kurser och konferenser, vilka avgifter oftast också inkluderar resekostnader och uppehälle. Således ganska generöst avgiftsprinciper, vilket har varit viktigt för att bl. a inte utesluta deltagande av ekonomiska skäl. Utifrån den rådande ekonomiska situationen synes dock inte dessa principer kunna tillämpas lika generöst i framtiden. Det bör således ske en översyn av vilka avgifter som skall gälla t.ex. vid kurser/konferenser av intressepolitisk karaktär och vid arrangemang av mera allmängiltigt intresse.

En översyn bör också ske av vilka "fria nyttigheter" riksförbundet skall tillhandahålla och i vilka fall mottagaren t.ex. lokalförening, distrikt eller olika offentliga myndigheter eller privata företag har att erlägga avgift eller betala för erhållen service. Här avses naturligtvis inte att försvåra för organisationens olika led att verka utan att effektivare utnyttja våra personella resurser och övrig service, men också att mera naturligt ta betalt för den service som andra efterfrågar och i dag i stor utsträckning erhåller kostnadsfritt.

5.3 Personalorganisationen

Bakgrund

SRF: s kansli i Enskede består av ett drygt 50-tal anställda. Flertalet av dessa arbetar med den så kallade uppdragsverksamheten eller med administration. Vi har för närvarande 6,5 intressepolitiker och 2,5 informatörer/journalister anställda.

Riksförbundet betalar ca 20 ombudsmän samt 4 administratörer vid distrikten. Lönekostnaderna för detta personella stöd är ca 9 miljoner kronor per år. Kostnaderna för personalstöd till distrikt/lokalföreningar (lönekontor, personalkonsulent etc.) är ca 2 miljoner kronor per år.

De senaste ungefär tio åren har en mängd omorganisationer av personalen på rikskansliet och i det personella stödet till distrikten genomförts. Förändringarna har gjorts för att få en effektivare organisation samt, inte minst, av ekonomiska skäl.

1993 gjordes en neddragning av ett tiotal tjänster på rikskansliet med syfte att stärka det personella stödet. Inriktningen var två ombudsmän i varje distrikt.

Kongressen 2000 beslöt om ett förändrat personellt stöd. Riksförbundet skulle rikta stödet främst till de ekonomiskt svaga distrikten. De bättre beställda distrikten skulle inte få någon eller endast en ombudsman finansierad av riksförbundet. De ekonomiskt svagaste skulle få upp till två ombudsmän finansierade av riksförbundet. Dessa förändringar har genomförts successivt under kongressperioden och är nu i princip genomförda.

Under 2002 gjordes en neddragning av ytterligare dryga tiotalet tjänster på rikskansliet av ekonomiska skäl.

En utredning 2002 om den lokala personalorganisationen ledde till beslut om att distriktsombudsmännen även ska kunna arbeta med riksövergripande frågor. Beslutet hade ett starkt stöd från distrikten. Det har delvis genomförts. På förslag av utredningen har även påbörjats två regionala försöksverksamheter; administrativ servicecentral i övre Norrland samt regional arbetsledning i DEST-regionen.

På vad kan vi spara?

I de tidigare neddragningar som gjorts på rikskansliet har vi i möjligaste mån försökt rädda resurser till det intressepolitiska arbetet. De största besparingarna har därför gjorts inom information och administration. Det har lett till att vi ungefär halverat våra resurser till information och dragit ner administrationen till ett minimum. Vad gäller den omfattande uppdragsverksamheten leder neddragningar inte till besparingar i budget, eftersom de specialdestinerade bidragen inte kan användas till annat.

Ytterligare besparingar inom administration och ledning på rikskansliet är nödvändiga, men det är långt ifrån tillräckligt för att göra nödvändiga besparingar. Som framgår ovan är det inte möjligt med personalbesparingar inom uppdragsverksamheten. Vi kommer därmed även att tvingas göra neddragningar av antalet ombudsmän i organisationen. Vi har totalt ca 27 intressepolitiska ombudsmän anställda på riksförbundet och distrikten. Vår bedömning är att 12-14 ombudsmannatjänster på rikskansliet och i distrikten samt riksfinansierade administratörer/kansliansvariga i distrikten måste avvecklas. Detta kan inte ske med bibehållande av nuvarande personalorganisation.

