[Bild] SRF logotyp
Synskadades Riksförbund

Valberedningens förslag till mötesfunktionärer, förbundsstyrelse, revisorer och granskningsutskott


Innehåll

Valberedningens förslag till mötesfunktionärer

Val av förbundsorförande, 1:a och 2:a vice förbundsordförande

Val av övriga styrelseledamöter

Val av revisorer

Granskningsutskott

Redovisning av valberedningens arbete 2004-2006

Presentation av kandidaterna i valet till förbundsstyrelsen
Tiina Nummi-Södergren, förbundsordförande omval
Roland Gustafsson, 1:e vice ordförande nyval
Kicki Lundmark, 2:e vice ordförande omval
Ann Jönsson, förbundsstyrelsen omval
Britt Artursson, förbundsstyrelsen omval
Inge Rutgerson, förbundsstyrelsen nyval
Kenneth Jägsander, förbundsstyrelsen omval
Kidane Ghebreab, förbundsstyrelsen omval
Lise-Lott Naess, förbundsstyrelsen omval
Per-Ingvar Sundgren, förbundsstyrelsen nyval
Stig Hedlund, förbundsstyrelsen nyval
Ulrika Norelius, förbundsstyrelsen omval
Ronny Blidberg, förbundsstyrelsen nyval
Thord Keskitalo, övrig förbundsstyrelsen

 

Valberedningens förslag till mötesfunktionärer

a. Mötesordförande

Birgitta Andersson Stockholm
Håkan Thomsson Tierp
Leif Zetterberg Bålsta

c. Protokolljusterare

Ordinarie
Irene Spjut SRF Älvsborg
Göte Gustavsson SRF Älvsborg

Ersättare
Sixten Levander SRF Ångermanland
Ingrid Nordin SRF Ångermanland

d. Rösträknare

Lennart Andersson SRF Medelpad
Cecilia Ramstedt SRF Örebro län
Dennis Ernst SRF Jönköpings län

f. Beredningsutskott

Ordförandekonferensen valde beredningsutskott enligt valberedningens förslag.

Monica Granberg SRF Skåne, sammankallande
Gösta Karlsson SRF Stockholm och Gotlands län
Monica Ericsson SRF Östergötland
Georg Witthoff SRF Jämtland
Birgitta Panting SRF Dalarna
Victoria Öjefors SRF Göteborg

Ordförandekonferensen beslutade att inte utse några ersättare.

g. Redaktionskommitté

Lars Eisner SRF Skåne
Kjell Gustafsson SRF Västmanland
Anita Svenningsson SRF Jönköpings län

 

Val av förbundsorförande, 1:a och 2:a vice förbundsordförande

a. Förbundsordförande

Tiina Nummi-Södergren, Huddinge, omval

b. 1:a vice förbundsordförande

Roland Gustavsson, Eskilstuna, nyval

c. 2:a vice förbundsordförande

Kicki Lundmark, Umeå, omval

 

Val av övriga styrelseledamöter

Britt Artursson, Floby, omval
Ronny Blidberg, Uddevalla, nyval
Kidane Ghebreab, Växjö, omval
Stig Hedlund, Haparanda, nyval
Kenneth Jägsander, Eksjö, omval
Ann Jönsson, Haninge, omval
Lise-Lott Naess, Växjö, omval
Ulrika Norelius, Stockholm, omval
Inge Rutgersson, Ale, nyval
Per-Ingvar Sundgren, Sundsvall, nyval

Övriga nominerade:

Thord Keskitalo, Luleå
Kaj Nordquist, Stockholm
Thomas Sandström, Umeå

 

Val av revisorer

Ordinarie:
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Ulrika Granholm Dahl, auktoriserad revisor

Malin Ekman Aldén, Stockholm

Ersättare:
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Jonas Grahn, auktoriserad revisor

Rolf Klangebjer, Stockholm


Granskningsutskott

Britt-Marie Berner, Stockholm, omval
Kenneth Henningsson, Kristinehamn, nyval
Lena Höjdevall, Mjölby, nyval
Ella Johansson, Skellefteå, omval
Gunn Larsson, Uppsala, omval
Arvid Lindén, Stockholm, nyval
Bengt Olin, Malmö, nyval

 

Redovisning av valberedningens arbete 2004-2006

SRF:s valberedning har under kongressperioden haft följande sammansättning:

Agneta Elfving, sammankallande
Elisabeth Bodén
Harry Jansson
Fredrik H Larsson
Margareta Pettersson
Anita Svenningsson
Simon Tiensuu

Denna kongressperiod har ju varit kort och på grund av detta har valberedningen påbörjat sitt arbete nästan omgående efter föregående kongress.

Den 18 mars 2005 träffades valberedningen till ett första möte. Vi lade upp strategin för vårt arbete inför nästkommande kongress. Vi var överens om att i möjligaste mån följa det förslag till riktlinjer för valberedningens arbete som förbundsstyrelsen antog i november 2005.

