![[Bild] SRF logotyp](../BILDER/Srflogo.gif)
Synskadades Stiftelse
InnehållFörslag till beslut Rapport avseende Synskadades Stiftelses verksamhet
2004-2005 Förslag till stadgeändringar Bilaga
Förslag till besluta. Anmälan av Synskadades Stiftelses årsredovisning
Rapport avseende Synskadades Stiftelses verksamhet 2004-2005Vid kongressen år 2000 antogs stadgeändringar som bland annat innebär att dagordningen vid ordinarie kongress skall innehålla: "Anmälan av Synskskadades Stiftelses årsredovisning" (SRF:s stadgar § 8 mom 6). Förbundsstyrelsen överlämnar med anledning härav, som ett kompletterande material till Granskningsutskottets redovisning, föreliggande rapport från Synskadades Stiftelse avseende stiftelsens verksamhet under den gångna kongressperioden. Rapporten har formen av en sammanfattning av de två gångna årens årsredovisningar. Den som önskar ta del av stiftelsens årsredovisningar i sin helhet för respektive år är välkommen att kontakta stiftelsens kansli i Enskede, telefon 08/39 93 30. 1. Stiftelsens ändamål och målsättning Stiftelsen, som bildades av De Blindas Förening upa 1954, har som sin främsta uppgift att stödja viss verksamhet bland synskadade. Denna verksamhet finansieras genom de arv och gåvor som tillfaller stiftelsen och genom avkastningen på uppsamlade medel. Stadgarna anger ändamålet på följande sätt: "Stiftelsens ändamål är dels att mottaga och förvalta de medel som tillfaller stiftelsen eller Synskadades Riksför-bund genom testamente eller gåvobrev, dels att medelst bidrag i lämpliga former huvudsakligen främja vård av behövande blinda eller vård och fostran av blinda barn eller blind ungdom." Stiftelsens styrelse disponerar över stiftelsens avkastning, däri inbegripet realisationsresultat, under förutsättning att disponeringen på bästa sätt främjar stiftelsens ändamål och även tar hänsyn till lagens krav på varaktighet, d v s stiftelsens förmögenhet skall bestå under lång tid framöver. Stiftelsens förmögenhet utgörs till största del av placering i olika former av värdepapper såsom aktier och obligationer. En mindre del av förmögenheten utgörs av stiftelsens aktieinnehav i SRF Iris AB med dotterbolag, vilken företagsgrupp i sin helhet ägs av Synskadades Stiftelse. En investering som således utgör en del i stiftelsens kapitalplacering, men som också ligger i linje med stiftelsens syften. Irisgruppens vision är att på kommersiella grunder utveckla varor och tjänster som kompenserar synskador eller andra funktionshinder, men som också är bra för andra. 2. Stiftelsens styrelse Stiftelsens styrelse består av 13 ledamöter, varav 10 utses av styrelsen för Synskadades Riksförbund (SRF) och resterande tre ledamöter utses av stiftelsens styrelse. Stiftelsens stadgar föreskriver att SRF:s ordförande också skall vara ordförande i styrelsen för Synskadades Stiftelse. Under 2004 har således Lennart Nolte och under 2005 Tiina Nummi-Södergren varit stiftelsens ordförande. Per-Arne Krantz har av styrelsen utsetts till verkställande ledamot. Stiftelsen, som har haft fyra ordinarie sammanträde per år, har ingen anställd personal. Till styrelsens ledamöter utgår ett arvode om för närvarande 4 tkr per år. 3. Stiftelsens bidragsgivning Stiftelsen lämnar framförallt bidrag till Synskadades Riksförbund (SRF) och dess läns- och lokalorganisationer och till Riksorganisationen Unga Synskadade (US) till olika insatser och verksamheter för synskadade. Därutöver lämnar stiftelsen genom SRF bidrag till enskilda behövande synskadade som har behov härav. Bidrag kan i dessa fall lämnas för