Förslag till ny personalorganisation

Med totalt ca 13 intressepolitiska ombudsmän på riks och i distrikten är det naturligtvis inte längre möjligt att ha en ombudsman i varje distrikt. För att utnyttja ombudsmannakåren optimalt måste vi organisera oss på ett annat sätt. Nuvarande organisation av distriktsombudsmännen har lagts fast av kongressen. Därför förs även frågan om en förändrad ombuds-mannaorganisation till kongressen.

Vi föreslår att den samlade ombudsmannakåren blir hela organisationens resurs. Från tid till annan får prioriteringar göras var deras insatser behövs bäst. Sannolikt kommer dock merparten av ombudsmännens arbete läggas på distrikts/lokalföreningsnivån även i framtiden. För att kunna göra riktiga prioriteringar av ombudsmännens arbete måste de finnas under en gemensam ledning. Ledningen måste ha nära kontakt med distriktsstyrelserna för att kunna göra riktiga bedömningar.

Vi föreslår vidare att distriktsordförandena som kollektiv, ordförandekonferensen, får en starkare ställning i SRF-organisationen. Ordförandekonferensen ska medverka i de strategiska besluten om hur ombudsmannaresurserna ska användas. Ett mer aktionsinriktat intressepolitiskt arbete underlättas av den föreslagna organisationsmodellen, men kräver ett nära samarbete och bra kommunikation mellan riksförbund och distrikt.

Vissa distrikt finansierar egna ombudsmän idag och sannolikt även i framtiden. Det är viktigt att även dessa ombudsmän blir en del av det samlade intressepolitiska arbetet och att de även får del av den gemensamma kompetensutvecklingen för ombudsmannakåren. Detta får regleras mellan berörda distrikt och riksförbundet.

Påverkansarbete är och kommer att förbli den centrala uppgiften för ombudsmännen. Men med mindre personella resurser totalt sett, måste vi aktivera fler förtroendevalda och medlemmar i vårt arbete. En prioriterad uppgift för ombudsmännen i framtiden måste därför bli att arbeta med nätverksbyggande och kompetensutveckling för förtroendevalda och medlemmar. Ombudsmannarollen förskjuts från "utförare" till "möjliggörare".

En relativt stor del av distriktsombudsmännens arbete är idag administrativa uppgifter. Med den föreslagna, nya ombudsmannaorganisationen förlorar distrikten detta administrativa stöd. Riksförbundet måste därför se över vilket stöd distrikten i stället behöver för en rationell, billigare administrativ hantering. De pågående försöksverksamheterna med administrativ servicecentral och regional arbetsledning ska då beaktas.

Det regionala samarbetet bör utvecklas ytterligare i organisationen. Det blir än mer viktigt med mindre personella resurser. Vi föreslår att regionindelningen ses över med inriktning på färre regioner. Det är bra om 2-3 ombudsmän är fysiskt placerade i varje region. Det är även en fördel, inte minst ur arbetsmiljöperspektiv, om ombudsmännen finns samlade i enheter där det finns flera på varje arbetsplats. Av personalpolitiska hänsyn föreslår vi dock att nödvändiga omflyttningar görs på längre sikt. Med modern teknik bör samarbetet kunna fungera även om ombudsmännen finns placerade på olika orter.

Vid genomförandet av neddragningarna ska vi naturligtvis använda naturliga avgångar när det går. Tyvärr blir det ofrånkomligt med uppsägningar. Vid dessa ska kraftfulla åtgärder vidtas för att ge de uppsagda stöd till annat arbete.