Vi har varit närvarande vid så gott som alla sammanträden som förbundsstyrelsen haft fram till och med december 2005. Dessutom har en del ledamöter deltagit i regionala kurser och konferenser för att på så sätt hålla sig á jour om det tillkommer nya förmågor inom SRF. Vi har även haft kontakt med Unga Synskadade. Under perioden har vi också per telefon kontaktat medlemmarna i förbundsstyrelsen för att höra hur de upplever arbetet där.

Sammanlagt har valberedningen träffats tre gånger samt haft ett telefonsammanträde. Denna period har det inkommit väldigt få nomineringar endast tre stycken. Detta trots att vi annonserat i Perspektiv två gånger under perioden och varit aktiva i våra kontakter med distrikten. Detta ledde naturligtvis till att vårt arbete fått bli mer offensivt.

Under denna period har det inte uppstått några förändringar vare sig när det gäller förbundsstyrelsen eller gransknings- utskottet så några fyllnadsval har vi inte gjort.

Fyra ledamöter i förbundsstyrelsen avsade sig omval och några i granskningsutskottet. Det är 15 personer som kandiderar till förbundsstyrelsen.

I vårt slutliga förslag har vi i första hand strävat efter att få så kompetenta företrädare som möjligt. Vi har även strävat efter jämn fördelning mellan kvinnor och män, geografisk spridning över landet, att olika åldersgrupper är företrädda och viss tidsbegränsning av uppdrag.

Avslutningsvis vill vi uttrycka vår förhoppning om att våra medlemmar under kommande kongressperiod återigen blir mer aktiva i valarbetet och mer intresserade av förtroendeuppdrag på riksnivå.

 

Presentation av kandidaterna i valet till förbundsstyrelsen

På valberedningens uppdrag har kansliet sammanställt en presentation av de 15 kandidaterna till SRF:s förbundsstyrelse.

Kandidaterna har skriftligen ombetts svara på dessa frågor:

Personalia

Vilka egenskaper uppskattar du hos dig själv som inte direkt har med SRF-arbetet att göra?
Vad vill du tillföra styrelsearbetet?
Vad får du själv ut av SRF-arbetet?
Vilken är din hjärtefråga inom SRF?
Nämn en fråga där du anser att SRF kan prioritera ner sitt arbete.

Presentationerna kommer även i förkortad form att ske i SRF-Perspektiv nummer 4.

Valberedningen har bestått av:

Agneta Elfving, sammankallande,
Elisabeth Bodén
Harry Jansson
Fredrik H Larsson,
Margareta Pettersson,
Anita Svenningsson
Simon Tiensuu.



Tiina Nummi-Södergren, förbundsordförande omval

Jag heter Tiina Nummi-Södergren och har hunnit bli 41 år. Jag bor med man och tre barn i Huddinge. Vi har en dotter och två söner och åldersspannet är från en tonåring till en årskurs etta. Sen cirka ett år tillbaka har vår husdjursskara utökats med min ledarhund.
Jag kandiderar som förbundsordförande i SRF för andra gången. När jag inte jobbar läser jag gärna eller går på yoga. Långa promenader med ledarhunden rensar hjärnan på ett behövligt sätt. Andlig utveckling är något som intresserar mig mycket och jag tar ett steg till i den delen när tillfälle ges och jag är redo för det.
Jag tackade ja till att ställa upp för ännu en period som ordförande i SRF helt enkelt därför att jag hoppas få förtroendet att få leda vårt förbund i en något lugnare tid. Jag tror att de etiska problem vi brottats med varit nödvändiga och tyvärr också de tuffa nedskärningsbeslut som förra kongressen fattade beslut om. Nu tror jag däremot att vi skall ta ett kliv framåt som gärna får följas av fler och använda oss av de kunskaper vi fått plus av den uppmärksamhet det rönt. Jag tror vi klarar att vända det negativa till något positivt. Jag tror vi fått en styrka genom dessa svårigheter som vi har glädje av i vårt påverkansarbete och i vårt agerande i olika samhällsfrågor. Det kommer även att bygga förtroende internt.
Vi öppnar upp för nya spännande former inom ramen för vår organisation. Det skall bli mycket roligt att följa hur det kan bidra till att fler känner att de hittar rätt. Branchorganisationer kommer att kunna söka medlemskap och intressegrupper och nätverk kan fortsätta bildas och utveckla sina arbetsformer. Det känns kul och nutidsenligt. Mötesformer på telefon och regionvis gör att mötespunkterna blir fler och chansen att hitta likasinnade inom SRF ökar för alla medlemmar.
Jag ser arbetet med den föreslagna diskrimineringslagen som en av våra mest spännande utmaningar. Äntligen får vi ett verktyg för att komma åt den diskriminering som så många av oss utsetts för i vardagen. Blir det så att SRF-organisationen får talerätt i diskrimineringsfrågor något som föreslås i den remissrunda som vi nu är inne i, så måste vi sätta till alla klutar för att rusta oss att svara mot detta. Vi måste också öka andelen ej bundna medel för att inte bakbinda oss helt som organisation. Alternativa inkomstkällor måste vi hitta utan att göra något som känns främmande för oss som synskadade personer. Spelparken och samarbetet med den spanska synskadeorganisationen ser jag som vårt starkaste kort hittills i den delen om de lyckas etablera sitt lotteri såväl skraplotter som elektroniskt.
Vad skall vi då nedprioritera? Alltid lika svårt men nödvändigt i detta tidevarv av slimmade organisationer. Samla administrationen i stödenheter och bygg inte upp små tekniska underverk överallt. Låt vissa ställen i Sverige få hjälpa hela SRF med vissa specialitéer, såsom ljudproduktion, utskick, framtagande av vissa handlingar och vad man nu kan behöva. Alla behöver ju inte producera allting själva. Det blir en viktig del i att bygga förtroendet inom SRF.
Slutligen vill jag bara säga att jag med stor glädje går till jobbet. Jag hoppas få fortsätta jobba med SRF så länge jag finns. Den här kommande perioden hoppas jag få det stora förtroendet att få fortsätta leda SRF som förbundsordförande. Jag känner mig mycket priviligierad som får ha detta som mitt dagliga arbete. De lärdomar jag får när jag träffar er runt om i Sverige är den viktigaste källan till min motivation och min fortsatta vision för att leda den här organisationen.