vård, rehabilitering och rekreation mm. Synskadade barn och ungdomar kan få ekonomiska bidrag för utbildning och fritidsaktiviteter. SRF och dess läns- och lokalorganisationer får framförallt bidrag till verksamhet som syftar till att söka upp och aktivera synskadade i olika åldrar, för viss rekreations- och studieverksamhet, för särskilda insatser åt synskadade med ytterligare funktionsnedsättning samt till synskadade barn och ungdomar. Förbundet får också bidrag till svensk ögonforskning och biståndsverksamhet samt till sitt arbete för en bättre ögonsjukvård, rehabilitering, sysselsättning, utbildning och kultur- och fritidssituation för synskadade. 4. Väsentliga händelser i stiftelsen under perioden 2004-2005 Synskadades Stiftelses bolagsgrupp, SRF Iris AB, har utvecklats väl under kongressperioden med ett rörelseresultat på ca 15 mkr under åren 2004 och 2005. Under 2005 slutade Tjia Torpe som VD för Iriskoncernen och ersattes av Marlene Terkowsky. Iris Hadar, Iriskoncernens största bolag, gjorde sitt bästa resultat sedan år 2000. I januari 2005 förvärvade bolaget punktskriftsproduktionen från sys-konbolaget Iris Intermedia. Ledarhundsverksamheten i Sverige är från och med 1 januari 2006 föremål för offentlig upphandling. Iris Hundskolan vann en del av den totala upphandlingen som gjordes under hösten 2005 och kommer att t o m 2007 leverera 32 ledarhundar. I samband med införandet av det nya upphandlingsförfarandet avvecklade Iris Hundskolan sin avelsverksamhet. Under 2005 startade Iris Bemanning ett bemanningsföretag, vars affärsidé är att bemanna arbetsplatser med personer som har funktionshinder. Under 2005 förvärvade SRF Iris AB 25 % av aktierna i spelbolaget Spelparken i Sverige AB. Syftet med bolaget är att bedriva lotteriverksamhet via butik och internet. Förmånstagare till lotteriet är Synskadades Riksförbund. Skatteverkets beslut att anse stiftelsen oinskränkt skattskyldig från taxeringsåret 2002 (verksamhetsåret 2001) påverkar på ett mycket menligt sätt stiftelsens möjligheter att främja ändamålet och därmed viktiga insatser och verksamheter riktade till synskadade i alla åldrar såväl i Sverige som i utvecklingsländer. För verksamhetsåren 2001 - 2004 har stiftelsen påförts skatt med sammanlagt 6,1 mkr och för verksamhetsåret 2005 beräknas beskattningen av stiftelsen uppgå till 4,6 mkr. Stiftelsen har fortsatt sitt arbete för att återvinna sin skattefrihet samt för att få till stånd en översyn av reglerna för inskränkt skattskyldighet för vissa allmännyttiga stiftelser. Ett regeringsbeslut om direktiv för en översyn av nämnda skatteregler förväntas under våren. 5. Om förvaltningen av Synskadades Stiftelse 2004-2005 (Med förvaltningen av stiftelsen avses inte Iriskoncernen. Iriskoncernen förvaltas av SRF Iris AB:s styrelse som utses av ägaren, Synskadades Stiftelse.) Under kongressperioden har Synskadades Stiftelses administration/bokföring och kapitalförvaltning hanterats av SRF Iris AB. I SRF Iris AB:s förvaltningsåtagande ingår uppgifter som arrangemang kring styrelsemöten (exempelvis beredning, inläsning och utskick). Andra uppgifter är hantering av arv och gåvor, utbetalning av anslag, bokföring, upprättande av bokslut, utbetalning av styrelsearvoden samt ansvaret för kapitalförvaltningen. Kapitalförvaltningen hanteras strategiskt av en finanskommitté. Finanskommittén består i dagsläget av externa ledamöterna, förre LO-ekonomen, Per-Olof Edin samt direktören och förvaltaren av Gålöstiftelsen Åke Smids, verkställande ledamoten Per-Arne Krantz samt stiftelsens ansvarige