![[Bild] SRF logotyp](../BILDER/Srflogo.gif)
Verksamhetsinriktning 2007-2008
InnehållA. Mål för kongressperioden samt motioner B. Övrigt påverkansarbete samt
motioner
Förslag till beslutA. Mål för kongressperioden samt motioner
B. Övrigt påverkansarbete samt motioner
A. Mål för kongressperioden samt motionerEtt bättre, aktivare och friskare liv för synskadade Att vara synskadad i Sverige idag innebär att hindras från sådant som många tar för givet. Att ta en promenad, att resa tryggt och säkert till bästa vännen, att ha ett arbete att gå till, att kunna skilja mjölken från äppeljuicen i butiken. Många är de områden där vi synskadade lämnas utanför och inte ges möjlighet att delta i samhället tillsammans med andra. Utanförskapet leder till ohälsa. Ofta handlar det om ren diskriminering. Bristen på delaktighet syns i siffror. Handikapprörelsens Utredningsinstituts (Handu) kartläggning visar att - bara 8 procent av synskadade kvinnor i yrkesverksam ålder
och 18 procent av männen har ett heltidsarbete, Bilden bekräftas av Socialstyrelsens "Lägesrapport om handikappomsorgen 2005", som visar hög arbetslöshet bland personer med funktionshinder, att kvinnor har svårare än män att få hjälpmedel, stöd och service och att möjligheten att få olika insatser varierar mycket mellan kommunerna. Utanförskapet sätter spår i vår hälsa: - Synskadade har sämre hälsa och äter mer mediciner
än övriga befolkningen. I den politiska debatten har arbetet mot ohälsan i befolkningen under senare år varit en stor fråga. Synskadades ohälsa och brist på livskvalitet har emellertid inte alls uppmärksammats i den debatten. Detta är en utmaning för vår organisation. Det är uttalade behov hos SRF-medlemmarna. Vårt mål för den kommande kongressperioden är ett bättre, aktivare och friskare liv för synskadade. Målet kommer att ligga till grund för arbetet i hela organisationen. Det är ett hälsomål i vid bemärkelse. För att uppnå detta krävs ökad delaktighet och inflytande, mer resurser, stöd och service. Ambitionen är att fler synskadade vid nästa kartläggning ska uppge att de upplever en bättre livskvalitet. Resultatet av vårt arbete kan också mätas i förverkligandet av nödvändiga åtgärder. Ett mål - tre möjliga vägar dit Personlig service, arbetsmarknadspolitik, samt rehabilitering / habilitering är de vägar vi lyfter fram nedan för att uppnå vårt gemensamma mål - ett bättre, aktivare och friskare liv. Personlig service - för ett friskare, aktivare liv som vi själva har inflytande över Vardagen för många av oss synskadade handlar alltför
ofta om brist på inflytande och påtvingad passivitet.
Detta får oss att må sämre. Minskande personaltäthet inom handel och annan service har lett till att många av oss nekas den personliga service vi behöver. För synskadade är det ofta svårt att hålla sig i form. Brist på ledsagning gör att vi inte kommer ut på promenaden, cykelturen eller till simhallen. Nedrustning av olika stödinsatser ökar ohälsan hos oss. Vi betalar ett högt pris för livet i stillhet. Idag upplever många synskadade stor otrygghet vid resor.
Färdtjänsten skärs ner på många håll.
