![[Bild] SRF logotyp](../BILDER/Srflogo.gif)
Etiskt program
InnehållFöljebrev till SRF:s etiska program Etiska programgruppens förslag till
etiskt program för Synskadades Riksförbund Motioner och yttranden
Förslag till beslut
Följebrev till SRF:s etiska programEtikutredningen tillsattes runt årsskiftet 2004-2005. Utredningens slutrapport lämnades till förbundsstyrelsen i augusti 2005. Rapporten biträddes av förbundsstyrelsen och föreslog bland annat att ett etiskt program skulle tas fram för SRF-organisationen. En grupp utsågs för att ta fram ett förslag till program. Gruppen påbörjade sitt arbete i december 2005. Gruppen har haft följande sammansättning: Den etiska programgruppen har presenterat bilagda förslag till etiskt program. Detta skall omfatta såväl SRF-organisationen som Synskadades stiftelse och Iris-koncernen vilket återspeglas i gruppens sammansättning. SRF:s förbundsstyrelse har behandlat förslaget till etiskt program och har följande förslag till beslut:
Skälen till att delrapportera det etiska programmet och sedan låta det gå på remiss, är delvis att en motion inkommit som föreslår detta förfarande och som förbundsstyrelsen ställt sig bakom. Vi anser också att väsentliga medskick på detta sätt kan hinna tillföras i en viktig diskussion som vi inte vill forcera. Vi tror också att programmet då kan utgöra en värdegrund som alla SRF-medlemmar har haft chansen att utforma gemensamt. Vi anser från SRF:s förbundsstyrelse att de två första delarna av programmet har en mer principiell inriktning nämligen inledningen jämte bakgrund och vision. De två avsnitt som sedan följer om medelsanskaffning och arvoden, anser vi bör omvandlas till policys efter att kongressen haft sin diskussion. På så sätt kan även dessa områden fortlöpande uppdateras på samma sätt som övriga policys som ska finnas listade sist i programmet. Kort sagt det känns som om vi håller på att skriva fram bra texter om hur vi vill se samarbetet och andan inom hela synskaderörelsen. Från förbundsstyrelsen tror vi dock i likhet med en av motionärerna att dessa frågor måste brytas ner och föras ut för diskussion. Det kommer de att vinna på och på så sätt får vi också en öppenhet och en bredd i de-batten som är nödvändig för att återupprätta ett förtroende horisontellt och vertikalt. Det som anges för SRF-organisationen i förslaget till etiskt program gäller riksförbundet men det är avgörande att även distrikt och lokalföreningar kan vara med och slå fast vad som är etiskt och moraliskt viktiga frågor av det slaget att de kan sägas ingå i vår värdegrund. Var och en måste kunna ställa sig dessa frågor som medlem och som ledare i olika avseenden. Det är viktigt att vi har en levande diskussion som kan återges i den värdegrund som blir vårt gemensamma etiska program. Låt oss därför se denna kongressdiskussion som första delen i ett senare sammansatt rådslag som leder fram till värdegrunden återgiven i detta slutdokument. Tiina Nummi-Södergren
Etiska programgruppens förslag till etiskt program för Synskadades RiksförbundInledning SRF är en organisation som präglas av öppenhet och demokrati, där alla medlemmar kan göra sin röst hörd och allas synpunkter är välkomna. Så står det i inledningen till vår stadga. I en demokratisk organisation som vår finns det både rättigheter och skyldigheter för såväl organisationen som för enskilda medlemmar och förtroendevalda. Grunden för demokrati är en öppen dialog mellan organisationsled och medlemmar som leder till förankrade beslut som uttrycker majoritetens vilja. De demokratiska rättigheterna innebär att vi som organisation och som medlemmar har rätt att uttrycka våra åsikter och bilda