förvaltare, SRF Iris AB:s finanschef, Henrik Bonde. Finanskommitténs huvuduppgift är att följa det placeringsreglemente stiftelsens styrelse fastlagt. Placeringsstrategin, som revideras årligen, anger övergripande direktiv för förvaltningen. Målsättningen med kapitalförvaltningen är att uppnå en real avkastning om 6 % av det förvaltade kapitalet. Med real avkastning avses realiserad och orealiserad värdeförändring av portföljen samt räntor eller annan direktavkastning minus inflation. Strategin för att nå målsättningen är att placera merparten av kapitalet i aktier med hög vinst- och utdelningsnivå och att undvika tillväxtbolag. Strategin innebär att vid bra börsår, som 2003, 2004 och 2005 kommer förmögenheten att växa mer än målsättningen, men den kommer sannolikt också att minska mer vid svaga börsår. Praktiskt innebär finanskommitténs arbete att lägga fast den övergripande allokeringen av tillgångar, d v s hur mycket av förmögenheten som skall placeras i räntebärande papper, svenska aktier eller utländska aktier. Varje kvartal föreslår finanskommittén stiftelsen eventuella förändringar i allokeringen av tillgångar. Finanskommittén ansvarar även för upphandlingen av förvaltare inom respektive tillgångsslag, d v s upphandlingen av svenska och utländska aktier samt räntebärande pap-per. Förvaltningsavgiften för Synskadades Stiftelse, d v s kostnaden för stiftelseadministration och kapitalförvaltning i för-hållande till stiftelsens totala förmögenhet var 0,57 % för 2004 och 0,46 % för 2005. Som jämförelse bör nämnas att år 2000 var förvaltningsarvodet 1,67 % av den totala förmögenheten. Självkostnadsprincipen för stiftelsens förvaltning och pressade priser på upphandlad förvaltning är orsaker till detta. 6. Förmögenhetens utveckling 2004 - 2005 Synskadades Stiftelses förmögenhet påverkas av flera fak-torer. Dessa är: - Kapitalförvaltningen 6.1 Kapitalförvaltningen i Synskadades Stiftelse 2004-2005 Målsättningen med kapitalförvaltningen för Synskadades Stiftelse är en avkastning på 6 % realt årligen. Strategin för att nå målsättningen är att placera merparten av kapitalet i aktier med hög vinst- och utdelningsnivå. Placeringar görs i Sverige och globalt. Placeringsstrategin gäller i perspektivet 5 - 10 år. Därefter revideras avkastningsmål och strategi. Efter snart tre goda börsår är stiftelsens målsättning med kapitalförvaltningen överträffad. Under 2004-2005 blev avkastningen 40,2% att jämföra med en målsättning på 16 % (inklusive inflation). Ett jämförelseindex bestående av en normalviktad portfölj (av ca 50 % av förmögenheten placerad i räntebärande papper och 25 % i utländska aktier och 25 % i svenska aktier) hade under samma period gått upp med 22,3 %. 6.2 Arv och gåvor 2004-2005 En annan faktor som påverkar förmögenheten är nya arv och gåvor. Dessa har under kongressperioden uppgått till: - År 2004: 3,1 mkr Sedan år 2003 har arven och gåvorna minskat väsentligt till Synskadades Stiftelse. Den främsta förklaringen härtill är att nya arv och gåvor som avser Synskadades Riksförbund av skattemässiga skäl numera går direkt till SRF. Under 2004 och 2005 har, utöver vad stiftelsen erhållit i arv, SRF erhållit arv om 11 mkr. Den förändrade arvs- och gåvohanteringen innebär således att stiftelsens bidragsgivning har minskat. 6.3 Bidragsgivning 2004-2005 En tredje faktor som påverkar förmögenheten (negativt) är bidragsgivningen, d v s omfattning på av stiftelsen utdelade medel. Bidragsgivningen, som bygger på den målsättning med kapitalförvaltningen som fastställts, har under perio-den 2004-2005 varit följande: - År 2004: 12,4 mkr Merparten av bidragen har gått till av Synskadades Riks-förbund och av Riksorganisationen Unga Synskadade bedrivna verksamheter för synskadade. 