Ledsagning ges inte mellan olika trafikföretag. Under den kommande kongressperioden kommer SRF arbeta för: - att alla synskadade som behöver det får tillgång
till en väl utvecklad personlig service. Rätten till arbete - en fråga om delaktighet i samhällslivet Bland synskadade är arbetslösheten mångdubbelt större än i övriga befolkningen, oavsett konjunktur. Nya kartläggningar visar åter på låg sysselsättningsgrad samt kraftigt sjunkande siffror för heltidssysselsatta synskadade. Diskriminering och otillräckligt stöd för att få och behålla ett arbete är orsak till att arbetslivet är stängt för många synskadade. Det krävs en avsevärt kraftfullare arbetsmarknadspolitik - där nya tankar måste prövas - för att fler synskadade ska få och behålla ett arbete samt utveckla sin kompetens. Rätten till arbete kommer att vara en mycket viktig fråga för SRF under kongressperioden - som en väg till ett aktivare och friskare liv. För att nå dit krävs: - En tydlig lagstiftning mot diskriminering, En god rehabilitering / habilitering Att bli synskadad är en omskakande upplevelse. Många
saker måste man få lära sig på ett annat
eller nytt sätt - orientera sig, läsa, sköta sitt
hem, klara sig på sin arbetsplats. Synskadade barn och ungdomar
måste få stöd i sin identitetsutveckling. Vi kommer därför att arbeta för: - Att kvalitetskrav tas fram för de olika momenten i rehabiliteringen. Motion 2 Ang hemtjänstens utseende och taxa För politikerna håller hemtjänsten på att bli en handelsvara. Man byter utförare när det passar. Någon valfrihet för den enskilde är det inte tal om. 2003 infördes en maxtaxa i hemtjänsten över hela landet för att avgifterna skulle bli mer lika. Här kommer de som har ett arbete i kläm eftersom man enbart ser till antalet kronor som finns att tillgå. En person med låg lön jämställs med en person som har en rätt god pension. Följden blir att den som har ett arbete inte kan kräva någon nämnvärd löneförhöjning eftersom 60-70 procent efter skatt läggs på hemtjänstavgiften påföljande år. En pension ser alltid lika ut hur mycket pensionären än varit sjuk. Det gör inte en lön eftersom sjukavdrag förekommer. Fackavgiften är nästan obligatorisk för den som har ett arbete. Personalomsättningen inom hemtjänsten är hög. Medelålders och äldre slutar för attt yrket har ändrat karaktär och allt fler av de yngre har dåliga kunskaper i olika hemsysslor, att möta människor som inte är som de själva och i att skriva och läsa. Mycket av dessa fallande kunskaper är ett eko av dagens skolundervisning. Jag yrkar
Catarina Meurling, Gävle Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
Lyssna till motion 2 Motion 3 Ang. ledsagning till, från och mellan bussar och tåg Under många år har SJ haft en väl fungerande ledsagning till, från och mellan bussar och tåg. Men SJ har fått konkurrens av andra bolag på vägar och spår och det har satt ledsagningen i gungning. Det går att boka resor med andra bolag än SJ hos SJ men inte ledsagning med andra bolag. Det får man sköta själv. Många bolag har själva väldigt dålig ordning på om de har ledsagning eller inte. Blir något fel, t ex att ledsagningen uteblir är det svårt att få klart för sig vem som egentligen har ansvaret för den uteblivna ledsagningen. I många fall är ledsagning till, från och mellan bussar och tåg en förutsättning för att en synskadad person skall kunna resa med allmänna kommunikationer på ett tryggt och säkert sätt. Jag yrkar
Catarina Meurling, Gävle Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
Lyssna till motion 3 Motion 4 Stoppa förskingringen - av mänskliga resurser! Att vi lever efter principen om ett jämlikt och tillgängligt samhälle för alla människor, torde inte vara någon nyhet, eller kännas främmande. Varför måste vi då, gång efter gång, påpeka brister och kämpa mot försämringar inom de funktioner som skall tillförsäkra exempelvis oss synskadade, en jämlik och funktionell tillvaro och en självklar plats i samhällsgemenskapen? En bidragande orsak är hur resurser värderas. Att se lönsamhet, vinstkrav och tillväxt i all verksamhet är något vi helt tycks ha accepterat. Den sociala ekonomin, individresurser och humankapital, måste därför få ta plats i vårt vokabulär och i våra lönsamhetskalkyler. Att habilitering och rehabilitering idag inte fungerar tillfredsställande är inget vi längre kan acceptera. Detta tär hårt på de mänskliga resurser som genom inlåsning och utestängning från social gemenskap och arbetsliv, inte tas till vara. Den sociala ekonomin kommer i obalans och det utarmar vårt gemensamma humankapital. Enligt den enkätundersökning som är genomförd av SRF, om synskadades levnadsstandard och villkor, samt hur man upplever sin delaktighet, kan utläsas att över 30% av synskadade människor upplever att man har ingen eller mycket dålig kontroll över sitt eget liv, här finns även aspekter av delaktighet och inflytande. Upprörande är vidare att cirka 50% av synskadade i arbetsför ålder har heltids sjukbidrag = fd. förtidspension. Detta är skrämmande siffror som är helt ohållbara i en balanserad mänsklig budget. För detta svarar våra offentliga system och inrättningar, landsting, myndigheter samt aktörer inom såväl vård och omsorg som utbildnings- och arbetsmarknadsinstanser. Dessa måste uppmärksammas på problemen och tillsammans med organisationer och sakkunniga snarast lösa denna samhällsekonomiska obalans och förskingring av humankapitalet. Jag kräver:
Anderz Mattsson, Vindeln Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
Lyssna till motion 4 Motion 5 Begränsa antalet kongressmål I och med den nya organisationen har resurserna minskats på såväl riks-, distrikts- och lokalföreningsnivå. Flera av kongressens mål är därför svåra att uppnå i de olika leden. Med "ett" mätbart mål att arbeta med kan vi nå resultat. SRF Dalarna föreslår kongressen besluta:
SRF Dalarnas representantskapsmöte Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
Lyssna till motion 5 SRF måste arbeta för nationella riktlinjer för habilitering / rehabilitering och hjälpmedelsförskrivning. I dagsläget är skillnaderna alltför stora beroende på var i landet man bor. SRF Dalarna föreslår därför kongressen besluta:
SRF Dalarnas representantskapsmöte
Lyssna till motion 6 Förslag att privatisera den kommunala äldreomsorgen görs i vårt län Norrbotten. Om detta förverkligas så skulle många av våra åldersstigna medlemmar bli - profit objekt - för en del penningstarka personer och man skulle få igen det avskyvärda hjonsystemet, i en modernare version. Förslag att SRF kongressen godtar motionen och
Sigge Poromaa, Luleå Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
Lyssna till motion 7 Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 2 - 7 Förbundsstyrelsen föreslår i förslaget till verksamhetsinriktning, att vårt mål för den kommande kongressperioden är "ett bättre, aktivare och friskare liv för synskadade". Målet ska ligga till grund för arbetet i hela organisationen. Det är ett hälsomål i vid bemärkelse. För att uppnå detta krävs ökad delaktighet och inflytande, mer resurser, stöd och service. För att uppnå vårt gemensamma mål, krävs bland annat insatser inom områdena: Arbetsmarknadspolitik, personlig service samt rehabilitering / habilitering. Vi vet att ofrivilligt utanförskap från arbetsmarknaden skapar ohälsa och sämre ekonomisk situation. Vi vet att avsaknad av ledsagning och personlig service leder till svårigheter att klara sina vardagssysslor i hemmet, att utföra sina inköp, att kunna resa på ett tryggt sätt och att hålla sig i form. Samlat skapar detta grunden för ohälsa och lägre livskvalitet. Förbundsstyrelsens ambition är därför att stimulera organisationen till ett gemensamt agerande för en förnyad arbetsmarknadspolitik, En rehabilitering och habilitering som tillgodoser individens behov utifrån framtagna nationella kvalitetskrav. Den personliga servicen ska nås genom en utvidgad LSS-lagstiftning, en flexiblare hemtjänst som bygger på individens behov och rätt till inflytande. Genom en bra lag mot diskriminering, måste våra krav som synskadade konsumenter och resenärer lösas. Det handlar således om ett bättre, aktivare och friskare liv. Ansvars- och finansieringsprincipen - dvs varje producent av varor och tjänster svarar för eventuella merkostnader på grund av tillgänglighetsåtgärder för t.ex. synskadade - är det naturliga sättet att fördela ansvar och kostnader. Om det finns kostnader som inte kan täckas på detta sätt, måste samhället stå som yttersta garant för dessa. Kortsiktiga vinstintressen får aldrig inkräkta på servicenivå och kvalitet. Vi accepterar privata alternativ, om resultatet blir en för oss bättre verksamhet. Vare sig en offentlig verksamhet bedrivs i egen eller privat regi, måste målet vara att utveckla verksamheten och höja kvalitén (ur SRF:s program). Detta kan bland annat ske via skärpta upphandlingsvillkor.
B. Övrigt påverkansarbete samt motionerBevakning av regering, riksdag och EU sker löpande. Genom bildandet av flera interna nätverk för olika sakområden, följs utvecklingen och tas initiativ till ageranden. Samverkan i sakfrågor sker även med andra handikappförbund. Förbundsstyrelsen kommer bland annat att ta initiativ på följande områden: Diskriminering och mänskliga rättigheter Förbundsstyrelsen kommer att följa utvecklingen av en ny lag mot diskriminering. SRF måste synliggöra diskriminerande otillgänglighet för synskadade och stödja medlemmarna i att pröva olika tillgänglighetskrav utifrån den nya lagen. Var skälighetsnivån kommer att läggas, kommer troligen att avgöras i domstol. Det är angeläget att SRF noga följer den utvecklingen. Frågan om att fullt ut kunna använda sitt hjälpmedel,
ledarhunden, har framförts till diskrimineringskommittén.