Roland Gustafsson, 1:e vice ordförande nyval

Namn Roland Gustafsson, bostadsort Eskilstuna, ålder 60. Gravt synskadad med syn på ett öga. Några av mina SRF-uppdrag är revisorsuppleant i lokalföreningen och KMA i Sörmland. Har suttit i förbundsstyrelsen sedan ett fyllnadsval 2002.
Jag uppfattar mig som lyhörd, nyfiken på nya områden och lätt att samarbeta med. Jag vill tillföra styrelsearbetet mina erfarenheter. Det jag får tillbaka genom mitt SRF-arbete är att tillfredställa mitt behov av att arbeta för ett bättre samhälle för alla.
Min hjärtefråga inom SRF är att vi uppnår ett samhälle med lika möjligheter för alla. En fråga där SRF kan prioritera ner sitt arbete har jag inget svar på då de flesta frågor är knutna till vårt övergripande mål.

Kicki Lundmark, 2:e vice ordförande omval

Jag heter Kicki Lundmark och är bosatt i Innertavle som ligger i utkanten av Umeå tätort. Jag är 53 år och synsvag. Jag har sedan jag aktiverade mig i SRF (1970) haft förtroendeuppdrag till och från i organisationen. Jag valdes in i förbundsstyrelsen vid kongressen 2000 och har funnits med sedan dess. Jag är också ordförande i SRF Västerbotten.
Jag gillar att leda utvecklingsarbeten av olika slag. Jag har lärt mig mycket i jobbet som verksamhetsutvecklare i landstinget. Jag försöker vara lyhörd, se sammanhangen, försöka förstå varför det blir som det blir och att ha "redskap" klara för att hjälpa arbetet vidare, att hantera lägen man inte gillar osv. Att tänka högt tillsammans tycker jag är viktigt - då samtalar man fritt utan att värdera vad som är rätt eller fel, bra eller dåligt. Det är oftast i dessa situationer som de allra bästa idéerna kommer fram. Jag har lätt för att se helheten och fastnar sällan i detaljer. Jag försöker träna mig att inte vara alltför snabb i omdömen och ställningstaganden. Min förmåga att njuta av livet här och nu är något som hjälpt mig många gånger.
Jag vill bidra med de erfarenheter och kunskaper jag har. Mitt politiska engagemang, erfarenheter i vardagen och jobbet samt SRF har givit mig perspektiv som kan vara bra tillgångar i lagarbetet i styrelsen - vi kompletterar varandra.
Efter drygt 35 år i SRF har det ju blivit en del av mig själv. Det är svårt att beskriva. Jag brukar säga att "SRF behövs för att det är tufft därute". I SRF blir jag motiverad att jobba vidare, att inte ge upp och tappa sugen. I SRF stärks min självkänsla och jag känner samhörighet.
Jag är helt överens med förslaget om verksamhetsin-riktning för kommande kongressperiod. Är vi dåligt rehabiliterade bäddar det för utanförskap som tär på vår hälsa. Det är också ett dåligt utgångsläge för att känna självtillit och egenvärde i ett allt hårdare samhällsklimat. Därför är rätten till kvalificerad och effektiv synrehabilitering och -habilitering det allra viktigaste just nu. Uppdraget är lagstadgat med tydlig adressat. Det är högt prioriterat för oss med stora behov. Men man sköter inte sin uppgift. SRF ska vara tydlig i presentationen av detta missförhållande.
Vi måste också satsa på utbildning: En genomtänkt satsning på ledar- och funktionärsutbildning där alla som vill ska ges möjlighet att utbilda sig till engagerade funktionärer. SRF behöver rusta sig för att klara det intressepolitiska fotarbetet framöver.
Prioritera ner: Inte lika lätt, men jag vill att vi koncentrerar internt arbete på distrikten och regionerna nu och mindre på riksförbundet. Interna program och policys i alla ära men jag tror att vi behöver få ett avslut på det normativa arbetet med etikfrågorna. Det har varit och är oerhört viktigt och mycket resurser och engagemang har lagts ned i arbetet. Nu måste mer krut läggas på sådant som halkat efter: Påverkansarbete, SRF-utbildning, medlemsrekrytering - att utveckla SRF-arbetet på bred front.