6.4 Irisgruppens utveckling 2004-2005 En fjärde faktor som påverkar förmögenheten är Irisgruppens utveckling. Synskadades Stiftelse har totalt investerat 10,5 mkr i Irisgruppen. Denna förmögenhet har växt genom åren beroende på att företagsgruppen genererat positiva resultat. Under perioden 2004-2005 har Irisgruppens värde ökat med 11,1 mkr från en förmögenhet på 54,1 mkr till 65,2 mkr. Siffran är justerad för en årlig utdelning till stiftel-sen om 1,5 mkr. 6.5 Stiftelsens resultatutveckling 2004- 2005 Den sista faktorn som påverkar förmögenheten är stiftelsens resultatutveckling. Stiftelsens resultat för åren 2004-2003, efter avdrag för stiftelsens kostnader och inklusive kapitalresultat och erhållen utdelning från Irisgruppen, vil-ken från år 2002 utgör 1,5 mkr per år är följande: - 2004: 7,4 mkr För åren 2004- 2005 uppgår således stiftelsens resultat till 61,5 mkr. Att notera är att stiftelsen från och med taxeringsåret 2002 är att anse som oinskränkt skattskyldig. Detta har påverkat stiftelsens resultat negativt med ca 6,1 mkr. 7. Stiftelsens förmögenhetsutveckling Den totala förmögenheten (inklusive företagsgruppen) den sista december 2005 var ca 409 mkr. Vid ingången av 2004 var förmögenheten ca 305 mkr. Stiftelsen har under kongressperioden fastslagit en målsättning innebärande att stiftelsens kapital i ett 10-års perspektiv skall inflationsskyddas. Tidigare var denna målsättning att kapitalet skulle inflationsskyddas och dessutom växa med 1-3% årligen. Förmögenhetsutvecklingen i Synskadades Stiftelse, inklusive företagsgruppen och anknutna stiftelser som tidigare har utgjort egna fonder i Synskadades Stiftelse, har under de senaste 10 åren varit följande: År Totalt Realt Tabellen ovan visar 3 kolumner vilka beskriver följande: Kolumn 1(från vänster): Visar årtalen från
1996 till 2006-03-31. Sammanfattningsvis kan sägas att stiftelsens förmögenhet utvecklats mycket väl till följd av en stark börsutveckling i kombination med en lyckad kapitalförvaltningsstrategi. För Synskadades Stiftelse Henrik Bonde
Förslag till stadgeändringar§ 3 Styrelse Nuvarande lydelse: Styrelsen skall bestå av 13 ledamöter. Synskadades Riks-förbund utser 10 ledamöter och stiftelsens styrelse 3 leda-möter. I samband med utseendet av en ledamot skall man-dattiden för uppdraget fastställas. Ordförande i Synskadades Riksförbund skall utses att vara styrelsens ordförande. Om denne inte åtar sig uppdraget, skall styrelsen utse annan ledamot till ordförande. Styrel-sen är beslutför då minst hälften av ledamöterna är närva-rande. Styrelsen har sitt säte i Stockholm. Ny lydelse: Styrelsen skall bestå av 9 ledamöter. Synskadades Riks-förbund utser 7 ledamöter och stiftelsens styrelse utser 2 ledamöter. I samband med utseendet av ledamot skall mandattiden för uppdraget fastställas. Ordförande i Synskadades Riksförbund skall utses att vara styrelsens ordförande. Om denne inte åtar sig uppdraget, skall styrelsen utse annan ledamot till ordförande. Styrel-sen är beslutför då minst hälften av ledamöterna är närva-rande. Styrelsen har sitt säte i Stockholm. § 5 Räkenskaper och årsredovisning Nuvarande lydelse: Stiftelsens räkenskapsår avslutas den 31 december. Styrelsens räkenskaper och årsredovisning skall avlämnas till revisorerna senast den 30 april. Ny lydelse: Stiftelsens räkenskapsår avslutas den 31 december. Styrelsens räkenskaper och