Vårt nya SRF

Innehåll

Förslag till beslut
A. Utveckling av SRF-organisationen samt motioner..
Medlemmarna och medlemskapet
Organisationens uppbyggnad
B. Ändring av stadgarna för SRF samt motioner

A. Utveckling av SRF-organisationen samt motioner
Inledning
Medlemmarna och medlemskapet
Organisationens uppbyggnad
Ledarskap och planering
Motioner
Medlemmarna och medlemskapet
Motion 27 Gör SRF:s aktiviteter tillgängliga för ledarhundsförare
Motion 28 Ang. organisationens uppsökande verksamhet
Motion 29 Effektivare uppsökande verksamhet via Syncentralerna
Motion 30 Förenklad medlemsadministration ger ökad medlemsverksamhet
Motion 31 Angående blanketter
Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 27-31

B. Ändring av stadgarna för SRF samt motioner
Branschföreningar
§ 3 Organisation
§ 4 Medlemskap
§ 5 Ansvarighet
§ 8 Kongress
Bilaga 1 till Synskadades Riksförbunds stadgar - paragrafer som distriktens stadgar måste innehålla
§ 3 Organisation
§ 4 Medlemskap
§ 5 Ansvarighet
§ 9 Representantskap
Bilaga 3
Bilaga 3 till Synskadades Riksförbunds stadgar - paragrafer som branschföreningarnas stadgar måste innehålla
§ 1 Organisation
§ 2 Medlemskap
§ 3 Ansvarighet
§ 4 Branschförenings åligganden
§ 5 Ombud vid SRF:s kongress
§ 6 Stadgeändring
Kongressen § 8
Motion 32 Angående kongressperiodens längd
Motion 33 Förläng kongressperioderna
Motion 34 Bibehåll och utveckla demokratin i SRF
Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 32- 34
§ 8 Kongress
Förbundsstyrelsen §9
Motion 35 Antalet ledamöter i förbundsstyrelsen
Motion 36 Antalet ledamöter i förbundsstyrelsen
Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 35 och 36
§ 9 Förbundsstyrelse
Revisorer §10
Motion 37 Angående paragrafen om revisorer i våra stadgar.
Förbundsstyrelsens yttrande över motionen
§ 10 Revisorer
Synskadades Stiftelse § 12

Förslag till beslut

A. Utveckling av SRF-organisationen samt motioner

Medlemmarna och medlemskapet

• att kontaktverksamheten byggs ut inom lokalföreningar och distrikt,
• att uppsökande verksamhet alltid måste prioriteras,
• att förenkla för personer som vill bli SRF-medlemmar,
• att underlätta det administrativa arbetet inom SRF samt
• att fastställa förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 27-37.

Organisationens uppbyggnad

• att starta en försöksverksamhet inom vilken de lokalföreningar och distrikt som så önskar ges möjlighet att pröva nya organisationsformer,
• att branschföreningar, med en majoritet synskadade medlemmar och som är öppna för medlemmar över hela landet, ska kunna bli medlemmar i SRF och få ett ombud på kongressen per förening/organisation utöver de ombud som distrikten utser.
• att förbundsstyrelsen tar ställning till branschföreningars medlemskap och årsavgift.
• att regionala och/eller lokala branschföreningar med en majoritet synskadade medlemmar ska kunna bli medlemmar i SRF-distrikt och få utse ombud vid distriktets representantskapsmöten.
• att distriktets styrelse tar ställning till branschföreningars medlemskap.

B. Ändring av stadgarna för SRF samt motioner

• att fastställa förslagen till stadgeändringar avseende branschföreningar i
  § 3 organisation;
  § 4 medlemskap;
  § 5 ansvarighet;
  § 8 kongress mom 1, 2, 4, 5 och 8;
  bilaga 1
  § 3 organisation;
  § 4 medlemskap;
  § 5 ansvarighet;
  § 9 representantskap;
  bilaga 3
  § 1 organisation;
  § 2 medlemskap;
  § 3 ansvarighet;
  § 4 branschförenings åligganden;
  § 5 ombud vid SRF:s kongress samt
  § 6 stadgeändring,
• att fastställa förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 32 - 34,
• att fastställa förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 35 och 36,
• att fastställa förbundsstyrelsens yttrande över motion 37 samt
• att fastställa förslaget till ändring av stadgarnas § 12 Synskadades Stiftelse.

A. Utveckling av SRF-organisationen samt motioner

Inledning

Kongressen 2004 fattade flera beslut som följd av den diskussion som förts inom organisationen under flera år. En del förslag gillades dock inte av kongressen och några motionärer tog upp andra förslag med syfte att förnya SRF. Kongressen beslutade att följande organisationsfrågor skulle utredas vidare under kongressperioden:

- centralt medlemskap,
- treplansorganisationen med distrikt och lokalföreningar,
- ställningen i organisationen för andra föreningar av synskadade,
- ledarskapsfrågor.

Under våren 2006 har ett diskussionsmaterial i dessa frågor varit ute i organisationen. En sammanställning har gjorts som skickats till distrikt och lokalföreningar.

Medlemmarna och medlemskapet

Enligt stadgarna är SRF en organisation som präglas av öppenhet och demokrati, där alla medlemmar kan göra sin röst hörd och allas synpunkter är välkomna. Vi har slutit oss samman för att skapa social gemenskap och stödja varandra, så att vi kan leva ett aktivt och självständigt liv.

Alla synskadade personer måste vara välkomna i SRF. Det gäller till exempel kvinnor och män, barn och vuxna, blinda och synsvaga, barndomssynskadade och vuxensynskadade, invandrare och svenskfödda, samt synskadade med ytterligare funktionsnedsättningar. Alla dessa grupper med flera har specifika behov som särskilt måste beaktas.

Detta är självklart, men innebär en utmaning för organisationen som vi måste ta på allvar om intressekonflikter uppstår. Vi kan heller inte alltid låta majoriteter fatta beslut utan att hänsyn tas till minoriteter. Det går inte alltid att räkna i kvantitet, eftersom några av delgrupperna är mycket små.