Förbundsstyrelsen har även i sitt remissyttrande på
kommitténs förslag framfört dessa synpunkter. SRF kommer att fortsätta arbetet med att påverka framtagandet av en FN-konvention på handikappområdet. Motion 8 Förhindra diskriminering av ledarhundsförare Under det senaste året har tre ledarhundsförarre fått negativa beslut på sina anmälningar om diskriminering till Handikappombudsmannen. Orsaken är att i dagens läge omfattar inte diskrimineringslagen tillgänglighet för funktionshindrade. Man har godtagit de argument som framförts av den anmälda restaurangen och de båda motionsanläggningarna som gynnar allergiker men inte tar hänsyn till ledarhundsförarna i fråga. Många vittnar om att samhället har blivit allt mer otillgängligt för den som använder ledarhund. SLHF föreningen Sveriges ledarhundsförare ser mycket allvarligt på detta. Som de flesta vet är en ny diskrimineringslag på väg och denna är förhoppningsvis bättre än den nuvarande lagen. Det är dock oklart om den kommer att stärka ledarhundsförarnas ställning. En lag som förhindrar diskriminering av ledarhundsförare är inte ovanlig, utan finns i en rad länder runt om i världen. Om ledarhunden inte får status som det hjälpmedel den är, blir det svårt att använda ledarhund i framtiden. På uppdrag av SLHF:s styrelse, föreslår undertecknade att kongressen beslutar:
Agnetha Andersson, Bo Wilhelmsson Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
Förbundsstyrelsens yttrande över motionen finns i texten under rubriken diskriminering och mänskliga rättigheter. Lyssna till motion 8
Utbildning En god utbildning är ofta grunden till bättre möjligheter och ökat inflytande. Synskadade måste garanteras samma möjligheter såväl inom ungdomsskolan, vuxenutbildningen, folkbildningen som universitets- och högskoleutbildning. Förbundsstyrelsen kommer att fortsätta arbetet för ett väl fungerande utbildningssystem och utvecklade stödinsatser för elever och studenter i behov av särskilt stöd. Förbundsstyrelsen har under gångna kongressperioden agerat i såväl strukturfrågor, ställt krav på stärkta resurser och kvalitetsgarantier samt uppmärksammat behovet av stöd till enskilda elever. Rationaliseringar och systemförändringar får aldrig ske på bekostnad av den enskilde elevens/studentens behov av stöd. Förbundsstyrelsen kommer även verka för att kunskapen om synskadade elevers situation och behov ökar i berörda skolmyndigheter och i kommunerna. Motion 9 Ger skolverkets utbildningsinspektioner några effekter för synskadade elever? Skolverket genomför årligen ett antal utbildningsinspektioner
i landets kommuner. Inspektörerna iakttar hur man arbetar på lektioner eller vid andra aktiviteter och allmänt i skolmiljön. Ett antal elever och föräldrar intervjuas. Vilken möjlighet har synskadade barn och elever att föra fram sina synpunkter på skolan vid inspektionerna? Hur definierar Skolverket delaktighet och vilka instrument finns för att mäta synskadade elevers delaktighet? Inspektionerna resulterar i en rapport där Skolverket påpekar brister och lyfter fram sådant som är positivt. Det är mycket svårt att utifrån dessa rapporter utläsa hur funktionshindrade barns och elevers förskole- och skolsituation har inspekterats. En anledning till det kan vara att inspektörerna saknar tillräckliga kunskaper om olika funktionshinders pedagogiska och sociala konsekvenser. SRF har tillsammans med övriga handikappföreningar påpekat de brister som finns i inspektionerna när det gäller situationen för funktionshindrade barn / elever till Skolverket, men utan att en förbättring har kommit till stånd. Vi föreslår därför kongressen besluta:
SRF Stockholms och Gotlands läns barn- och föräldrautskott Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 9 och 10 finns i texten under rubriken utbildning. Lyssna till motion 9 Synskadade studenter som läser på högskolenivå får idag sin studielitteratur på ett för studenten läsbart media. Detta är något som är en förutsättning för att de flesta synskadade studenter ska kunna genomföra sina studier. På senare tid har servicen som TPB tillhandahåller väsentligt försämrats. Tidigare har man som student haft en handläggare att vända sig till och som sett till att inläsningen eller inscanningen av böckerna beställts och blivit klar. Idag är man hänvisad till att använda internet via en hemsida som är mycket dåligt anpassad för gravt synskadade. Men även om denna hemsida blir bättre anpassad, kvarstår det faktum att många idag har svårt att hantera internet och känner ett behov av att få tala med en person som är insatt i ens ärende. Det är ingen ovanlighet att man som synskadad har någon resttentamen och behöver ha tillgång till litteraturen längre än vad lånetiden medger. Nu när detta sköts via datorn automatiskt, framgår det bara att lånet inte kan förlängas då terminstiden är slut. Studenter som studerar på distans eller på kvällstid har ofta inte möjlighet att kontakta bibliotekarien på högskolan, som i sin tur kan vara dåligt insatt i vilken sorts anpassningar man behöver. Det är viktigt att vi synskadade inte blir beroende av bibliotekariens välvillighet utan kan sköta våra studier på ett självständigt sätt. Då vi på andra områden kämpar för att vi synskadade ska kunna erhålla personlig service då vi inte kan tillgodogöra oss internettjänsterna, måste också en myndighet som har som en av sina huvudsakliga uppgifter att tillgodose just synskadades behov, kunna tillhandahålla denna service! Jag yrkar på:
Monica Granberg Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 9 och 10 finns i texten under rubriken utbildning. Lyssna till motion 10 Arbetsmarknad Insatser för att skapa möjligheter för synskadade
egenföretagare, särskilda yrkes- eller yrkesförberedande