Ann Jönsson, förbundsstyrelsen omval

Namn: Ann Jönsson
Bostadsort: Haninge
Arbetar som politiskt sakkunnig på socialdepartementet hos folkhälso- och socialtjänstminister Morgan Johansson. Är synsvag.
SRF-uppdrag: Blev som tonåring aktiv i Unga Synskadade, där jag också var ordförande under ett år. Har suttit i Stockholmsdistriktets styrelse. Är ledamot i förbundsstyrelsen sedan år 2004.
Jag har ett brett engagemang i samhällsfrågor och reagerar snabbt. Jag har också lätt för att uttrycka mig och få andra att bli intresserade av det jag vill berätta. Jag är optimist när det gäller att tro på vad man kan åstadkomma med gemensamt arbete och i glädjen att få uträtta något tillsammans.
Jag tror att min erfarenhet av att arbeta inom ett brett politiskt fält och att genast tvingas agera på olika händelser kan vara viktig för vår organisation. Jag vill naturligtvis att SRF ska ses som en betydelsefull pådrivande kraft i vårt samhälle, en organisation som det är självklart att lyssna på. Vi ska bli sedda som "experter" på våra frågor, men också som ett förbund med förmågan att sätta in handikappolitiken i ett vidare samhällsperspektiv.
Jag tycker det är roligt och stimulerande att få arbeta med SRF:s intressepolitiska frågor. I vår organisation får jag också möta människor som jag delar en erfarenhet med. Alla vi vet ju hur samhället möter oss som är synskadade och vad vi vill förändra, det behöver vi inte förklara för varandra. Det är befriande. I alla andra sammanhang - t ex i mitt arbete - är jag ensam synskadad.
Det handlar om att bekämpa utanförskapet som vi upplever inom så många områden jämfört med övriga befolkningen: högre arbetslöshet, sämre hälsa, sämre ekonomi, svårt att få vardagen att fungera. Vi måste utjämna de stora klyftor som finns mellan olika grupper i vårt samhälle - och där bland annat vi synskadade så ofta lämnas utanför och rent av diskrimineras. Det har sagts så många bra saker om vad handikappolitik ska uppnå. Det är hög tid att gå från ord till handling!
Under det senaste året har mycket energi fått ägnas åt de interna förhållandena inom organisationen och de etiska frågorna har fått ta stor plats. Det har behövts. Men nu är det viktigt att avsluta detta kapitel och samla våra krafter till det utåtriktade arbetet. Alltför många synskadade har svåra livsvillkor för att vårt förbund ska ha råd att blicka bakåt och inåt!

Britt Artursson, förbundsstyrelsen omval

Mitt namn är Britt Artursson, jag är 47 år, och bor i Hällestad, en liten by utanför Falköping i Västra Götaland.
Orsaken till min synskada är ögonsjukdomen RP vilket i mitt fall innebär att jag har haft nedsatt syn sedan jag var barn. Efter hand har synen försämrats ytterligare och jag är sedan ganska många år blind.
Mitt engagemang startade på 80-talet i lokalföreningen i Falköping där jag fortfarande del tar, nu som vice ordförande. SRF Skaraborg som är det distrikt jag tillhör är också mycket viktigt för mig, där är jag också vice ordförande. I västra regionen finns en samrådsgrupp i vilken jag är den ena av Skaraborgs två representanter. För mig är det angeläget att hålla kontakten med medlemmarna lokalt, på distrikt och regionalt.
Vid kongressen 2004 blev jag glädjande nog invald i förbundsstyrelsen och har alltså suttit i styrelsen under två år. Av förbundsstyrelsen har jag sedan utsetts till Sveriges ledamot i NKK (Nordiska Kvinnokommittén).
Jag hoppas att man uppfattar mig som ärlig och plikttrogen. Omdömet praktisk och jordnära får jag ofta och det tycker jag är goda egenskaper.
Anledningen till att jag vill vara en del av förbundsstyrelsen är att jag hoppas kunna bidra med erfarenheter av att befinna mig i den tuffa verklighet som det är att arbeta som synskadad inom tillverkningsindustrin. Företaget jag arbetar på tillverkar styr- och reglerventiler för inomhusklimat och har nästan 500 anställda. Vi arbetar i självstyrda grupper där lönen baseras på gemensamt resultat (lagackord). Min uppgift är att montera, prova och packa olika typer av ventiler.
Jag vill också försöka vara den som står med båda fötterna i den Skaraborgska myllan och framföra de uppfattningar och viljeyttringar som jag tar del av i mitt övriga SRF-arbete.
Personligen ger SRF-arbetet mig en känsla av att kunna påverka min situation. Jag tycker om utmaningar, det får mig att utvecklas och växa som individ. Mitt yrke är mera av en fysisk utmaning än något som kräver tankemöda, vilket gör att jag har behov av den typ av aktiviteter som styrelsearbete innebär.
Självklart kunde jag räkna upp en mängd områden som jag anser vara viktiga, men om jag måste välja ett enda skulle jag välja habilitering/rehabilitering med extra tonvikt på jagstärkande aktiviteter för att ge personer med synskada en bättre självkänsla och på så sätt ge dem verktygen för att kunna påverka sin situation. Jämställdhet har allt mer blivit en viktig fråga för mig. Tyvärr har den dock fått ett allt mindre utrymme i SRF i takt med att resurserna har krympt. Min förhoppning är dock att vi med hjälp av externa pengar, som finns inom räckhåll, skall få möjlighet att blåsa liv i den falnande lågan.
Frågan om vad som är mest viktigt eller minst viktigt är givetvis svår eftersom vi förhoppningsvis inte arbetar med oviktiga frågor i SRF, men eftersom resurserna inte är oändliga tvingas vi prioritera. En möjlighet skulle kunna vara att bromsa omorganiserandet av vår egen organisation. Visst, allt är inte perfekt men det kanske skulle gå att leva med? Vi har en benägenhet att organisera och omorganisera så att vi inte ens hinner utvärdera resultatet innan vi föreslår nya förändringar. Ett sådant sätt att arbeta kostar både pengar och energi. Låt den organisation vi sjösatte för två år sedan finna sina former. Jag tycker att det skulle vara bättre att, en tid, lägga våra resurser på att förändra samhället utanför organisationen i stället.