Om vi har ett öppet och välkomnande klimat och är flexibla och positiva till kreativa lösningar kommer alla synskadade också att känna sig välkomna vart man än kommer inom SRF. Samtliga medlemsgrupper oavsett ålder, synskada, etnicitet, sexuell läggning etcetera ska behandlas lika och ges samma rättigheter och åläggas samma skyldigheter i SRF. Vi tar avstånd till all form av mobbning och användande av härskartekniker. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medlemmar. Något vi också måste uppmärksamma är att sexuella trakasserier inte ska förekomma inom SRF.

Antalet röstberättigade medlemmar har sjunkit under flera år. Även antalet stödjande medlemmar sjunker om än inte lika mycket. Det finns flera förklaringar till detta, men det är en trend vi måste ta på allvar och göra stora ansträngningar för att vända.
Några av orsakerna till det minskade medlemsantalet är den medicinska utvecklingen med betydligt färre som blir synskadade till följd av diabetes och gråstarr. Vi har bättre ordning på våra register och avregistrerar personer som avlidit och personer som inte betalar medlemsavgift. Vi gör inte lika stora ansträngningar att rekrytera mycket gamla personer. Uppmärksamheten kring lägenhetsförmedlingen och arvoden har också medfört att medlemmar lämnat SRF de senaste åren.

Utvecklingen i Sverige går mot en allt äldre befolkning. Det innebär att fler kommer att bli synskadade eftersom den vanligaste ögonsjukdomen Senil Maculadegeneration drabbar äldre människor. Allt fler synskadade föds med ytterligare funktionsnedsättningar, inte sällan som en följd av för tidig födsel. Redan nu kan vi märka en minskning av personer som blir synskadade i yrkesverksam ålder, framförallt på grund av den förbättrade diabetesvården och gråstarrsoperationer.

Vi behöver bygga ut kontaktverksamheten inom SRF. Alla lokalföreningar måste ha kontaktpersoner. Distrikten behöver kontaktpersoner för familjer med synskadade barn och andra mindre medlemsgrupper samt ta ansvar för samordningen av kontaktverksamheten inom sitt område. Riksförbundet stödjer kontaktverksamheten med informations- och studiematerial samt kurser/konferenser.

Kontaktpersonerna har flera uppgifter. Den kanske allra viktigaste, som ständigt måste prioriteras inom SRF, är den uppsökande verksamheten. Det finns tyvärr inga enkla genvägar till att rekrytera nya medlemmar, men det finns metoder som fungerar. Personliga kontakter via telefon och hembesök utgör grunden och Inte minst viktigt är hur vi tar emot nya personer på våra sammankomster. Goda kontakter med syncentraler och andra som kommer i kontakt med nysynskadade personer är nödvändiga. För en framgångsrik uppsökande verksamhet krävs ett långsiktigt målinriktat arbete. Andra uppgifter för kontaktpersonerna är att stödja nya medlemmar och att förmedla kunskap om rättigheter och möjligheter man har som synskadad.

Medlemskapet är en relation mellan medlemmen och SRF. De enskilda medlemmarna har olika förväntningar på sitt SRF-medlemskap. En del nöjer sig med att läsa SRF Perspektiv. Andra stödjer SRF:s solidaritetsarbete i Afrika. Några deltar i träffarna för sitt yrkesnätverk. De flesta känner sig hemma och deltar i lokalföreningens verksamhet. Vi kan inte förvänta oss att alla vill delta i all verksamhet. Men det är viktigt att alla medlemmar kan hitta något som känns viktigt för just dem inom SRF. Det som förenar oss är att vi alla är SRF:are!

Medlemskapet kommer även framöver att vara knutet till lokalföreningen. Det måste vara enkelt att bli medlem i SRF. Detta kan göras genom att tillåta medlemsansökningar via Internet och genom att förenkla och göra blanketter tillgängliga. Det organisationsled som den presumtive medlemmen kontaktar måste ställa upp och underlätta medlemsansökan. Formaliteterna måste vi kunna sköta internt och inte blanda in dem som vill bli medlemmar i. Ett bra bemötande är nödvändigt!

Inom organisationen måste vi också kunna avlasta de lokalföreningar som så önskar så mycket av det administrativa arbetet som möjligt. Det kan handla om att hjälpa till med medlemsregistret, ta in medlemsavgifter och sköta utskick. I detta kan framförallt distrikten men även riksförbundet ha en roll.

Organisationens uppbyggnad

SRF har varit en treplansorganisation sedan mitten av 1970-talet då lokalföreningarna infördes som en beslutsnivå i stadgarna. Denna stadgeändring var en följd av att kretsar och klubbar bildats på kommunal nivå runt om i landet. Stadgeändringen tillkom således som en följd av en organisationsförändring som redan var på gång i SRF. Det var inte stadgeändringen som startade förändringsarbetet.

Det visar sig nu allt svårare att hålla igång lokalföreningar i mindre kommuner. Vi har också kunnat konstatera att förutsättningarna för arbete i lokalföreningarna och distrikten skiljer sig mycket åt över landet.

En majoritet av dem som besvarat diskussionsmaterialet anser att SRF skulle kunna vara organiserat på olika sätt i olika delar av landet. Det finns emellertid ingen tydlig tendens i svaren på hur organisationen borde se ut.

Förbundsstyrelsen vill öppna för en mer flexibel organisationsform som stämmer överens med de förutsättningar som råder. SRF skulle kunna vara en rikstäckande organisation av synskadade, där medlemmarna är organiserade på olika sätt. Två eller flera led kan finnas: regioner, distrikt, föreningar, kretsar, intressegrupper.

Förbundsstyrelsen anser dock att vi ännu så länge behöver en distriktsindelning av landet av föreningstekniska skäl, framförallt för att välja kongressombud. Detta innebär dock inte nödvändigtvis att distrikten måste finnas kvar överallt i nuvarande form.
Förbundsstyrelsen föreslår att de lokalföreningar och distrikt som så önskar ges möjlighet att pröva nya organisationsformer som försöksverksamhet, innan vi börjar ändra på stadgarna. Begäran om att få pröva nya organisationsformer lämnas till förbundsstyrelsen för godkännande.

Det finns en mängd tänkbara organisationsformer som kan prövas av de distrikt och lokalföreningar som så önskar:
Inom något område kanske lokalföreningarna vill samverka i gemensamma frågor som att välja kongressombud och påverka landstingets verksamhet utan att ha något distrikt.
Inom ett annat område vill man kanske avskaffa lokalföreningarna och i stället bedriva verksamhet i kretsar, där medlemskapet är knutet direkt till distriktet.