årsredovisning skall avlämnas till revisorerna senast den 30 april. Synskadades Stiftelses årsredovisning skall tillställas Synskadades Riksförbund. Bakgrund När dåvarande De Blindas Förening lät bilda De Blindas Förenings Understödsstiftelse år 1954 föregicks detta av en omfattande diskussion och man var angelägen om att skapa en ordning som skulle garantera förbundets insyn i och möjlighet att påverka stiftelsens verksamhet och bidragsgivning. Därför stadgades från början att stiftelsens styrelse, som då skulle bestå av tre ordinarie ledamöter och två suppleanter, skulle utses av styrelsen för De Blindas Förening. I samband med genomförd stadgeändring 1977 fastställdes att stiftelsens styrelse skulle vara identisk med riksför-bundets styrelse. I samband med ändringarna i stiftelsens stadgar år 1997 gjordes, främst med anledning av den nya Stiftelselagen, en ändring beträffande utseende av ledamöter till stiftel-sens styrelse till den nu gällande ordningen. Det har således allt sedan stiftelsen bildades år 1954 varit en personunion mellan styrelsen för Synskadades Stiftelse (tidigare De Blindas Förenings Understödsstiftelse) och styrelsen för Synskadades Riksförbund (tidigare De Blindas Förening DBF). Huvudmotiven för detta var, förutom att föreningen (DBF) var stiftelsens stiftare, dels det nära verksamhetsmässiga sambandet mellan föreningen och stiftelsen, dels att avsikten var att de arv och gåvor som såväl stiftelsen som föreningen erhöll skulle mottas och förvaltas av stiftelsen, men utifrån stiftelsens ändamål kunna användas i föreningens verksamhet. Det nära sambandet, syfte/ändamål och verksamhetsmässigt, är också en förklaring till att stiftelsens styrelseledamöter alltid utsetts och utgjorts av personer i föreningens styrelse. Ändringen i personunionen som gjordes 1997 var främst ett resultat av den nya Stiftelselagen. Om inte denna ordning beträffande personunion mellan styrelserna för stiftelsen och föreningen samt reglerna för utseende av stiftelsens styrelse hade blivit gällande och stadgefäst vid bildandet 1954, hade med all sannolikhet inte stiftelsen kommit att bildas. Gällande stadgar Synskadades Stiftelse bildades 1954 och nu gällande stadgar fastställdes efter godkännande av Kammarkollegiet av SRF:s förbundsstyrelse 1997. Ändringarna avsåg då styrelsens sammansättning, stiftelsens namn, vissa granskningsfrågor, stiftelsens upplösning samt vissa redaktionella ändringar. Genom de beslutade ändringarna kan sägas att det markerades att Synskadades Stiftelse är en sådan självständig juridisk person som Stiftelselagen avser med en stiftelse. Ändringar av stiftelsens stadgar Inledningsvis bör konstateras att stor restriktivitet alltid skall råda beträffande ändring av föreskrifter/stadgar för stiftelser eftersom dessa utgör stiftarens avsikt och vilja med stiftelsebildningen, vilket naturligtvis skall efterlevas om det inte uppenbart föreligger hinder härför. Det är också därför som Stiftelselagen så tydligt anger hur och vad som krävs för att en föreskrift/stadga skall få ändras. Enligt Stiftelselagen, kap 6 § 1 - 3, kan således under
vissa förutsättningar delar av en stiftelses föreskrifter
(stadgar); ändras, upphävas etc. om de på grund
av ändrade förhållanden inte längre kan följas
eller har blivit uppenbart onyttiga eller uppenbart strida mot stiftarens