opinion kring synskadades rättigheter för att för-ändra och förbättra vår situation. Men vi har även en skyldighet att leva upp till de grund-läggande värderingar som uttrycks i våra stadgar och pro-gram. Denna skyldighet har vi såväl mot varandra inom SRF som i våra kontakter med omgivningen. Inom SRF tar vi avstånd mot all form av mobbing och användande av "härskartekniker". Vad är etiskt? Det etiska programmet är en samling regler om hur vi ska uppträda och vilket förhållningssätt vi ska ha inom SRF. Efter att ha fastställts av SRF:s kongress kommer Synskadades Stiftelse och IRIS-gruppen att rekommenderas att även de anta programmet. Oetiskt kan man säga är sådant som anses stötande som att t ex på ett otillbörligt sätt utnyttja att man har en viss ställning. Vad som anses oetiskt kan också variera från tid till annan liksom det varierar mellan olika grupper av människor. Sådant som är brottsligt finns alltid beskrivet i lag, men sådant som anses vara oetiskt kan man bara komma åt med en levande diskussion. Bakgrund och vision Etikutredningen som utförde sitt arbete under första
halvåret 2005 redovisade sitt arbete i en slutrapport som
kan beställas från SRF. En av rekommendationerna i slutrapporten
var att ta fram detta etiska program. Etikutredningen skriver i sin analysdel: "Det är naturligtvis viktigt att åstadkomma tydliga regelverk. Men egentligen är detta bara ett sätt att behandla symtom. Det går nämligen inte att skapa regler för precis alla situationer. Till slut handlar det ändå om vilka ideal som vägleder oss, helt enkelt om att ha personligt omdöme och att handla därefter" Det här programmet tar upp några av de områden som etikutredningen pekat ut som viktiga att behandla. Längst bak i handlingen finns även en förteckning över nu gällande etiska policies, både inom SRF-organisationen, såväl som inom Iriskoncernen och stiftelsen. Inom SRF är det förbundsstyrelsen som tagit fram och ansvarar för aktualiteten i dessa policies. Detsamma gäller stiftelsestyrelsen respektive Irisstyrelsen. Det går att beställa dessa policies om man är intresserad av regleringen på något specifikt område. För SRF:s del avser denna reglering riksförbundet men kan naturligtvis också tillämpas på distrikt och lokalföreningar men måste då anpassas efter de förutsättningar som råder där. Vi har inte levt i laglöst land. Det är dock viktigt att skriva ner de etiska regler som utformats under åren och som ibland behöver kompletteras när nya saker inträder. Ett sådant exempel är användandet av bonuspoäng vid resor, både i tjänsten och för förtroendevalda. Iriskoncernen har haft regler för detta men inte SRF och stiftelsen. Tillämpningen har varierat en del. Nu skall vi skriva ner hur vi sammantaget vill ha det med användandet av bonuspoäng. Ett omfattande resereglemente har funnits länge, där gäller det bara att aktualisera och se till att nutidsfenomen som bonuspoäng och internetbeställningar för låga priser ingår. När har jag nytta av programmet? Programmet lägger fast en värdegrund som vi inom syn-skaderörelsen gemensamt står bakom. Programmet i sig och de etiska policies som finns angivna här är något att tillgripa om man känner sig osäker eller när fel uppstått. Det är inte meningen att man skall behöva studera policiyn för gåvor och representation innan man vågar fira någon som fyller jämnt eller planera en julmiddag inom SRF. De finns att tillgå om problem eller diskussion skulle uppstå. Det är viktigt att vi förhåller oss så att inte människors kreativitet och arbetsglädje går förlorad. Vidare citat från etikutredningen: "Det är viktigt att vi för diskussioner om värderingar och etik. Medlemmar