Inom ytterligare något annat område kan det finnas en eller ett par aktiva lokalföreningar medan resten av medlemmarna är medlemmar i distriktet och verksamheten bedrivs därifrån.

Någonstans vill man kanske testa att även låta intressegrupper vara medlemmar i distriktet.
Det kanske finns lokalföreningar som vill byta distrikt.
Ett par distrikt kanske vill gå samman till ett.

Det är bara fantasin som sätter gränserna. Vi måste få pröva vilken organisationsform som passar medlemmarna bäst. Först därefter kan det vara dags att ändra i stadgarna. Stadgarna får inte vara ett hinder för verksamheten. De ska vara ett stöd för demokratin i SRF.

De flesta är positiva till det regionala samarbete som idag bedrivs. Regionalt samarbete kan ge samordningsvinster för vissa verksamheter och personalresurser. I ett par regioner finns önskemål om en förändrad indelning. Detta kan naturligtvis diskuteras och förändringar göras så länge alla distrikt som vill ingå i en region också får möjlighet att göra det.

Det finns en majoritet för att låta riksföreningar med synskadade som målgrupp få bli medlemmar i SRF med representation på kongressen. Vi vet inte hur stort intresset är bland dessa föreningar av att bli medlemmar i SRF. Vi har tidigare inte erfarit något större intresse.

Förbundsstyrelsen anser nu tiden vara mogen att erbjuda föreningar som har synskadade som huvudsaklig målgrupp medlemskap i SRF både i riksförbundet och i distrikt. Några exempel på typer av branschföreningar som vi skulle kunna tänka oss som medlemmar i SRF är Unga Synskadade, Synskadade Kurder i Sverige, Synskadade konstnärers och Konsthantverkares Förening, Synskadades Schackförbund och RP-föreningen. Även föräldraföreningar vore möjliga.

Förbundsstyrelsen föreslår att branschföreningar med en majoritet synskadade medlemmar och som är öppna för medlemmar över hela landet ska kunna bli medlemmar i SRF och få ett ombud på kongressen per förening/organisation utöver de ombud som distrikten utser. Ombudet ska vara en person som uppfyller villkoren för röstberättigad medlem enligt SRF:s medlemsparagraf. En person kan bara representera ett distrikt eller en branschförening vid kongressen. Ansökan om medlemskap ska göras hos förbundsstyrelsen som fattar beslut om detta och om årsavgift för branschföreningen.

Ledarskap och planering

En viktig ledarskapsfråga är klimatet inom organisationen. Denna behandlas även övergripande i kongresshandlingen om etiskt program och under rubriken medlemmarna och medlemskapet i denna handling.

SRF är en demokratisk organisation med allt vad det innebär. I en demokratisk organisation finns det både rättigheter och skyldigheter för såväl organisationen som för dess enskilda medlemmar och förtroendevalda. Grunden för demokrati är en öppen dialog mellan organisationsled och medlemmar som leder till förankrade beslut som uttrycker majoritetens vilja.

De demokratiska rättigheterna innebär att vi som organisation och som medlemmar har rätt att uttrycka våra åsikter och bilda opinion kring synskadades rättigheter för att förändra och förbättra synskadades situation. Men vi har även en skyldighet att leva upp till våra grundläggande värderingar som uttrycks i våra stadgar och program. Denna skyldighet har vi såväl mot varandra inom SRF som i våra kontakter med omgivningen.

Som medlem i SRF har den enskilde en odiskutabel rätt att fritt uttrycka sina åsikter och att bemötas med respekt och seriöst lyssnande. Medlemmen har även en skyldighet att följa våra stadgar och program och att i enlighet med dessa bidra till SRF:s utveckling och en positiv anda inom organisationen. Hon/han ska även bidra till att SRF förblir en handikapporganisation med högt anseende hos allmänheten, politiker och tjänstemän med flera.

Den som är förtroendevald inom SRF har samma rättigheter och skyldigheter som den icke förtroendevalda medlemmen, men den som är förtroendevald har också ett extra stort ansvar för att befrämja demokratin och skapa ett positivt klimat inom och mellan SRF:s olika organisationsled.

Utifrån våra grundläggande värderingar och de demokratiska rättigheterna och skyldigheterna är det vår gemensamma uppgift att se till att alla medlemmar upplever sitt medlemskap som något positivt och meningsfullt. Vi ska tillsammans arbeta för öppenhet, dialog och kommunikation mellan Riksförbund, distrikt och lokalföreningar och medlemmarna ska känna att de kan påverka besluten i samtliga dessa organisationsled.

Vi har slagit fast att SRF ska vara en organisation där alla medlemmar känner sig hemma och trivs. Detta innebär att vi tar avstånd från alla former av mobbning, trakasserier och särbehandling. Vi kan aldrig acceptera att medlemmar hindras från att framföra sina åsikter eller att dessa nonchaleras. En åsikt ska alltid respekteras även om ingen kan begära att alla ska hålla med om denna åsikt.

En viktig uppgift för oss är att skapa enighet inom SRF-organisationen så att vi kan vara en stark påverkansorganisation. Vi måste arbeta för ett internt klimat som undanröjer konflikter såväl mellan de olika organisationsleden som mellan enskilda medlemmar.

Vår vision är att utveckla forum och former för den enskilde medlemmens inflytande i den interna beslutsprocessen och att detta arbete ska leda till att medlemmarna upplever större värde i och nytta av att vara medlemmar i SRF.

En organisation kan inte genom vare sig stadgar eller policys eliminera de konflikter som kan uppstå till exempel på grund av att personkemin mellan olika individer inte fungerar. Men vi kan besluta oss för hur vi ska handla mot varandra och vad vi tycker är ett oacceptabelt agerande inom organisationen. Organisationens styrka får inte undermineras av interna konflikter och vi anser att det enda sätt på vilket vi kan bevara vår enighet är genom demokrati, ödmjukhet och ömsesidig respekt.

Det finns ett starkt stöd för att även i fortsättningen ha gemensam planering av arbetet inom SRF med prioriterade mål. Att ha ett gemensamt mål i hela organisationen stärker vi-känslan i SRF. Vi vet att var i organisationen vi än är aktiva arbetar vi mot samma mål. Ett gemensamt arbete kring ett mål stärker också vår tyngd som organisation och möjligheten att nå ut med vårt budskap.