Inge Rutgerson, förbundsstyrelsen nyval

Namn: Inge Rutgerson
Bostadsort: Nödinge, Ale kommun, 2 mil norr om Göteborg
Ålder: 64 år
Synstatus: Synsvag sedan födseln men är sedan 15 år tillbaka helt blind. Till följd av detta har jag upplevt att leva och fungera som synsvag och sedan brottats med de problem som uppstår vid total blindhet. Enligt min mening är det två olika handikapp.
SRF-uppdrag: Har ej varit med i förbundsstyrelsen men har haft en del uppdrag i organisationen på andra plan. Har sedan 15 år tillbaka varit aktiv i SRF Ale lokalförening som dess ordförande samt varit ordförande i SRF Älvsborgs distriktsstyrelse där jag fortfarande är styrelseledamot. Har varit med i arbetsgruppen "Vårt nya SRF". Är ordförande i SRF VÄST regionala råd, vilket innebär regionala uppdrag inom Västra Götalandsregionen, bl.a. DAR och Försäkringskassans brukarråd.
Jag kan driva frågor som är viktiga för gruppen funktionshindrade. Försöker se problem även från den motsatta sidan. Är noga med att vara påläst på de aktuella frågorna. Har lätt för att få kontakt med människor, vilket ger goda förutsättningar för bra resultat.
Då jag varit aktiv i organisationen samt jobbat inom folkrörelsen i många år, tror jag mig ha värdefulla kunskaper och erfarenheter både om styrelsearbete och handikappfrågor.
Det finns tre frågor som är av typen hjärtefrågor. Den första är strukturell diskriminering, vilken är en allt övergripande fråga. Vårt resande är också en fråga av största betydelse. Om vi som funktionshindrade inte kan resa som den övriga befolkningen, när det gäller kostnader, trygghet och oberoende, så kan vi ej heller ha samma möjligheter att deltaga i samhällslivet och att påverka den demokratiska processen. Kanske också en orsak till svårigheten att bedriva föreningsverksamhet på det lokala planet? Den tredje frågan är vår arbetssituation - om rätten till att få och behålla ett arbete samt möjligheten att snabbt få erforderliga tekniska hjälpmedel är en förutsättning för att inte hamna i utanförskap. - Att inte få ett arbete skapar lätt ohälsa, försämrad ekonomi och dålig livskvalitet.
Vad kan SRF prioritera ned? Den svåraste frågan att besvara. Om jag gör det enkelt för mig och bara stryker ett av målen stämmer inte detta med det jag ovan har framfört. Med hänsyn till organisationens ålderssammansättning ser jag det som en sammanhängande kedja där alla mål är viktiga.