Administrativt stöd till ombudsmännen bör kunna skötas från riksförbundet eller genom att köpa tjänster från distrikten. Styrelsen lägger inga förslag om neddragning av det så kallade personalstödet (lönekontor, personal-konsulent, utbildning med mera).

5.4 Rekreationsverksamheten

Rekreationsverksamheten är en viktig del av SRF: s arbete i att skapa mervärde för medlemmarna på olika sätt och har en viktig social funktion för många medlemmar. Verksamheten består dels av möjligheten till rekreationsvistelse på Almåsa och dels av att riksförbundet arrangerar resor med ledsagare som synskadade kan anmäla sig till. Det senare är det som kallas för SRF Fritid.

Rekreationsvistelsen på Almåsa erbjuds synskadade medlemmar under jul- och nyårshelgerna, påskhelgen samt under sommarmånaderna. Den enskilde betalar ett subventionerat pris som uppgår till ca 55 % av den verkliga kostnaden. Resterande del svarar riksförbundet för. Totalt beräknas kostnaden för detta uppgå till 2,8 Mkr för år 2004. Av dessa kostnader beräknas 1,5 Mkr täckas av det statsbidrag som utgår till de olika handikapp-organisationernas rekreationsanläggningar.

SRF Fritids verksamhet har minskat med en tredjedel år 2004 jämfört med föregående år i överensstämmelse med det förslag till prioriteringar som ekonomiutredningen lämnade i oktober 2003. Under 2004 är ett trettiotal resor planerade med varierande längd. Resmålen är både i Sverige och utomlands. Alla deltagare betalar sina resekostnader själva, men däremot står SRF för kostnaderna för ledsagare och för en tjänst på rikskansliet som handlägger verksamheten. Totalt beräknas verksamheten kosta 2 Mkr under år 2004 varav 0,8 Mkr finansieras av deltagaravgifter från resenärerna.

Vi föreslår att både rekreationsverksamheten på Almåsa och SRF Fritid ses över i sin helhet inför 2005. Inriktningen måste bli avsevärt lägre kostnader och/eller högre egenavgifter. Vi ska även aktivt arbeta för högre grad av samhällsfinansiering.

5.5 Synskadades Museum

Museet som ligger på Sandsborgsvägen i Enskede byggdes upp mitten av 90-talet. Det spelar en viktig roll i vårt attitydpåverkande arbete med 2-3000 besökare årligen, till stor del skolklasser och olika utbildningar, Museet tjänar också som förebild för och rådgivare till andra museer, som vill bli tillgängliga för funktionshindrade.

I budgeten för år 2004 är kostnaderna för museet upptagna till 1,0 Mkr och i det beloppet ingår kostnader för lokalen och personal, en halvtidstjänst, samt löpande driftskostnader t ex viss marknadsföring. Lokalkostnaderna, inklusive amortering av lån, uppgår till ca 0,7 Mkr och SRF har idag ett hyresavtal som löper ut den 31 augusti 2006.

Vi föreslår att den nya förbundsstyrelsen utreder frågan huruvida museet ska finnas kvar i sin nuvarande form. Alternativa möjligheter till utställningsverksamhet i tillfälliga lokaler bör undersökas då vi inte anser att de fasta kostnaderna för lokalerna är försvarbara i det ekonomiska läge som SRF befinner sig i. De samlingar som SRF förfogar över behöver också tas om hand och förvaras på ett lämpligt sätt.

I den långtidsbudgeten som vi presenterar har kostnaderna minskat med 0,6 Mkr från och med år 2007 under posten "Information och medelsanskaffning". Den besparingen avser i första hand lokalkostnader, men kan också innebära minskade personalkostnader.

5.6 Rikskansliets lokaler

Under 2002 gjordes en neddragning av personalen på rikskansliet med cirka 10 tjänster. När vakanser på rikskansliet uppstod under förra året gjordes en noggrann bedömning om tjänsterna behöver återbesättas eller om arbetet kan omorganiseras med befintlig personal. Detta har lett till att flera tjänster inte har återbesatts. Vidare har en del projekt, däribland Traineeprojektet, avslutats under året vilket i sin tur gjort att antalet anställda på rikskansliet minskat. Eftersom antalet anställda har minskat är lokalerna idag för stora.