I kongresshandlingen om verksamhetsinriktning föreslås ett gemensamt mål och tre vägar dit. Att prioritera en gemensam verksamhetsinriktning innebär att vi koncentrerar våra gemensamma resurser på denna. Det betyder att de begränsade resurser i form av människor och pengar vi har används till det som vi är överens om att göra. Det gäller som vanligt för projektstödet, men ska också synas i satsningar på kompetensutveckling, informationsmaterial och liknande. Även branschföreningarna kan utgöra en resurs i vårt målarbete.

Ett gemensamt mål kräver att hela organisationen strävar mot detta. Det räcker inte att utse ombud som fattar beslut på kongressen och sedan överlåta åt riksförbundet och ombudsmännen att fixa jobbet. Distrikten måste ta ansvar för att arbeta med målet regionalt och för att stödja lokalföreningarnas arbete med målet lokalt. Gör vi inte detta blir det inte något gemensamt mål i praktiken.

Enligt svaren på diskussionsmaterialet finns inget större intresse av att införa delat ledarskap på ordförandeposterna inom SRF. Det är ju fullt möjligt för dem som så önskar att göra detta utan beslut av kongressen.

Motioner

Medlemmarna och medlemskapet

Motion 27 Gör SRF:s aktiviteter tillgängliga för ledarhundsförare

Möjligheten att kunna ta med sig ledarhund på kurser och aktiviteter ordnade i SRF:s regi ska vara odiskutabel! Skulle någon allergisk SRF-medlem delta i samma aktivitet måste realistiska lösningar på hundfrågan planeras och informeras om i förväg, exempelvis genom ordnande av intilliggande extra utrymme för hunden eller parallella aktiviteter för ledarhundsförare och allergiker. Får vi inte acceptans för ledarhunden som hjälpmedel inom SRF kommer vi aldrig att få det hos allmänheten heller.

På uppdrag av SLHF Föreningen Sveriges ledarhundsförares styrelse, föreslår undertecknade att kongressen beslutar:

• att uppdra åt SRF att snarast utarbeta en policy som garanterar full delaktighet för medlemmar som är ledarhundsförare.

Agnetha Andersson, Bo Wilhelmsson
Styrelsen SLHF föreningen Sveriges ledarhundsförare

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

• att avslå motionen.

Lyssna till motion 27
Lyssna till beslutet
Lyssna till förtydligande

Motion 28 Ang. organisationens uppsökande verksamhet

SRF är en medlemsorganisation. Därför är medlemsrekryteringen ett viktigt arbete. Att ha många medlemmar är inget självändamål. Vi vet att av de som är medlemmar är det många som är aktiva och därmed påvisat att organisationens verksamhet är viktig. Vi brukar också i andra sammanhang framhålla att det är en form av rehabilitering att delta i vår verksamhet. Ett ökat antal medlemmar kan också underlätta rekryteringen av funktionärer. Det är av största vikt att vi kan upprätthålla en god lokal verksamhet.

Sedan 1992 har medlemsantalet, i form av röstberättigade medlemmar, oavbrutet sjunkit. 1992 var vi 17.373 röstberättigade medlemmar och 2005 var antalet 12.869. Det innebär en minskning med i runda tal 25 %. Det finns distrikt som i stort sett har halverat sitt medlemsantal under denna period.

Det sjunkande medlemsantalet kan inte enbart bero på att de som idag är synskadade är äldre och att intresset för organisationen skulle ha minskat. Vi har antagligen blivit sämre när det gäller den uppsökande verksamheten.

Mot bakgrund av det ovan framförda föreslår jag kongressen besluta

• att uppsökande verksamhet skall vara ett prioriterat mål under den kommande kongressperioden.

Jan Karlsson, Växjö

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

• att anse motionen besvarad.

Lyssna till motion 28
Lyssna till beslutet

Motion 29 Effektivare uppsökande verksamhet via Syncentralerna.

Det är svårt att drabbas av en synskada. Hela livssituationen förändras drastiskt. Många människor väntar mycket länge på att komma till en Syncentral. Därför är det viktigt med aktiv uppsökande verksamhet. SRF måste visa sig mera och informera om vad vi kan göra för den enskilde.

Därför vill vi att SRF arbetar för:

• att det alltid finns tillgänglig information om SRF på Syncentralerna,
• att vi får möjlighet att ordna informationsträffar på Syncentralerna och berätta om vår verksamhet,
• att resurser avsätts till att bedriva uppsökande verksamhet genom personliga kontakter, t ex per telefon eller hembesök.

Styrelsen för SRF Nacka-Värmdö
Bo Jägbeck, vice ordförande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

• att bifalla motionen.

Lyssna till motion 29
Lyssna till beslutet

Motion 30 Förenklad medlemsadministration ger ökad medlemsverksamhet

När man vill bli medlem i SRF så får man en blankett från sin lokalförening eller från sitt distrikt. Blanketten sänds in till respektive lokalförening, som därefter sänder kopior vidare till distrikt och riksförbund. Detta kräver mycket administration från lokalföreningarna. De flesta lokalföreningar saknar personal och det kan därför vara svårt att få kontakt med föreningen särskilt under dagtid, för att få en medlemsblankett. Ibland är det även problem med att få blanketten att sändas vidare. Det är också en stor administrativ arbetsuppgift för lokalföreningarna att bokföra medlemsavgiften eller att påminna dem som inte betalar.

Det vore därför önskvärt att de som vill bli medlemmar kontaktar riksförbundet som kan sända ut medlemsblanketten och sköta all administration som har med detta att göra. Riksförbundet tar in medlemsavgiften och behåller den av kongressen beslutade delen varefter resterande del går till föreningen. Det innebär att man är medlem i den lokalförening, man vill och lokalföreningen kan även i fortsättningen söka verksamhetsbidrag från kommunen. Om lokalföreningarna avlastas från all denna administration har man också mer kraft över till själva SRF-arbetet vilket gagnar hela organisationen.

En under hela dagen bemannad tjänst på riksförbundet skulle göra att de som vill bli medlemmar lättare får kontakt. Hemsidan borde också utvecklas så att man kan söka medlemskap elektroniskt. Att arbeta på detta sätt är inte något nytt, utan praktiseras av en rad stora organisationer till exempel PRO.