i SRF måste känna igen sig i sina företrädare, i form av förtroendevald ledning och anställda. Eventuella glapp måste här påpekas, diskuteras och rättas till. Vi har granskat bakåt och vi har lärt vilka mekanismer som kan bidra till förtroendeklyftor. öppenhet, spridande av ansvar, levande debatt även i konfliktfyllda spörsmål, är några saker som kan motverka uppkomsten. Vi måste därför inom hela synskaderörelsen bereda möjlighet för denna öppenhet och transparens." Ur etikutredningens slutrapport: "Det är bara när medlemmarna känner stark tillhörighet och tilltro till vår organisation och de värden vi står för, i ord och handling, som de är beredda att arbeta aktivt för att förverkliga dem." Detta är också vägen för att bli en kraftfull samhällsaktör. Värderingar och effektivitet både i påverkans- och affärsmässigt eller kapitalförvaltningshänseende går att förena. Det efterfrågas ofta också och det är därför viktigt att vi gemensamt vaskar fram vad som är kärnan i vår verksamhet, vad som är de bärande värderingarna. Vi måste sedan införliva dem i allt vi gör och säger inom SRF, inom Synskadades stiftelse och inom Iriskoncernen. Den gemensamma kraften och förtroendet gentemot allmänhet och övrigt samhälle blir då påtaglig. Vi lotsar en organisation med gamla anor men i modern tappning in i 2000-talet. SRF-organisationen har alltid styrts och utvecklats av sina medlemmar. Så skall vi fortsätta att ha det. Företagande och kapitalförvaltning har också gamla rötter hos oss. Det gäller att dessa i sin moderna tappning fortsätter att hämta näring ur de gemensamma värderingarna. Hela det tvärsnitt av svenska befolkningen som någon gång under livet får en synskada skall kunna känna sig hemma hos oss, påverka umgås eller få råd och stöd och service. Det är så vi kan nutidsanpassa utan att släppa över 100 år av utveckling och lärande. Medelsanskaffning Ett stort problem för handikapporganisationerna är att
få Under en lång följd av år har anslagen från samhället varit oförändrade eller rentav minskat eftersom samhällsutvecklingen ställer högre krav på oss. För ca 25 år sedan antog SRF ett beslut som innebär att vi inte ska skaffa medel som förstärker tycka-synd-om-mentalitet. Men det finns flera sätt att förbättra vår ekonomi med bibehållande av de kriterier som då sattes upp. 1. När vi går ut i kampanjer eller ren information finns
det 2. Delta i aktiviteter där vi ger något tillbaka t ex information. När vi går ut till företag, myndigheter eller skolor står vi för något som alla har nytta av och detta bör vi ta betalt för vilket alla andra gör. 3. Vara med i olika spelformer som gör oss synliga. 4. Annonsera och skriva insändare i viktiga frågor. Då ska vi inte vara rädda för att tala om att detta kostar pengar. 5. Delta i radiohjälpskampanjer och liknande gärna tillsammans med någon annan aktör. 6. Aktivt knyta juridisk person till oss. 7. Vara mer aktiva för att bli förmånstagare till
testamenten. Vi måste ta kontakter med banker eller advokatbyråer
för att få den hjälp Vi behöver att nå
ut. Samtidigt kan juridiska rådgivare ge människor som
vill göra något bra tips om oss. 9. Vi kan inte lösa våra problem enbart genom att spara. Vi måste skaffa medel för att få en bra verksamhet. Varje förening borde utse någon/några som har till uppgift att skaffa medel. Detta borde ses som lika viktigt som annat roligt vi sysslar med. Arvoderingar och kostnadsersättningar Vilka ska få arvode, hur högt arvode ska de få
och vilka typer av utlägg kan man få ersättning
för? Att hitta en gemensam nivå på arvoden för
såväl IRIS-företagen och stiftelsen som för
alla organisationsled i SRF är inte möjligt. Det finns