kurser samt specialdesignad handledning/support är några
åtgärder som bör utvecklas. Motion 11 Underlätta anställning för synskadade I avsikt att underlätta för en person med en synskada att få en anställning finns möjligheten att arbetsgivaren kan söka och få ett "lönebidrag" från arbetsförmedlingen. Detta är ett bidrag där beloppet varierar beroende på
hur stor del av arbetsförmågan som bedöms vara nedsatt. Att starta eget företag kan vara en möjlighet och vissa vågar göra det. Driva eget företag betyder ofta att en normal arbetsvecka kräver mer än 40-timmar, men den som är sin egen arbetsgivare kan inte få något "lönebidrag" trots att den nedsatta arbetsförmågan fortfarande är densamma. Därför föreslår jag
Cecilia Ramstedt, Örebro Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 11 - 14 finns i texten under rubriken arbetsmarknad. Lyssna till motion 11 Motion 12 Handledarfunktionen vid sjukgymnastutbildningen Ända sedan 70-talet har det i Stockholm funnits en välfungerande högskoleutbildning inom vårdsektorn för synskadade. Denna utbildning har lett fram till sjukgymnastexamen. Under årens lopp har ett stort antal synskadade personer genomgått utbildning och fått legitimation. Utbildningen har fungerat för synsvaga så väl som gravt synskadade. Väl värt att notera är att vi som synskadade sjukgymnaster i stort sett alla har arbete på den öppna arbetsmarknaden. Handledarfunktionen är en förutsättning för att man som synsvag respektive blind ska kunna genomföra utbildningen. Deras roll har förutom lektörshjälp inneburit praktisk handledning och tillämpning av sjukgymnastik. Sjukgymnastyrket innehåller såväl praktiska som teoretiska moment dagligen. Men för att överhuvudtaget kunna utöva sitt yrke krävs att man har den praktiska kunskapen väl förankrad i kropp och händer. Denna lärs endast in via praktisk övning. Här är handledarfunktionen oumbärlig. Därför kräver vi
Sixten Berner, Anna Nilsson, Britt-Marie Berner och Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 11 - 14 finns i texten under rubriken arbetsmarknad. Lyssna till motion 12 Motion 13 Särskild arbetsmarknadsutbildning för synskadade Under många år fanns särskilda resurser för
synskadade studenter på Sjukgymnastutbildningen i Stockholm.
De särskilda resurserna medförde en väl fungerande
utbildning som har gett många synskadade ett intressant och
stimulerande arbetsliv. Nyligen lades denna utbildning ner. Det
innebär att det i nuläget inte finns någon målinriktad
yrkesutbildning som riktar sig till synskadade. Vi tror att en sådan
yrkesutbildning är värdefull för att många
ska få en chans att förbättra sin situation på
arbetsmarknaden.
Styrelsen SRF STOCKHOLMS OCH GOTLANDS LÄN Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 11 - 14 finns i texten under rubriken arbetsmarknad. Lyssna till motion 13
Allt sedan OT-kurserna (Orienterings- och träningskurser) försvann har den arbetslivsinriktade rehabiliteringen för synskadade försämrats steg för steg. För varje omorganisation inom AMS verkar resurserna ha minskat. OT-kurserna innehöll seriösa insatser för rehabilitering och yrkesträning. Alla har vi sett de oroande siffrorna i Handu-rapporten. Vi är övertygade om att för att synskadade ska få en bättre chans på arbetsmarknaden behövs individuellt utformade utbildningar, som lägger en bra grund för arbetslivet. Vi föreslår därför kongressen besluta:
Styrelsen SRF STOCKHOLMS OCH GOTLANDS LÄN Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 11 - 14 finns i texten under rubriken arbetsmarknad. Rehabilitering / Habilitering / Hjälpmedel Förutom arbetet inom ramen för vårt prioriterade mål, kommer förbundsstyrelsen fortsätta arbetet med det påbörjade heminstruktörsprojektet samt syncentralsprojekt kring utvecklande av metoder. Förbundsstyrelsen kommer fortsätta arbetet för att få fram tydliga riktlinjer för fungerande habiliteringsteam över hela landet. Någon enhetlig hjälpmedelspolitik är ännu inte presenterad av regering och riksdag. Förbundsstyrelsen kommer fortsätta agera för detta. Konsument Förbundsstyrelsen har under den gångna kongressperioden arbetat med ett samverkansprojekt, där storstils- och punktskriftsmärkta förpackningar prövats i några butiker. Verksamheten har varit framgångsrik och kommer att utvecklas vidare med andra förpackningsmaterial. Den tekniska utvecklingen inom bland annat konsumentområdet, skapar såväl möjligheter som svårigheter för oss som synskadade kunder. Förbundsstyrelsen kommer på olika sätt att följa denna utveckling. Att cirka två tredjedelar av medlemmarna har svårt att klara sina dagliga inköp, är helt oacceptabelt och måste åtgärdas. Förbundsstyrelsen kommer att agera för olika former av personlig service efter den enskildes behov. Motion 15 Ang tillgänglighet i butiker Som synskadad stöter man på många hinder, när man självständigt vill gå ut och handla. Redan i dag märker ett fåtal företag sina varor
med punktskrift, men det är naturligtvis långt ifrån
tillräckligt. Det blir allt vanligare att det i butikerna finns scanners, där bland annat varans pris läses av. Denna utrustning är i dag inte tillgänglig för oss. Som komplement till dessa lösningar av teknisk karaktär kommer det alltid att finnas behov av personlig service, alltså personal som kan gå med den synskadade konsumenten runt i butiken. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi kongressen besluta att uppdra åt Förbundsstyrelsen att verka för:
Jonas Pettersson, Josef Schibli Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
Förbundsstyrelsens yttrande över motionen finns i texten under rubriken konsument. Lyssna till motion 15 Resande Ett tryggt och säkert resande är en viktig delaktighetsfråga.