SRF har under ett flertal år tappat medlemmar. Det får inte
bero på att det är svårt att få tag i medlemsblankett eller att ingen tar hand om den insända blanketten.

Vi föreslår därför kongressen besluta:

• att medlemskap söks hos SRF centralt,
• att riksförbundet tar in medlemsavgiften och behåller den del som kongressen beslutar om samt sänder resterande del till lokalföreningen,
• att hemsidan utvecklas så att man kan söka medlemskap elektroniskt.

Styrelsen SRF Stockholms och Gotlands län

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

• att anse att-satserna 1 och 2 besvarade samt
• att bifalla att-sats 3.

Lyssna till motion 30
Lyssna till beslutet

Motion 31 Angående blanketter

Enligt bindande paragraf I stadgarna ska en styrelse inom lokalföreningen bestå av en synskadad ordförande och minst hälften av de övriga ledamöterna ska vara synskadade. I många styrelser är alla synskadade och det är ett stort problem med alla blanketter. Vi inom synskaderörelsen har blanketter för medlemskap, vilka många andra handikappföreningar inte har. Om det måste finnas blanketter ska de tillgängliggöras för oss synskadade. Blanketter borde kunna fyllas i via dator, punktskrift eller så ska man kunna läsa in det på en kassett eller CD.

Vi kräver att kongressen beslutar:

• att ge SRF:s styrelse i uppdrag att se över blankettsystemet så vi synskadade själva kan sköta våra uppdrag.

Arne Johansson, Inga-Gerd Nilsson, Jonas Pettersson, Knut Thorstensson

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

• att bifalla motionen.

Lyssna till motion 31
Lyssna till beslutet

Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 27-31

Förbundsstyrelsen har i handlingen om Vårt nya SRF utveckling av SRF-organisationen tagit hänsyn till förslagen i motionerna och hänvisar utöver nedanstående till denna text.

Alla synskadade personer måste vara välkomna i SRF. Vi får då inte glömma att vi dels har medlemmar som är allergiska mot hundar eller väldigt rädda för hundar, dels medlemmar som har ledarhund. I mötet mellan dessa kan det hända att intressena och behoven kolliderar. Denna typ av konflikter kan och måste hanteras ansvarsfullt och med ömsesidig respekt för den andres situation. Vi måste därför hjälpas åt att lösa de konflikter som kan uppstå. Vi kan inte ha särskilda policys för olika medlemsgrupper. Ambitionen måste vara att alla medlemmar ska kunna delta på sina egna villkor.

Uppsökande verksamhet är inget mål för vår organisation, men det är något som alltid måste prioriteras inom SRF. Uppsökande verksamhet kan inte begränsas till en kongressperiod, det måste vi alltid bedriva, för utan medlemmar har vi ingen organisation. På lokal nivå där medlemmarna finns är kontaktverksamheten därför oumbärlig.

En viktig uppgift för riksförbundet är att tillhandahålla informationsmaterial för den uppsökande verksamheten. Distrikt och lokalföreningar måste se till att materialet når berörda personer.

Vi måste gemensamt underlätta för dem som vill bli medlemmar i SRF. Ett bra bemötande är nödvändigt. Vi måste också tillsammans underlätta det administrativa arbetet inom organisationen.

B. Ändring av stadgarna för SRF samt motioner

Branschföreningar

Om kongressen beslutar att branschföreningar med en majoritet synskadade medlemmar och som är öppna för medlemmar över hela landet ska kunna bli medlemmar i SRF och få ett ombud på kongressen per förening/organisation föreslås följande ändringar och tillägg i stadgarna för Synskadades Riksförbund.

§ 3 Organisation

SRF är en treplansorganisation med riksförbund, distrikt och lokalföreningar. Nationella branschföreningar av synskadade kan anslutas till riksförbundet. Röstberättigad medlem är ansluten till lokalförening. I områden där lokalförening saknas, ansluts medlemmen direkt till distriktet.

Distriktens stadgar ska innehålla paragrafer enligt bilaga 1. Lokalföreningarnas stadgar ska innehålla paragrafer enligt bilaga 2. Branschföreningarnas stadgar ska innehålla paragrafer enligt bilaga 3. Distrikt, lokalföreningar och branschföreningar beslutar själva om ytterligare paragrafer eller tilläggsmoment i de obligatoriska paragraferna.
För att branschförening ska anslutas till Synskadades Riksförbund krävs beslut av riksförbundets styrelse efter ansökan från branschföreningen.

Kommentar:
Tillägg av andra meningen i stycke 1: Nationella branschföreningar av synskadade kan anslutas till riksförbundet.

Tillägg av tredje meningen i stycke 2: Branschföreningarnas stadgar ska innehålla paragrafer enligt bilaga 3.

Branschföreningar har lagts till i sista meningen i stycke 2:

Ett tredje stycke har lagts till: För att branschförening ska anslutas till Synskadades Riksförbund krävs beslut av riksförbundets styrelse efter ansökan från branschföreningen.

§ 4 Medlemskap

Nytt mom 3
Branschföreningar
a. Minst hälften av medlemmarna i en branschförening ska uppfylla villkoren i mom 1 a eller b.
b. Medlemmarna ska sympatisera med SRF:s arbete.

Kommentar:
Tillägg av nytt mom 3.
Momentet om uteslutning blir således mom 4.

§ 5 Ansvarighet

Riksförbundet, distrikten, lokalföreningarna och branschföreningarna svarar ej för varandras förbindelser.

Kommentar:
Branschföreningarna har lagts till.

§ 8 Kongress

Kommentar:
Branschföreningarna har lagts till i mom 1, 4, 5 och 8.

Mom 1: Ordinarie kongress
Riksförbundets högsta beslutande organ är kongressen, som sammanträder vartannat år. Ordinarie kongress ska genomföras senast den 31 oktober. Kongressen består av ombud för distrikten och branschföreningarna, riksförbundets styrelse, granskningsutskottet, revisorerna och valberedningen.

Mom 2: Ombud
Distriktens representantskap utser 75 ombud till kongressen. Ombud för distrikt ska vara röstberättigad medlem. Branschföreningarna utser ett ombud vardera. Ombud för branschförening ska uppfylla villkoren för röstberättigad medlem i SRF. Ombud får ej vara ledamot av riksförbundets styrelse. För ombud ska finnas ersättare. Ett ombud kan enbart representera ett distrikt eller en branschförening.