allt från små lokalföreningar med bara några
tusen i årliga intäkter till Riksförbundet och IRIS-företagen
med miljoner i intäkter. Förtroendevalda och anställda har olika villkor. Anställda har oftast lön, traktamenten och full reseersättning medan förtroendevalda ofta har kostnadsersättning för kost och logi men inga traktamenten. Ibland förekommer också att resor inte ersätts fullt ut för föreningsuppdrag eller deltagande i kurser. För traktamenten finns ofta bra regelverk att följa men för kostnadsersättningar och arvoden i samband med ideellt arbete finns få regleringar. Något tjänstereglemente finns inte och sällan någon motsvarighet till personalpolicy för förtroendevalda. Vi tycker att följande principer stämmer väl in på SRF:s ideologi. 1. I en styrelse ska ledamöter som utför samma förtroendeuppdrag ha samma ersättningar. Det är inte rimligt att t.ex ha olika ersättningar i en bolagsstyrelse beroende på om man är stiftelserepresentant, SRF-representant eller är vald på annat sätt. Utför man däremot uppdraget på arbetstid är det rimligt att löneavdrag motsvarande det erhållna arvodet görs. Man kan däremot behålla lönen om det är möjligt att inte betala ut något arvode till berörd person. På samma sätt innebär denna princip att t.ex en person som jobbat professionellt med ekonomi inte ska få ett högre arvode för att t.ex sköta redovisningen än vad en amatör skulle erhållit. Det är uppdraget som bestämmer ersättningen inte kompetensen hos personen som utför det. 2. SRF är en ideell organisation liknande idrottsrörelsen, scoutkåren och andra ideella föreningar såväl inom funktionshinderområdet som utanför detta. Ideellt arbete ska göras gratis. den enskilde ska varken gå med vinst eller förlust. Engagemanget skall uppmuntras på annat sätt än med pengar. Har man väl börjat arvodera vissa uppdrag kan det vara mycket svårt att få folk att ställa upp gratis för dessa i framtiden. Man skall alltså akta sig för att avgöra vad som skall arvoderas utifrån hur svårt det är att hitta förtroendevalda. Man fördelar det tråkiga mellan sig, eller anlitar någon helt extern, t.ex ekonomibyrå eller adjungering av anställd för ändamålet. Som extern bör i detta fall inte räknas ett företag där den förtroendevalda kan ha mycket stort inflytande. Viktigt är också att det heller inte får kosta något för den enskilde att engagera sig. Det är viktigt att alla utlägg ersätts. Ett alternativ till att ersätta utlägg är mötesarvoden som kan ges för att minska den administration som uppkommer i samband med mängden kvitton och utbetalningar till förtroendevalda. Detta arvode utgår då till samtliga förtroendevalda och skall mer ses som en schablonersättning för utlägg än som arvode när dess storlek fastställs. Skattemässigt är det dock ett arvode. Denna princip är kanske mer lämplig i mindre lokalföreningar då schablonersättningen inte får vara för stor. 3. En vanlig kostnadsersättning, förutom resor, logi och kvitton för utlägg, är förlorad arbetsförtjänst. Den är en kostnadsersättning som ersätter det man förlorar i lön när man jobbar ideellt. Detta kan även gälla då man har A-kassa. Förlorar man inget får man inte heller ersättning. Den skall alltså inte ses som ett arvode då den aldrig kan överstiga det aktuella löneavdraget. 4. Arvoden och principer för kostnadsersättningar bör fastställas av det organ som väljer det berörda organet. Därav följer att årsmöten, bolagsstämmor och kongresser fastställer eventuella arvoden för de förtroendevalda de väljer. Styrelsen utser eventuella arvoden för arbetsgrupper som de tillsätter, osv. Sekretess bör inte gälla kring arvodens storlek eller kring vilka som får dem.