Förbundsstyrelsen har agerat i linje med detta under den gångna
kongressperioden. En reviderad färdtjänstlag och en förbättrad
kollektivtrafik kan ge oss bättre garantier för ökad
kvalitet i resandet. Nuvarande lagstiftning måste skärpas
och bli tydligare. Förbundsstyrelsen kommer noga följa riksdagens uttalade krav på åtgärder för en säkrare trafikmiljö för synskadade samt ökad respekt för den vita käppen. En lag mot diskriminering bör kunna öka kraven på information, orienterbarhet samt säkerhet. Samlat anser förbundsstyrelsen att detta kommer att leda till jämlikare villkor, oberoende av var i landet vi bor. Motion 16 Flexibel förflyttning, mot utestängning och isolering Vårt samhälle präglas allt mer av "valfrihet, globalisering och flexibilitet". Oavsett det gäller utbildning, arbete eller fritidssysselsättning, måste vi i alla situationer "ta ställning, göra aktiva val samt bidra till samhällsförsörjningen efter bästa förmåga". Detta är mycket viktiga och allmänna krav som ställs på alla medborgare. Transport och förflyttning är grundläggande förutsättningar till ett delaktigt, självständigt och ansvarstagande samhällsliv. Allmänna kommunikationer skall och bör, (där de finns och fungerar), naturligtvis nyttjas så långt det är möjligt. Dock finns många situationer där dessa möjligheter är rena omöjligheter. Utanför storstadsregionerna, vid transport av barn (till och
från, dagis, skola, aktiviteter etc) eller vid leveranser
och uppdrag. Den allt mer åtstramade ekonomin och inskränkningar av såväl nya som gamla färdtjänstärenden drabbar synskadade mycket hårt. Nedskärningar och indragning av denna helt nödvändiga funktion måste starkt bekämpas. Vi kräver:
Patrik Johansson, Umeå Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 16 - 18 finns i texten under rubriken resande. Lyssna till motion 16 Det bör tas fram hur man kan känna skillnad på stolpen om det är ett trafikmärke eller busshållplats. Har funderat på om man kunde hitta en bra lösning på hur en enkel busshållplats som bara har en rundstolpe ibland utan informationstavla, skall göras tillgänglig för oss synskadade. Har frågat andra synskadade hur de hittar en busshållplats. Det är ju väldigt svårt att veta om stolpen är ett trafikmärke eller en busshållplats. Då måste man känna upp på stolpen om det finns en informationstavla eller ej. Jag tycker
Steve Karlsson, Lidköping Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 16 - 18 finns i texten under rubriken resande. Lyssna till motion 17 Motion 18 Bilbarnstol i färdtjänsten borde vara en rättighet Det finns många funktionshindrade föräldrar som har färdtjänst men som inte kan åka färdtjänst tillsammans med sina egna barn om föräldrarna inte själva bär med sig en egen bilbarnstol. Vi tycker att även barn till funktionshindrade föräldrar skall ha rätt att följa med i ett färdtjänstfordon på ett trafiksäkert sätt. Behovet att kunna ta med sig barn i färdtjänsten kan också vara aktuellt för t.ex mor- och farföräldrar och andra anhöriga. Det är inte acceptabelt och även lagbrytande när förare säger att det är okej att små barn åker utan bilbarnstol och säkerhetsbälte. Små barn i hela landet borde ha samma rätt att resa säkert. Vi yrkar:
Roger Johnsson, Rut Sverrisdottir Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 16 - 18 finns i texten under rubriken resande. Lyssna till motion 18 Kultur / Information Efter många års kamp, presenterade SVT en lösning för uppläsning av TV-texten. Det ska vi se som en gemensam framgång i SRF-organisationen. Lösningen visade sig dock ha stora begränsningar i såväl programutbudet som tillgängligheten. Förbundsstyrelsen har på olika sätt agerat mot detta. Självklart kan inte sådant som mottagningssystem, bostadsort eller bostadsform få vara avgörande för synskadades möjligheter att ta del av uppläst TV-text. Kravet bör ställas på samtliga tillståndsgivna programföretag. I den nya tillståndsgivningen, fanns heller inga ytterligare krav på utveckling av verksamheten. Därför måste arbetet fortsätta med samma intensitet som tidigare. En skärpt radio- och TV-lag är nödvändig. Förbundsstyrelsen anser vidare, att det bör ligga inom SVT:s nuvarande uppdrag att programtablåerna presenteras via en telefonservice. Detta borde vara en självklar del i att tillgängliggöra programutbudet för människor med funktionsnedsättningar. Syntolkning är ett område förbundsstyrelsen gärna lyfter fram som en viktig delaktighetsfråga. Det kan avse TV-utbudet, men även för övrigt kulturutbud runt om i landet. Förbundsstyrelsen tror att lösningen finns att finna på flera sätt. En kommande lag mot diskriminering och krav på tillgänglighet bör kunna bli en viktig väg. Våra krav på personlig service via kommunen, är en annan. Den tekniska utvecklingen bör också kunna ge nya möjligheter för synskadade att ta del av olika kulturarrangemang. Möjligheten att kunna utnyttja landstingens tolkservice, bör prövas. Förbundsstyrelsen kommer att fortsätta följa utvecklingen av ny teknik för distribution av tidningar och litteratur till synskadade. Att kunna ta del av information på sitt hemspråk, bland annat via Internet, måste göras möjligt även för synskadade med invandrarbakgrund. Här kan ett agerande behövas även på WBU- och EBU-nivå. Motion 19 Uppläsning av Textremsa Enligt vad jag hört så håller SVT på och testar ett system för uppläsning av textremsan i kanal 1 och 2. Systemet bygger på att ta in TV-bilden och det vanliga programljudet hämtas hem via en digitalbox och att den (syntetiska) röst som läser upp textremsan hämtas hem med en extra digitalbox. Till denna box kopplas någon typ av högtalaranläggning eller hörlurar. Att två boxar behövs beror på att "remsljudet" och TV-programmet sänds på olika kanaler. Syftet med detta system är att ge personer med synskada eller
andra läshandikapp tillgång till vad som icke handikappade
kan läsa själva. Detta syfte är bra, MEN: De flesta synskadade bor dessutom i det kommunala beståndet av hyreslägenheter där tv-programmen tas emot via kabel-tv. Dvs. kanalbolaget avkodar tv-signalerna och distribuerar sedan dessa via det lokala kabelnätet. På så vis behöver hyresgästerna inga egna digitalboxar då den signal de får är analog. Detta gör även att det inte går att koppla in en egen box gentemot det nätet för att kunna höra "remsljudet". För detta krävs ju att man har en "egen" antenn. De som i dag bor på landsbygden har sedan länge tröttnat på de dåliga mottagningsförhållanden det är för det marksända tv-nätet i vårt kuperade landskap. De har därför skaffat parabolantenner. Detta gör att även denna grupp inte kan ta emot "remsljudet" då detta inte sänds via satellit. Jag yrkar därför:
Ulf Nilsson
SRF Gävleborgs representantskaps årsmöte Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 19 - 23 finns i texten under rubriken kultur / information. Lyssna till motion 19 Tidigare har SVT och SR haft en telefontjänst (020-696969)
där man läser upp dagens TV och radioprogramtablåer.