Fördelningen mellan distrikten sker enligt kvotprincipen i förhållande till distriktens medlemsantal den 31 december året innan kongressen, sedan två fasta mandat först tilldelats varje distrikt. Fördelningen av ombud framräknas av riksförbundets styrelse och meddelas distrikten senast den 1 mars. Fördelningen av ombud mellan distrikten gäller för hela kongressperioden.

Kommentar:
Redaktionella ändringar har gjorts i första stycket avseende distriktens ombud.

I första stycket har dessutom följande meningar lagts till: Branschföreningarna utser ett ombud vardera. Ombud för branschförening ska uppfylla villkoren för röstberättigad medlem i SRF. Ett ombud kan enbart representera ett distrikt eller en branschförening.

Tidigare stycke 2 och 3 har förts samman till ett stycke.

Mom 4: Kallelse och handlingar
Kallelse till ordinarie kongress sker genom brev till distrikten, branschföreningarna, revisorerna, granskningsutskottet, valberedningen och Riksorganisationen Unga Synskadade senast den 1 mars kongressåret och senast en månad före extra kongress.

Kongresshandlingar ska skickas ut senast sex veckor före ordinarie kongress och två veckor före extra kongress.

Mom 5: Yttrande-, förslags- och rösträtt
Distriktens och branschföreningarnas ombud, riksförbundets styrelse, granskningsutskottet, revisorerna, valberedningen samt representanterna för Unga Synskadade har yttrande- och förslagsrätt under kongressförhandlingarna. Endast distriktens och branschföreningarnas ombud har rösträtt.

Mom 8: Motioner
Motionsrätt har röstberättigad medlem, lokalförening, distrikt och branschförening.

Motioner till kongressen ska skriftligen vara riksförbundets styrelse tillhanda senast den 30 april kongressåret.

Bilaga 1 till Synskadades Riksförbunds stadgar - paragrafer som distriktens stadgar måste innehålla

§ 3 Organisation

SRF är en treplansorganisation med riksförbund, distrikt och lokalföreningar. Branschförening av synskadade med regional och/eller lokal verksamhet kan anslutas till distrikt inom SRF. Röstberättigad medlem är ansluten till lokalförening. I områden där lokalförening saknas, ansluts medlemmen direkt till distriktet.

För att branschförening ska anslutas till distriktet krävs beslut av distriktets styrelse efter ansökan från branschföreningen.

För att förändra distriktsindelningen krävs beslut av riksförbundets styrelse efter framställan av berörda distrikt.

Kommentar:
I stycke 1 har mening 2 lagts till.
Stycke 2 är tillagt.

§ 4 Medlemskap

Nytt mom 3
Branschföreningar
a. Minst hälften av medlemmarna i en branschförening ska uppfylla villkoren i mom 1 a eller b.
b. Medlemmarna ska sympatisera med SRF:s arbete.

Kommentar:
Tillägg av nytt mom 3.
Momentet om uteslutning blir således mom 4.

§ 5 Ansvarighet

Riksförbundet, distrikten, lokalföreningarna och branschföreningarna svarar ej för varandras förbindelser.

Kommentar:
Branschföreningarna har lagts till.

§ 9 Representantskap

Mom 2: Ombud
Representantskapet ska bestå av XX ombud (minst 25) för lokalföreningarna och branschföreningar. Ombud för lokalförening ska vara röstberättigad medlem. Ombud för branschförening ska uppfylla villkoren för röstberättigad medlem i SRF. Ombud får ej vara ledamot av distriktsstyrelsen.

Kommentar:
Branschföreningarna samt krav på ombud för branschföreningarna har lagts till.

Bilaga 3

Kommentar:
Bilagan är ny.

Bilaga 3 till Synskadades Riksförbunds stadgar - paragrafer som branschföreningarnas stadgar måste innehålla

Branschföreningarna beslutar själva om ytterligare paragrafer eller tilläggsmoment i de obligatoriska paragraferna.

§ 1 Organisation

...... (Föreningens/organisationens namn) är ansluten som branschförening till Synskadades Riksförbund/distrikt av Synskadades Riksförbund.

För att branschförening ska anslutas till Synskadades Riksförbund/distrikt av Synskadades Riksförbund krävs beslut av riksförbundets/distriktets styrelse efter ansökan från branschföreningen.

Branschföreningarnas stadgar ska innehålla paragrafer enligt bilaga 3 i Synskadades Riksförbunds stadgar. Branschföreningar beslutar själva om ytterligare paragrafer eller tilläggsmoment i de obligatoriska paragraferna.

§ 2 Medlemskap

Mom 1: medlemsvillkor
Minst hälften av medlemmarna ska:
a. antingen själv vara synskadad med så nedsatt synförmåga att det är svårt eller omöjligt att läsa vanlig skrift eller att med synens hjälp orientera sig eller på grund av synskadan ha andra väsentliga svårigheter i den dagliga livsföringen,
b. eller vara vårdnadshavare till barn med synskada enligt ovan som ej har fyllt 18 år,
c. Alla medlemmar ska sympatisera med Synskadades Riksförbunds arbete.

Mom 2: Uteslutning
Medlem som uppenbarligen skadar Synskadades Riksförbund kan varnas och uteslutas. Beslut om uteslutning fattas av riksförbundets styrelse på förslag av branschförening, lokalförening eller distrikt.

§ 3 Ansvarighet

Riksförbundet, distrikten, lokalföreningarna och branschföreningarna inom Synskadades Riksförbund svarar ej för varandras förbindelser.

§ 4 Branschförenings åligganden

att senast den 15 maj till Synskadades Riksförbund/distrikt av Synskadades Riksförbund insända verksamhetsberättelse, ekonomisk redovisning och revisionsberättelse för närmast föregående år,
att fortlöpande redovisa styrelsens sammansättning till Synskadades Riksförbund och distrikt av Synskadades Riksförbund,
att insända gällande stadgar för branschföreningen till Synskadades Riksförbund/distrikt av Synskadades Riksförbund,
att erlägga årsavgift till Synskadades Riksförbund,/distrikt av Synskadades Riksförbund
att även i övrigt följa de föreskrifter som Synskadades Riksförbunds styrelse utfärdar.