Kenneth Jägsander, förbundsstyrelsen omval

Jag heter Kenneth Jägsander och är 66 år och bor i Eksjö på Småländska Höglandet. Jag och min hustru har ett litet radhus nära stadskärnan i Eksjö. Vi har 2 vuxna barn och 2 barnbarn 5 och 10 år gamla. Jag har fått min synskada, grön starr i vuxen ålder och är sedan ca 10 år tillbaka blind utan ljusperception. Till i oktober förra året hade jag ledarhunden Donald, som var hos mig i 12 år.
Jag har varit ledamot i förbundsstyrelsen i 2 perioder sedan år 2000. Bland mina övriga uppdrag inom SRF kan jag nämna att jag är ordförande i lokalföreningen SRF Höglandet (Eksjö och Nässjö). Dessutom är jag vice ordförande i SRF Jönköpings län. Under 2005 hade jag uppdraget att som SRF:s representant ingå i referensgruppen i den statliga Tjänstehundsutredningen.
Jag har några uppdrag i andra föreningar utanför SRF och dessutom några politiska uppdrag. Jag är ledamot i kommunfullmäktige i Eksjö.
Uppdragen inom SRF tycker jag är intressanta och de har även varit utvecklande för mig personligen. Jag tror att jag kan med mina erfarenheter som seende tillföra den erfarenheten till styrelsen. Någon rehabilitering kan jag inte säga att jag har fått av samhället. Däremot har jag själv lärt mig mycket av synskadade kamrater.
Min egen bedömning är att jag är en lugn person och att jag har lätt att få kontakt med andra människor. Jag är envis och målinriktad. Får jag ett uppdrag, vill jag genomföra det på ett bra sätt.
Jag arbetade vid infanteriregementet I 12 under 42 år och gick i pension år 2000. Min synskada upptäcktes 1982 och då hade jag 18 år kvar till min pension (60 år). Jag hade en stark ambition att vara kvar i jobbet som officer och de sista åren var jag ju blind. Trots min synskada fick jag ganska stora uppgifter och jag kände att jag åtnjöt förtroende hos mina arbetskamrater.
Beträffande uppdragen inom SRF känner jag ett stort engagemang och vill gärna jobba i förbundsstyrelsen ytterligare en period. Jag har jobbat med flera olika områden, men bland mina hjärtefrågor finns frågorna om resande och personlig service. Information och kontakter med medlemmarna tycker jag också är intressanta frågor.
I de internationella frågorna tycker jag att vi under några år kan minska vårt engagemang. När vår ekonomi blir bättre, då kan vi åter satsa på de internationella frågorna.

Kidane Ghebreab, förbundsstyrelsen omval

Jag heter Kidane Ghebreab och är 55 år gammal. Jag bor sedan 1984 i Växjö tillsammans med min familj. Mina synskador i båda ögonen härrör från granatsplitter under befrielsekampen för Eritreas självständighet. Nu har jag nästan ingen ledsyn.
Sedan kongressen år 2004 sitter jag som ledamot i förbundsstyrelsen.
Som person är jag social, kontaktsökande och omtänksam. Att jag under många år arbetat med ett antal föreningar såväl som vanlig medlem som styrelseledamot förklaras till stor del av att jag besitter dessa egenskaper. Vidare tyder det faktum att jag under de senaste åren varit en av nyckelpersonerna i skapandet av Globala Föreningen i Växjö på att jag är ambitiös och strukturerad.
Globala Föreningen i Växjö är en paraplyorganisation med 25 föreningar som medlemmar. Man arbetar aktivt för att förstärka föreningslivet bland såväl invandrarföreningar som svenska föreningar.
Jag vill tillföra styrelsearbetet de erfarenheter jag har från föreningsarbete/-liv och av att skapa samhällsnyttiga nätverk. Mina breda kontakter med olika invandrarföreningar, frivilligorganisationer, studieförbund och myndigheter är en tillgång att räkna med.
SRF har en samhällsnyttig verksamhet med en utmanande målsättning. Det känns spännande att vara del av en sådan organisation. Vidare tycker jag att arbetsuppgifterna är stimulerande och utvecklande. Dessutom träffar jag många trevliga medmänniskor, vilket ger mig styrka och trygghet.
De flesta arbetsföra medlemmar i SRF är arbetslösa. Arbetslöshet är en av de största faktorerna som orsakar ohälsa. Därför är arbetsmarknaden en viktig fråga för mig.
Mångfald är en annan fråga som är viktig i vårt samhälle. Alla är lika värda oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religiös bekännelse och sexuell läggning.
SRF kan minska byråkratin. Att överväga innan man tillsätter arbetsgrupper. Det är bättre att bedöma behovet innan tillsättning.

Lise-Lott Naess, förbundsstyrelsen omval

Jag heter Lise-Lott Naess, är 50 år. Sedan september 2005 är jag bosatt i Växjö, är sambo med Janne Karlsson och min ledarhund Amy. Jag är född i Uppsala och har bott i Falun och Gävle. Har RP, mina sista synrester försvann för cirka 4 år sedan.
Har varit aktiv i SRF sedan 1999, då kom jag in i distriktsstyrelsen som ledamot i SRF Gävleborg. Mellan 2002 och 2004 var jag distriktsordförande i Gävleborg. Var även aktiv i SRF Gävle, var vice ordförande 2000-2004.
På kongressen 2004 blev jag invald i förbundsstyrelsen.
På årsmötet i år blev jag invald som ledamot i SRF Kronoberg.
Som person är jag, (nu kommer det svåra) jag är en mycket ärlig person. Anser att man kommer längst med ärlighet. Ett bra bemötande är viktigt för mig. Som jag bemöter andra vill jag själv bli bemött. Är en bra lyssnare, personer med problem brukar ofta komma till mig med sina bekymmer. Är också en bra organisatör.
Under mina två år i förbundsstyrelsen har jag varit ansvarig för flerhandikappkommitén. Det har varit mycket givande, om jag blir omvald fortsätter jag gärna med det.
Det finns mycket att göra inom SRF så att alla medlemmar känner sig välkomna.
Min hjärtefråga är rehabilitering, en bra rehabilitering är en god investering både för den enskilde och samhället. Viktig fråga för mig är att jobba för olika vägar till självständighet och oberoende. Att kunna vara så jämlik i samhället som möjligt.
Om något område måste prioriteras ner, vilket jag inte hoppas att vi ska, anser jag att det är färdtjänsten. Färdtjänst anser cirka 80 procent av medlemmarna i SRF fungerar mycket bra! Därför anser jag att det är färdtjänsten som ska prioriteras ner.