Kostnaderna för rikskansliets lokaler i Enskede, inklusive hyra, städning, el och reparationer, uppgår i budgeten för år 2004 till 3,0 Mkr. Vår bedömning är att lokalerna är för dyra med hänsyn till det minskande antalet anställda som arbetar på rikskansliet.

Vi föreslår därför att den nya förbundsstyrelsen får i uppdrag att förutsättningslöst utreda denna fråga. Då bör möjligheterna till att avdela och hyra ut delar av lokalerna undersökas liksom även möjligheten till en annan lokalisering av rikskansliet.

I långtidsbudgeten är kostnaderna för nuvarande lokaler medtagna. Även om ett billigare alternativ till lokaler kan vara möjligt från och med år 2007 är en eventuell flytt av rikskansliet i sig kostsam. Den besparing som skulle bli fallet i det här avseendet bedömer vi ligger bortom år 2008, men det är viktigt att redan efter kongressen i höst börja utreda frågan.

5.7 Riktlinjer för medelsanskaffning

Vi ska fortsätta vårt arbete för bra samhällsfinansiering av SRF:s arbete. En stor del av dessa medel liksom bidragen från olika stiftelser är bundna till särskilda ändamål. Det blir därför allt viktigare att få alternativ finansiering, som vi själva har kontroll över och som ger fria medel att använda till intressepolitiskt och organisatoriskt arbete. Det kan ske genom till exempel spel och lotterier, sponsring, arv, gåvor, donationer eller genom mer affärsmässig verksamhet som den på senare år så framgångsrika Lyckopenningen.

Utredningen förslår att följande två grundläggande principer ska gälla för vår medelsanskaffning.

När vi kommunicerar med allmänheten ska vi

eftersträva en positiv hållning hos allmänheten till synskadade och inte skapa, förstärka eller exploatera människors medlidande
lyfta fram vårt arbete för jämlikhet och delaktighet

5.8 Långtidsbudget

Synskadades Riksförbund
Budget 2005-2008, Mkr

INTÄKTER 2005 - 2006 - 2007 - 2008

Distriktsavgifter: 0,9 - 1,4 - 1,9 - 2,8
Organisationsstöd: 8,0 - 8,0 - 8,0 - 8,0
Myndigheter inkl AMS: 12,8 - 11,5 - 11,3 - 11,2
Synskadades stiftelse: 10,5 - 9,5 - 8,5 - 8,0
Stiftelser/organisationer: 4,8 - 4,8 - 4,5 - 4,5
Sponsring: 1,5 - 2,0 - 2,5 - 3,0
Lyckopenningen: 4,0 - 4,0 - 4,0 - 4,0
Arv och gåvor: 5,0 - 5,5 - 6,0 - 6,5
Ränteintäkter: 0,8 - 0,8 - 1,0 - 1,2
Övriga intäkter: 0,8 - 0,8 - 0,8 - 0,8

Uppdragsverksamhet: 39,2 - 39,2 - 39,2 - 39,2

SUMMA INTÄKTER: 88,3 - 87,5 - 87,7 - 89,2



KOSTNADER 2005 - 2006 - 2007 - 2008

Intressepolitik/påverkan: 7,3 - 7,0 - 7,1 - 7,3
Ögonforskning: 1,0 - 1,0 - 1,0 - 1,0
Organisation/individstöd: 9,4 - 9,6 - 9,8 - 10,0
Internationell verksamhet: 2,7 - 1,5 - 1,5 - 1,6
Lokalt/regionalt arbete: 11,4 - 9,1 - 9,3 - 9,5
Information/medelsanskaffning: 7,4 - 7,6 - 7,0 - 7,1
Förtroendemannaorgan: 1,7 - 3,0 - 1,7 - 3,0
Gemensamma kostnader: 9,0 - 9,2 - 9,1 - 9,2