Att beställa:Dessa dokument kan beställas från SRF, Iris-gruppen respektive Synskadades Stiftelse. OBS! förteckningen är ännu inte fullständig. Från SRF: Från IRIS-gruppen: Från Synskadades Stiftelse
Motioner och yttrandenSom synskadade är medlemmarna i SRF kanske mer än i Rapporten av den av styrelsen tillsatta etikutredningen har således underkänts. I en intervju i perspektiv 4/2005 ursäktar styrelsens ordförande, Tiina Nummi-Södergren, missförhållandena med hänvisning till den kultur som etablerats inom SRF. Det sägs vara primitivt att jaga syndabockar. Uttalandet är häpnadsväckande med tanke på att det rör sig om omfattande vänskapskorruption. Hela 61 personer, det stora flertalet barn till förtroendevalda och personal, har fått hyreslägenheter genom den interna förmedlingen. Samtliga lägenheter har omvandlats till bostadsrätter med en reavinst som uppgår till cirka 100 miljoner (Perspektiv 1/2005). Krisen är inte så mycket juridisk som moralisk. Därmed be-rör den också alla medlemmar. En grundlig diskussion om moral och etik inom SRF måste komma till stånd. En lämplig person att ha det övergripande ansvaret för denna diskussion bör Dan Berggren vara. Han var ordförande i den underkända etikutredningen och den enda i styrelsen som reserverade sig mot beslutet om Lennart Noltes förmånliga pensionsavtal. Jag föreslår därför
Lars Nord, Uppsala SRF Uppsala-Knivstas styrelse bedömer inte att det är realistiskt att som lokalförening påverka förbundsstyrelsen att i varje lokalförening genomföra etiska rådslag. Däremot tror vi på rådslag på distriktsnivå. Vi föreslår därför att motionen sänds vidare till distriktets halvårsmöte för att om den antas kunna sändas vidare till kongressen, alternativt som skrivelse till förbundsstyrelsen. SRF Uppsala-Knivstas halvårsmöte
SRF Uppsala Läns halvårsmöte Förbundsstyrelsens yttrande över motionen Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
Förbundsstyrelsen hänvisar till den rapport som föreläggs kongressen under punkten Etiskt program för SRF. Vi har också förhoppningen att många deltar aktivt i det rådslag som skickas ut efter kongressens diskussion. Förbundsstyrelsen anser däremot inte att ett etiskt råd behöver tillsättas. De diskussioner som förts i etikutredningen och etiska programgruppen och som kommer att föras på kongressen, i distrikt och lokalföreningar samt det etiska program som nu arbetas fram tillsammans med de policys vi tar fram utgör en stabil etisk grund i vårt fortsatta arbete. Lyssna till motion 25 Inom SRF finns det helt blinda medlemmar, medlemmar med ledsyn och fullt seende medlemmar som antingen är föräldrar till synskadade barn eller som gått med för att stödja. Det är som ett Sverige i miniatyr. Man skulle kunna tänka sig att man i en förening som för synskadades intressen och som till största delen består av medlemmar med olika synskador skulle få lov att vara synskadad, men allt oftare möts man av en negativ attityd att det skall gå fort. Tålamodet finns inte när man ser att någon kommit litet snett eller letar någon sekund extra efter ett dörrhandtag. Att använda de färdigheter man har eller har fått genom habilitering eller rehabilitering gör att man växer och kan känna sig mindre beroende av andras hjälp. Men för att man skall komma dit så måste man få öva. Det borde man få göra inom en förening som skall ta tillvara synskadades intressen annars finns det ingen orsak för oss att gå ut och kräva större habiliterings- och rehabiliteringsinsatser av kommuner och landsting. Jag yrkar
Catarina Meurling, Gävle Förbundsstyrelsens yttrande över motionen Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
Det är en mycket bra idé motionären lyfter fram att på månadsmöten informera om hur olika situationen för oss synskadade kan vara. Det gäller blinda - synsvaga, barndomsblinda - nysynskadade, unga - gamla, svenskfödda - invandrare, män - kvinnor. Det viktiga är att vi skapar ett sådant klimat inom organisationen att alla medlemmar känner sig välkomna. Alla behövs och allas erfarenheter ska tas till vara. Lyssna till motion 26 . . 122 88 Enskede. Besök Sandsborgsvägen 52.
Telefon 08-39 90 00. Texttel 08-648 86 62. Fax 08-39 93 22. E-post webbredaktor@srfriks.org |