Per-Ingvar Sundgren, förbundsstyrelsen nyval

Jag heter Per-Ingvar Sundgren, 54 år, och bor sedan några dagar i Sundsvall. Jag är synsvag pga en förlossningsskada.
Jag har inget pågående SRF-uppdrag men avgick som ordförande för SRF Sollefteå, efter 8 år i mars pga flytt. Jag har dessförinnan varit distriktsordförande i US Skåne och DEST, suttit i programutskottet i två perioder och deltagit i olika arbetsgrupper, både på riks- och distriktsnivå, och kampanjer t ex dagstidningskampanjen.
Jag tycker om människor! I mitt arbete med barn och vuxna i utsatta situationer och privat är det viktigt för mig att möta människor med respekt, tolerans, att vara prestigelös, att inte manipulera, vara öppen och tydlig och jag har, trots min lite otåliga läggning, också blivit en bra lyssnare. Dessutom älskar jag musik och lagar hygglig mat.
Jag vill bredda styrelsearbetet. Jag har haft förmånen att få arbeta med olika saker i olika sammanhang, som socialarbetare, lärare, föreläsare, utvecklare, konsult, vilket lärt mig mycket om samhället och hur det fungerar, om projekt- och utredningsarbete, hur man arbetar med grupper, nätverk och organisationsfrågor, internationellt utvecklingssamarbete och hur en handelsträdgård fungerar.
För att vara lite pompös så handlar det om att arbeta för det slags samhälle jag vill leva i. Genom att arbeta för ett samhälle som fungerar för synskadade inbillar jag mig att jag arbetar för ett samhälle som är gott att leva i. Ett samhälle som utformas så att funktionshindrade (eller t ex äldre, invandrare, barn, ensamstående föräldrar) kan leva och utvecklas och vars kompetens och erfarenheter betyder något och tas till vara. På så sätt får vi ett samhälle med engagemang och som blir bättre och öppnare för alla.
SRF får aldrig bli ett ändamål i sig utan är synskadades frontorganisation för att driva frågor som är viktiga för att vi ska kunna ha en bra livskvalité och vara aktiva aktörer i det samhälle vi lever i. Genom ett starkt och välfungerande SRF klarar vi att driva frågor, där jag tycker de viktigaste är; arbete, rehabilitering, fysisk miljö och kommunikationer, tillgång till information, heminstruktörer och stöd till synskadade i utvecklingsländer. Frågor som är viktiga för oss som människor när det gäller förutsättningar att vara aktiva deltagare i olika sammanhang och för vår själbild och självkänsla.
SRF:s förutsättningar har förändrats vad gäller t ex ekonomi och att kunna göra oss hörda. Organisationsöversynen, SRF:s inre arbete, var nödvändig för att stärka SRF och kunna behålla kraften. Vi står inför fortsatta utmaningar varav en är att vår organisation på lokal nivå långsamt håller på att upplösas. Som lokalföreningsordförande vet jag hur viktigt det är att vara närvarande i t ex KHR och kontinuerligt bevaka synskadades intressen. Genom vår lokala närvaro, och samarbete med andra t ex HSO, och förmåga att kunna agera snabbt har vi t ex stoppat försämringar i färdtjänsten och heminstruktörsverksamheten.
En hjärtefråga för mig är att hitta nya former för att arbeta lokalt där vi inte kan behålla fungerande och arbetande lokalföreningar.
SRF kan inte ge hög prioritet åt alla frågor samtidigt utan ständiga prioriteringar måste göras och vad som borde tonas ner för närvarande kan jag inte bedöma.

Stig Hedlund, förbundsstyrelsen nyval

Jag heter Stig Hedlund och är 42 år. Jag är född och uppvuxen i Haparanda, där jag också bor idag. Jag har bott i Stockholm under 16 års tid. Där arbetade jag som Ljudtekniker på Sveriges Radio. Jag är blind sedan födseln, och ledarhundsförare.
Jag har tidigare inga styrelseuppdrag inom SRF. Jag är dock vald till studieorganisatör för länet. Jag har varit aktiv inom US. Jag arbetar politiskt inom Socialdemokraterna, där jag sitter i kommunstyrelsen i Haparanda. Jag kandiderar också till riksdagen.
Jag tror att min envishet och målmedvetenhet har hjälpt mig åtskilligt. Jag hoppas också att jag blivit mer lyhörd under årens lopp.
Jag tror att jag kan tillföra styrelsen kunskaper inom arbetsmarknadsområdet, samt inom det hjälpmedelstekniska området.
Jag vill ingå i ett kreativt kollektiv, som på ett aktivt sätt kan påverka våra förutsättningar i samhället. Jag tycker också att SRF:s roll blivit än mer viktig för att kunna påverka samhällsutvecklingen i rätt riktning.
Min hjärtefråga inom SRF är att bredda och förbättra arbetsmarknaden för synskadade.
Tyvärr kan jag inte i handvändningen nämna någon fråga där SRF kan prioritera ned arbetet. SRF har haft ett så stort förändringsarbete inom organisationen så att allt inte alla gånger blivit helt glasklart. Det känns ibland som om det finns en hel del motstridiga viljor inom organisationen.