Uppdragsverksamhet: 39,2 - 39,2 - 39,2 - 39,2

SUMMA KOSTNADER: 89,1 - 87,2 - 85,7 - 87,9


ÅRETS RESULTAT: -0,8 - 0,3 - 2,0 - 1,3

Kommentarer till långtidsbudgeten

Intäkterna i 2004 års budget uppgår till 92 Mkr och vår bedömning är att dessa kommer minska med 3,7 Mkr till år 2005. Därefter förväntar vi oss en ytterligare minskning av intäkterna, men denna nedgång avbryts år 2007. Intäkternas fördelning förskjuts i vårt förslag från bidrag från myndigheter och stiftelser till en mer egenfinansierad verksamhet med höjda avgifter och mer intäkter i form av gåvor och sponsring.

År 2005 minskar kostnaderna med cirka 10 Mkr jämfört med budgeten för år 2004 vilket bl. a beror på kongressen. Av dessa 10 Mkr avser cirka 3 Mkr minskade personalkostnader vilka beror på de föreslagna förändringarna av personalorganisationen som redovisats ovan.

Årets resultat blir negativt det första året med en förlust på -0,8 Mkr då effekten av personalneddragningarna inte slår igenom fullt ut på grund av uppsägningstider. Från och med år 2006 budgeteras däremot ett mindre överskott varje år fram till och med år 2008.

Preliminära beräkningar visar att det egna kapitalet för SRF minskar från 19 Mkr vid utgången av år 2002 till 10 Mkr i slutet på år 2004. Det beror bland annat på att budgeten för år 2004 är kraftigt underbalanserad med ett underskott på -7,2 Mkr. Därför är det oerhört viktigt att det egna kapitalet inte urholkas ännu mer då det är lågt i förhållande till förbundets verksamhet.

Uppdragsverksamheten både på intäkts- och kostnadssidan avser arbetet som utförs på uppdrag av staten och det innefattar det som kallas "Viss verksamhet", ledarhundsverksamheten och anpassning av studiematerial. Viss verksamhet består i sin tur av utgivning av ersättningstidningar, punktskriftprogrammet, arbetsmarknadsprogrammet, flerhandikapprogrammet samt telefaxtjänsten. Gemensamma kostnader för lokaler, kontor, data etc. har fördelats ut på uppdragsverksamheten efter hur många anställda som arbetar i respektive verksamhet.

Kostnaderna förväntas öka med i genomsnitt 2 % per år och bidragen från AMS antar vi minskar med 5 % per år i genomsnitt.

Intäkter

Distriktsavgifterna har beräknats med hänsyn till vårt förslag om höjning av avgifterna till riksförbundet. Beräkningarna bygger på ett medlemsantal av 14 000 röstberättigade medlemmar och 5 000 stödjande medlemmar, dvs totalt 19 000 medlemmar.

Organisationsstödet har vi beräknat kommer att uppgå till 8 Mkr även om det är oklart hur anslaget kommer att fördelas i framtiden. Se även ovan under avsnitt 2.

Bidrag från myndigheter inklusive AMS innehåller dels löne- och arbetsbiträdesbidrag, bidrag från Allmänna arvsfonden, SIDA-bidrag till ett särskilt projekt angående IDA (International Disability Alliance) samt Socialstyrelsens bidrag till handikapporganisationernas rekreationsanläggningar i detta fall Almåsa. Arvsfondsprojekt förutsätts drivas i samma omfattning som under år 2004.

SIDA-projektet avslutas under 2005 och finns inte med 2006, men minskningen beror också på minskade lönebidrag på grund av den förändrade personalorganisationen som föreslås ovan, men även den förväntade generella minskningen.

Bidraget från Synskadades stiftelse har minskat kraftigt mellan åren 2002 och 2004 från 21 Mkr till 11,5 Mkr (enligt budget) och kommer att minska ytterligare under de kommande åren. Se ovan under avsnitt 2. Vår bedömning är att det vore önskvärt om bidraget kan minskas successivt under perioden till 8 Mkr år 2008.