avsikter eller om det finns andra skäl. Ändring av antalet ledamöter i stiftelsens styrelse och hur dessa skall utses, är en sådan ändring som ryms inom ramen för stiftelsens ändringsförbehåll, vilket således Kammarkollegiet ansett giltigt. Denna ändringsmöjlighet vilar således på äldre rätt, praxis, och avser stiftelser som bil-dats före stiftelselagen trädde i kraft. Länsstyrelsen i egenskap av tillsynsmyndighet kommer före kongressen att underrättas om beslutet att föreslå kongressen ändring av stiftelsens stadgar. Antalet ledamöter i stiftelsens styrelse var enligt ursprungsstadgarna tre ordinarie och två suppleanter, vilka samtliga utsågs av styrelsen för De Blindas Förening. Utvecklingen har sedan varit den att det sedan år 1977 varit samma antal ledamöter i stiftelsens styrelse som i SRF:s förbundsstyrelse. Det faktum att stiftelsen vid dess bildande hade färre ledamöter än den dåvarande förbundsstyrelsen, torde kunna tala för att antalet ledamöter med hänsyn till stiftelsens funktion och uppgifter skulle kunna utgöras av ett mindre antal personer än förbundsstyrelsen med dess huvuduppgifter och roll. Det färre antalet ledamöter vid stiftelsens bildande och gjorda erfarenheter av arbetet i stiftelsens styrelse motiverar en minskning av antalet ledamöter från nuvarande 13 till högst 9 ledamöter, dock bör aldrig antalet ledamöter i stiftelsens styrelse överstiga antalet ledamöter i förbundsstyrelsen. Beträffande hur ledamöterna i stiftelsens styrelse skall utses i framtiden, bör erinras om den rådande personunionen som gällt mellan stiftelsens styrelse och förbundets styrelse ända sedan stiftelsens bildande 1954. Stiftaren har härigenom haft för avsikt att ledamöterna skall utses på ett sådant sätt att man kan säkerställa sambandet mellan de båda styrelserna, vilket också vid varje tidpunkt gällande stadgar alltid tillgodosett. Något förhållande som medfört att denna ordning inte längre skulle kunna upprätthållas föreligger inte och bedöms heller inte kunna uppkomma. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till vad som redovisas ovan beträffande samband etc., bör det nuvarande förfaringssättet fortsatt gälla. Styrelsen för Synskadades Riksförbund bör således även fortsättningsvis och i enlighet med gällande stadgar utse majoriteten av ledamöterna i styrelsen för Synskadades Stiftelse. Vid en minskning av antalet ledamöter till 9 bör således förbundets styrelse utse 7 ledamöter och stiftelsens styrelse utse resterande två ledamöter. Oberoende av om en eventuell ändring av antalet ledamöter i SRF: s förbundsstyrelse görs från år 2007 eller ej, bör en minskning av antalet ledamöter i stiftelsens styrelse till 9 ligga väl i linje med stiftarens avsikter och gjorda erfarenheter. Enligt stiftelsens stadgar skall till ordförande för stiftelsens styrelse utses förbundets ordförande och om denne inte åtar sig uppdraget, skall styrelsen utse annan ledamot till ordförande. Förfaringssättet ligger väl i linje med stiftelsens ursprungsstadgar då stiftelsens styrelse utsåg ordförande för stiftelsen, vilket kan ses som ett uttryck för det samband som gällt och gäller mellan stiftelsen och förbundet. Då det inte synes föreligga något hinder för att detta förhållande även skall gälla fortsättningsvis bör ingen ändring ske av stiftelsens stadgar i denna del. Vid förbundets senaste kongress lämnade stiftelsen en re-dovisning över stiftelsens verksamhet under de gångna åren (kongressperioden). Det bör därför i stiftelsens stadgar tillföras en passus att stiftelsen skall översända sin års-redovisning till Synskadades Riksförbund. Beträffande genomförandet av en stadgeändring enligt ovan må enligt stiftelsens stadgar Synskadades Riksförbund besluta härom och härmed avses således förbundets kongress.
Bilaga
|