Ulrika Norelius, förbundsstyrelsen omval

Jag heter Ulrika Norelius, är 32 år och bor i Farsta söder om Stockholm. Sedan 19 års ålder är jag helt blind. Tidigare kunde jag se en del, men jag är född med Grön starr så synen har successivt blivit sämre.
Vid förra kongressen kom jag in i förbundsstyrelsen. Alltså har jag nu suttit med i FS i två år. Under dessa år har jag arbetat med internationella frågor, konsumentfrågor och även haft ett extra fokus på ledarhundsfrågorna. Jag har representerat SRF i Sveriges Konsumentråds styrelse, vilket har varit mycket givande och intressant.
Innan jag engagerade mig i SRF:s förbundsstyrelse var jag ordförande i Riksorganisationen Unga Synskadade, gick SRF:s trainee-program och var mycket engagerad i skolfrågor.
Personer i min omgivning brukar säga att jag är lyhörd, envis, pådrivande och förändringsbenägen. Att jag är förändringsbenägen tror jag är en oerhört bra egenskap att ha om man ska vara med i förbundsstyrelsen. Där måste man hela tiden se nya möjligheter och inte låta sig förblindas av hur det sett ut tidigare.
Genom SRF tycker jag att jag får en möjlighet att på ett konkret sätt påverka min egen och andra synskadades vardag.
För att vi ska bli en framgångsrik organisation måste vi prioritera det offensiva intressepolitiska arbetet. I två år nu har vi riktat väldigt mycket uppmärksamhet inåt i organisationen. Vi har pratat etik, moral och policys. Detta var nödvändigt, men nu måste vi fokusera på vårt påverkansarbete. Alla pratar om att vi måste få fler medlemmar. Då måste vi också kunna visa på vad vi gör som gynnar synskadade i Sverige idag. Vi måste bli bättre på att fånga upp personer som faller för åldersträcket i US och även få synskadade invandrare att känna sig hemma i SRF. Detta gör vi bäst om SRF som organisation gör skillnad i vardagen. En märkbar skillnad gör vi bara om vi bedriver ett effektivt påverkansarbete.

Ronny Blidberg, övrig förbundsstyrelsen

Jag heter Ronny Blidberg och kommer från Uddevalla och är 38 år. Mitt synfel är medfött, grå starr med ögondarr så jag har svårt att fästa blicken på olika föremål.
Jag har varit styrelsemedlem i olika lokalföreningar ca 12 år och inom US var det ca 8 år.
Jag är praktisk och kan ordna och förbereda olika tillställningar. Jag går rakt på personer om det är något som är fel.
Jag vill försöka få igenom nytänkande och få riksorganisationen att börja jobba med att få de yngre mer intresserade att komma med. Sedan får man ju inte glömma de äldre, dem måste man ju också jobba med så vi kan förstå varandras problem i samhället.
Det jag får ut av SRF-arbetet är att få nya uppslag att arbeta och kunna stärka sig på olika fronter.
Jag har många hjärtefrågor, men om jag tar ut 2 så är det resande och tillgängligheten i samhället och eget företagande som synskadad.
Jag har inte något bra svar på vilken fråga SRF kan prioritera ner.

Thord Keskitalo, övrig förbundsstyrelsen

Thord Keskitalo, Luleå, 51 år gammal, synsvag.
2001 kassör i Luleå lokalförening, 2002 distriktsordförande i SRF Norrbotten. Även ledamot i bedömningsgruppen för landstingsbidraget samt är med i arbetsgrupperna interna stödet och kompetensutvecklingsrådet.
Jag tar tag i saker omgående och slutför dem. Jag kan ge
nytänkande för SRF:s framtid, den ständigt pågående kompetensutvecklingen och en bra rehabilitering.
På grund av att jag som ordförande för SRF Norrbotten kämpar emot en svår ekonomi samt att hela organisationen kämpar med samma sak. Jag är övertygad om att ett modernt SRF ger fler medlemmar som resulterar i en bättre ekonomi.
Om jag har förstått frågan rätt om att prioritera ner, så anser jag på grund av åldersstrukturen inom SRF som är 70 +, att arbetsmarknadsfrågorna inte är så aktuella.

 

 

Sidans topp   .   Tillbaka   .   Åter huvudsida
122 88 Enskede. Besök Sandsborgsvägen 52.
Telefon 08-39 90 00. Texttel 08-648 86 62. Fax 08-39 93 22.
E-post webbredaktor@srfriks.org