Sedan sommaren 2005 har uppläsningen av TV-tablåerna
försvunnit (radioprogrammen är fortfarande tillgängliga). Det är korrekt att den tjänsten fanns tidigare, men togs
bort i samband med en omorganisation av SVT:s publikkontakter. Den
person som skötte inläsningen flyttade till annat arbete
och ersattes aldrig. Kontakt har också tagits med Utbildnings- och Kulturdepartementet och deras svar är: SVT skall beakta funktionshindrades behov. Program skall även produceras för speciella målgrupper. SVT:s insatser för att göra programmen tillgängliga för funktionshindrade skall hållas på minst samma nivå år 2006 jämfört med år 2005. (Regeringsbeslut I : 11, § 14 Sändningstillstånd för Sveriges Television AB) Motionens syfte är att Synskadades Riksförbund skall
ställa krav på SVT att man återupptar tjänsten
med röstupplästa programtablåer för televisionen,
som grund kan användas FN:s standardregler i fråga om
tillgänglighet: Motionens syfte är
Christina Abrahamsson Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 19 - 23 finns i texten under rubriken kultur / information. Lyssna till motion 20 och 21 Motion 21 Intensifiera arbetet med krav på information om SVT:s program I januari 2005 upphörde Sveriges Television med information om tv-programmen via telefon. Ansvariga hos SVT säger att de inte längre har råd med en sådan talsvarstjänst. De hänvisar till sin hemsida och att de undersöker andra möjliga mer automatiserade alternativ. SRF har i många olika sammanhang protesterat mot försämringen. Det är upprörande att Sveriges Television, som fått ökade krav på tillgänglighet, avvecklar denna service. Samtidigt som SVT lanserar tjänsten med talande textremsa, tar man bort möjligheten att få information om vilka program som sänds. Vi föreslår att kongressen beslutar:
SRF Stockholms och Gotlands läns årsmöte Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 19 - 23 finns i texten under rubriken kultur / information. Lyssna till motion 20 och 21 De hörselskadade har i dag tillgång till en rikstäckande tolktjänst för att kunna delta på olika aktiviteter i samhället. Denna tjänst som bedrivs av landstingen är kostnadsfri men måste beställas i god tid i förväg. Vi som är synskadade blir ofta utestängda från olika kulturaktiviteter och föreläsningar m.m. I dag används overhead i mycket större utsträckning än förr, eftersom tekniken är så tillgänglig och enkel att använda. Föredragshållare förväntar sig också att åhörarna både hör och ser och tränas därför inte att anpassa sina föredrag för någon som saknar en av dessa så betydelsefulla kommunikationskanaler. Vi synskadade blir därför allt mer utestängda på grund av att vi inte kan tillgodogöra oss visuell information. Vi yrkar på
Hjördis Lindström Boden Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 19 - 23 finns i texten under rubriken kultur / information. Lyssna till motion 22 Motion 23 Hjälp oss att kunna ta del av information från internet Vi som är synskadade invandrare och använder det arabiska alfabetet har stora svårigheter att ta del av nyheter och mail från våra hemländer. Detta gäller främst oss från den Persiska, Arabiska och Kurdiska intressegruppen av synskadade invandrare. De anpassningar vi har idag med talsyntes eller punktskrift fungerar inte tillsammans med det arabiska alfabetet. Vi vill
Farial Mayahi, ordförande i persisktalande synskadade intressegruppen Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 19 - 23 finns i texten under rubriken kultur / information. Lyssna till motion 23 Ekonomisk trygghet Vår senaste medlemsundersökning, påvisar att synskadade har en väsentligt lägre genomsnittsinkomst än övriga befolkningen. Ökad sysselsättningsgrad är en viktig väg, att fortsätta reagera mot nedskärningar i trygghetssystemen är en annan. Merkostnader på grund av synskadan måste motverkas eller kompenseras. Skillnader på grund av ålder har förbundsstyrelsen agerat emot i flera år, bland annat i riksdagen, men hittills utan framgång. Förbundsstyrelsen kommer fortsätta verka för att få bort åldersdiskrimineringen. Motion 24 Handikappersättning efter 65 Som reglerna är i dag blir handikappersättningen automatiskt sänkt till den lägsta nivån när man fyllt 65 år. Det går inte heller att söka handikappersättning om man drabbas av ett svårt funktionshinder efter man fyllt 65. Folkpensionärer har oftast lägre inkomster än när de förvärvsarbetade. Hyran och andra löpande utgifter för uppehällets skull är efter pensionering desamma. Mediciner, sjukvård och andra fördyrande omkostnader på grund av funktionsnedsättningen är inte heller lägre bara för man fyllt 65 år. Jag yrkar på
Hjördis Lindström, Boden Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
Förbundsstyrelsens yttrande över motionen finns i texten under rubriken ekonomisk trygghet. Lyssna till motion 24 Den fysiska miljön Förbundsstyrelsen kommer att fortsätta tillgänglighetsarbetet, bland annat genom samarbetet inom Bygg Klokt. SRF är även delaktiga i olika projekt för att underlätta orienterbarheten i inom- och utomhusmiljöer. Ögonforskning Via SRF:s ögonforskningsfond samt Synfrämjandets ögonforskningsfond,
bidrar SRF ekonomiskt i flera ögonforskningsprojekt. Viss samverkan
sker även med läkemedelsindustrin för att sprida
information om olika ögonsjukdomar och nya behandlingsmetoder.
122 88 Enskede. Besök Sandsborgsvägen 52.
Telefon 08-39 90 00. Texttel 08-648 86 62. Fax 08-39 93 22. E-post webbredaktor@srfriks.org |