§ 5 Ombud vid SRF:s kongress
Branschföreningar utser vardera ett ombud med ersättare till Synskadades Riksförbunds kongress. Vid val av ombud till kongressen kan utses endast medlemmar som uppfyller villkoren för att bli röstberättigad medlem i SRF. Ombud får ej vara ledamot av Synskadades Riksförbunds styrelse.
§ 6 Stadgeändring

De paragrafer som fastställts av Synskadades Riksförbunds kongress, kan ändras endast av kongressen.

Kongressen § 8

Motion 32 Angående kongressperiodens längd

Kongressen 2004 beslöt att kongressperioden skulle vara tvåårig. Det är uppenbart att detta är för kort.

Vår organisation har så väl utarbetade stadgar, program, riktlinjer m.m. så det finns inget behov av att ha så kort kongressperiod.

Om vi ska ha kongressmål som hela organisationen ska arbeta med måste vi ha längre tid på oss.
Det finns också ekonomiska och arbetsmässiga skäl till att ha en längre kongressperiod.

Mot bakgrund av det ovan anförda föreslår vi kongressen besluta

• att kongressperioden ska vara tre år

SRF Kronobergs representantskapsmöte
SRF Kalmar läns representantskapsmöte
SRF Blekinges representantskapsmöte
SRF Skånes representantskapsmöte och
SRF Jönköpings läns representantskapsmöte

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

• att avslå motionen.

Lyssna till motion 32 och 33
Lyssna till beslutsordning
Lyssna till beslutet


Motion 33 Förläng kongressperioderna

Med nuvarande kongressperiod på 2 år, är tiden att genomföra kongressens beslut för kort. Det borde också bli ekonomiska vinster med längre kongressperioder.

SRF Dalarna föreslår kongressen besluta:

• att förlänga kongressperioderna till fyra år.

SRF Dalarnas representantskapsmöte

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

• att avslå motionen.
  

Lyssna till motion 32 och 33
Lyssna till beslutsordning
Lyssna till beslutet

Motion 34 Bibehåll och utveckla demokratin i SRF

Vid kongressen 2004 beslutades det om en rad organisatoriska förändringar i SRF. Två av dessa var att kongressen ska hållas vartannat år, samt att antalet ombud vid kongressen minskades från 125 till 75.

Nyligen fick vi principer för hur ombuden till kongressen ska fördelas. Som tidigare kommer alla distrikt att få minst två ombud var, vilket vi tycker är mycket bra, sedan ska övriga ombud fördelas på de större distrikten. SRF Stockholms och Gotlands län är landets största distrikt med ca 15% av SRF:s medlemmar. Med detta system får vi 6 av de 75 ombuden, vilket innebär ca 8% av ombudsplatserna på kongressen. Detta blir alltså mycket odemokratiskt. Vi vill därför att antalet kongressombud åter ökar till en nivå som säkerställer demokratin inom organisationen.

Att ha en kongressperiod som enbart är två år var en bra tanke från början, men i praktiken blir detta svårarbetat för alla led inom organisationen. För mycket kraft går åt till att klara allt praktiskt och administrativt arbete runt ett så stort evenemang. Denna kraft kunde läggas på att uppfylla de mål organisationen har istället. Vi vill därför ha en längre kongressperiod.

Vi föreslår med hänvisning till ovanstående att kongressen beslutar:

• att antalet kongressombud åter ska vara 125,
• att kongressen ska hållas vart fjärde år.

Styrelsen SRF Stockholms och Gotlands län

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

• att avslå motionen.

Lyssna till motion 34
Lyssna till beslutsordning
Lyssna till beslutet

Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 32 - 34

Aktuell paragraf har idag följande lydelse:

§ 8 Kongress

Mom 1: Ordinarie kongress
Riksförbundets högsta beslutande organ är kongressen, som sammanträder vartannat år. Ordinarie kongress ska genomföras senast den 31 oktober. Kongressen består av ombud för distrikten, riksförbundets styrelse, granskningsutskottet, revisorerna och valberedningen.

Mom 2: Ombud
Distriktens representantskap utser ombud till kongressen. Antalet ombud ska vara 75. Ombud ska vara röstberättigad medlem. Ombud får ej vara ledamot av riksförbundets styrelse. För ombud ska finnas ersättare."

Förbundsstyrelsen konstaterar att vi inte gett förändringen med kongress vartannat år någon ordentlig chans eftersom vi genomförde en mycket omfattande omorganisation samtidigt.

Som granskningsutskottet noterat har det varit ovant både för förbundsstyrelsen och kansliet att hantera nyordningen med en tvåårig kongressperiod. Vi har arbetat som om det vore fyraåriga kongressperioder. Det innebär att vi inte sett fördelarna med tvååriga kongressperioder ännu. Under fyra år kommer 150 ombud från distrikten att ha deltagit i kongressen mot tidigare 125 och 10 US-representanter mot tidigare 8.

Med tvååriga kongressperioder räknar vi med att få tid till annat än enbart kongressförhandlingar under kongressen. Vi kan erbjuda seminarier och genomföra utåtriktade aktiviteter. Nu när vi inte har medlemsforum längre ger tvååriga kongressperioder oss fortfarande möjlighet att träffas inom organisationen vartannat år.

En annan fördel vi redan nu kan skönja är att vi kan återkomma med kortare intervall. Det innebär att vi kan fatta beslut om förändringar i etapper. Om det exempelvis även efter kommande kongressperiod skulle visa sig att det känns för kort med tvååriga kongressperioder, är det ju inte så långt till dess att vi kan fatta beslut om att förlänga den.

Om vi förlänger kongressperioderna är frågan om vi skulle behöva någon mer stadgebunden instans utöver förbundsstyrelsen som kan fatta beslut mellan kongresserna. Vi hade ju tidigare förbundsstämma de år då det inte var kongress. Idag finns ordförandekonferensen, men den är rådgivande och inte stadgebunden.

Med långa kongressperioder känns kontrollapparaten väldigt inaktuell. Kongressen fattade år 2004 beslut om granskningsutskottets rapporter och rapporter från Synskadades Stiftelse så långt tillbaka som för år 2000. Med tvååriga kongressperioder behöver man inte gå längre tillbaka än ett par år.