Under rubriken övriga stiftelser och organisationer finns bidragen från närstående stiftelser och andra stiftelser samt bidrag från organisationer. Bidrag från närstående stiftelser kommer förmodligen att minska i omfattning och för att uppnå långtidsbudgeten krävs det att SRF aktivt söker bidrag från nya stiftelser och organisationer.

Sponsring är en relativt oprövad intäkt för SRF och målsättningen bör vara att dessa intäkter ska öka i omfattning. Detsamma gäller även arv och gåvor där ett målmedvetet arbete med att öka dessa intäkter har startat nu i början av år 2004. Det råder naturligtvis en osäkerhet om långtidsbudgeten kan uppnås, men detta måste ändå vara en målsättning att arbeta efter. Intäkterna avseende arv och gåvor förutsätter att SRF kommer att erhålla arv då det inte realistiskt att kunna samla in hela beloppet.

Kostnader

Den intressepolitiska verksamheten avser aktiviteter vars syfte är att påverka politiken och samhällsutvecklingen enligt uppställda mål. Kostnaderna minskar till följd av minskningen av personal även på rikskansliet i det förslag till ny personalorganisation som föreslås ovan. I övrigt har vi inga förslag till neddragningar inom detta område.

Organisations- och individstöd avser aktiviteter som genomförs för att utveckla organisationen, medlemsregistret, skapa mötesplatser för medlemmarna, utbildning av funktionärer, barn- och föräldraverksamheten, stöd till enskilda, rekreationsverksamheten och SRF Fritid. Den föreslagna neddragningen av SRF Fritid samt rekreationsverksamheten på Almåsa minskar kostnaderna från 11 Mkr år 2004 till 9,4 Mkr år 2005. Därefter föreslås inga ytterligare neddragningar för åren 2006-2008.

Den internationella verksamheten avser dels SRF:s deltagande i olika internationella sammanhang som t ex EBU och WBU samt även de biståndsprojekt som bedrivs med medel från SIDA i samarbete med SHIA. Kostnaderna minskar på grund av att ett stort SIDA-projekt upphör år 2005.

Posten lokalt och regionalt arbete avser dels det personella stödet i organisationen, stöd från riksförbundet avseende administration och personalledning, utbildning för anställda ute i landet, det interna ekonomiska stödet till distrikt och lokalföreningar samt att föra ut medlemsregistret till distrikten.

I budgeten för år 2004 uppgår kostnaderna för lokal och regionalt arbete till 13,6 Mkr och minskas ned till 9,1 Mkr för år 2006. Det innebär en minskning med 4,5 Mkr totalt på två år och avser minskade personalkostnader på grund av den nya personalorganisationen som föreslås ovan.

Kostnaderna för information och medelsanskaffning omfattar förbundets informationsverksamhet, kostnaderna för Lyckopenningen, insatser för arbete med medelsanskaffning samt Synskadades museum. Lyckopenningen redovisas brutto i budgeten och nettointäkten beräknas uppgå till 1,4 Mkr inkl personalkostnader. I enlighet med vårt förslag ovan angående museet minskar kostnaderna med 0,6 Mkr från och med år 2007. I övrigt föreslår vi inga besparingar här.

Förtroendemannaorganisationen innefattar kostnader för styrelse, AU, valberedning och granskningsutskottet. Även en del av ordförandes och en sekreterartjänst personalkostnader återfinns här. Under hela perioden har kostnaderna för en årlig ordförandekonferens lagts in. År 2006 och 2008 har, i enlighet med förslaget från "Vårt nya SRF", kostnader för en kongress med ett färre antal ombud lagts in med totalt 1,3 Mkr. Detta kan jämföras med att kongressen år 2004 beräknas kosta 2,3 Mkr.

Sidans topp   .   Tillbaka   .   Åter huvudsida