Förändringar skapar i sig stress. Det känns som vi nu behöver en lite lugnare period där vi kan koncentrera oss på att se framåt.

Förbundsstyrelsen § 9

Motion 35 Antalet ledamöter i förbundsstyrelsen

Antalet ledamöter i förbundsstyrelsen är idag 13. Vi anser att antalet ledamöter skall minskas till 9. Skälen till detta är bl.a. att vi har minskad verksamhet inom organisationen och att det också är till viss del en ekonomisk fråga. Vi anser inte att en minskning av antalet ledamöter skulle försämra demokratin inom organisationen.

Det finns många duktiga funktionärer i organisationen som inte kan eller har möjlighet att sitta i förbundsstyrelsen. Dessa har ofta specialkunskaper inom olika områden och dessa personers kunskaper och erfarenheter bör på ett bättre sätt tas till vara.

Mot bakgrund av det ovan anförda föreslår vi kongressen besluta

• att antalet ledamöter i förbundsstyrelsen skall vara 9.

SRF Kalmar läns representantskapsmöte
SRF Blekinges representantskapsmöte
SRF Skånes representantskapsmöte och
SRF Jönköpings läns representantskapsmöte

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

• att avslå motionen.

Lyssna till motion 35 och 36
Lyssna till beslutsordningen
Lyssna till beslutet

Motion 36 Antalet ledamöter i förbundsstyrelsen

Resurserna i organisationen har minskat och Som en naturlig följd av detta borde antalet ledamöter i riksförbundsstyrelsen kunna minskas.

SRF Dalarna föreslår därför kongressen besluta:

• att minska antalet ledamöter i förbundsstyrelsen till 11 inklusive ordförande.

SRF Dalarnas representantskapsmöte

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

• att avslå motionen.

Lyssna till motion 35 och 36
Lyssna till beslutsordningen
Lyssna till beslutet

Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 35 och 36

Aktuell paragraf har idag följande lydelse:

§ 9 Förbundsstyrelse
Mom 1: Ledamöter
Riksförbundets angelägenheter handhas av en styrelse som består av tretton ledamöter. Valbar är röstberättigad medlem. Förbundsordförande ska vara synskadad och röstberättigad medlem. Förbundsordförande kan väljas för högst åtta år i följd."

Skäl för att minska antalet ledamöter i förbundsstyrelsen:

Kostnadsskäl: med en mindre förbundsstyrelse minskar kostnaderna för styrelsens sammanträden och förmodligen även för representationen.

Lojalitetsskäl: antalet medlemmar i SRF har minskat, antalet kongressombud är 75 mot tidigare 125, stödet till distrikt och lokalföreningar har minskat, kansliet och verksamheten har dragits ner, då är det rimligt att även förbundsstyrelsen sänker sina kostnader.

Skäl för oförändrat antal ledamöter i styrelsen:

Representativitetsskäl: fler ledamöter gör det lättare att få en god representation från medlemmarna - olika delar av landet, olika synstatus, olika ålder, flerfunktionshinder, invandrarbakgrund med mera.

Arbetsfördelningsskäl: tretton ledamöter innebär att det finns fler att fördela arbetet på. En av tankarna i omorganisationen var att förtroendevalda måste ta en större del av arbetet. Då är det olyckligt att minska antalet förtroendevalda samtidigt som man minskar antalet anställda. Vem ska då göra jobbet?

Revisorer §10

Motion 37 Angående paragrafen om revisorer i våra stadgar.

I stadgarna står att det skall väljas revisorer. Då vi i Värmlands län, anlitar auktoriserad revisionsbyrå, verkar detta fel.

Man baserar inte valet av revisionsbyrå på vem som arbetar där. Man kan heller inte välja ett företag.
Det som är avgörande är kostnaden och var revisionsbyrån är belägen.

SRF Värmlands län föreslår:

• att en översyn av stadgarna görs;
• att målet för översynen skall vara att ett val inte är nödvändigt, om revisionsbyrå används.

Styrelsen för SRF Värmlands län, Dan Andersson

Förbundsstyrelsens yttrande över motionen

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

• att avslå motionen.

Lyssna till motion 37
Lyssna till beslut om remittering till redaktionskommitté
Lyssna till redaktionskommitténs förslag
Lyssna till beslutet

Aktuell paragraf har idag följande lydelse:

§ 10 Revisorer
Styrelsens förvaltning och riksförbundets räkenskaper ska granskas av två revisorer, varav en ska vara auktoriserad. För revisorerna ska finnas ersättare, varav en ska vara auktoriserad.

Revisorerna lämnar årligen en revisionsberättelse till granskningsutskottet. I revisionsberättelsen ska finnas ett uttalande angående fastställandet av resultat- och balansräkningen, dispositioner beträffande riksförbundets vinst eller förlust samt ett uttalande angående ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter."

Skälet till att revisorerna väljs av kongressen är att de är medlemmarnas förlängda arm i granskningen av förbundsstyrelsens ekonomiska hantering. I praktiken är det förbundsstyrelsen i samarbete med kansliet som gör upphandling av revisionsbyrå. Teoretiskt skulle detta kunna göras på ett oetiskt sätt. Av det skälet är det enligt förbundsstyrelsens uppfattning en oerhört viktig demokratifråga att kongressen även framöver väljer revisorer. Det är precis lika viktigt som att årsmötet i lokalföreningen och representantskapet i distriktet väljer sina revisorer.

§ 12 Synskadades Stiftelse

Nuvarande lydelse
§ 12 Synskadades Stiftelse
Förbundet kan tillföra Synskadades Stiftelse, tidigare De Blindas Förenings Understödsstiftelse, de medel förbundet erhåller genom testamente eller andra gåvor. Riksförbundets styrelse utser tio ledamöter i stiftelsens styrelse.

Ny lydelse
§ 12 Synskadades Stiftelse
Förbundet kan tillföra Synskadades Stiftelse, tidigare De Blindas Förenings Understödsstiftelse, de medel förbundet erhåller genom testamente eller andra gåvor. Riksförbundets styrelse utser sju ledamöter i stiftelsens styrelse.

Kommentar:

Antalet ledamöter i styrelsen för Synskadades Stiftelse föreslås minskas från 13 till 9. Som en följd av detta föreslås att SRF utser 7 av ledamöterna.