Verksamhetsinriktning för Synskadades Riksförbund 2007-2008

Antagen av kongressen 2006

Innehåll

Mål för kongressperioden
Ett bättre, aktivare och friskare liv för synskadade
Ett mål - tre möjliga vägar dit
Personlig service - för ett friskare, aktivare liv som vi själva har inflytande över
Rätten till arbete - en fråga om delaktighet i samhällslivet
En god rehabilitering / habilitering

Övrigt påverkansarbete

Diskriminering och mänskliga rättigheter
Utbildning
Arbetsmarknad
Rehabilitering / Habilitering / Hjälpmedel
Konsument
Resande
Kultur / Information
Ekonomisk trygghet
Den fysiska miljön
Ögonforskning

Mål för kongressperioden

Ett bättre, aktivare och friskare liv för synskadade

Att vara synskadad i Sverige idag innebär att hindras från sådant som många tar för givet. Att ta en promenad, att resa tryggt och säkert till bästa vännen, att ha ett arbete att gå till, att kunna skilja mjölken från äppeljuicen i butiken. Många är de områden där vi synskadade lämnas utanför och inte ges möjlighet att delta i samhället tillsammans med andra. Utanförskapet leder till ohälsa. Ofta handlar det om ren diskriminering.

Bristen på delaktighet syns i siffror. Handikapprörelsens Utredningsinstituts (Handu) kartläggning visar att

• bara 8 procent av synskadade kvinnor i yrkesverksam ålder och 18 procent av männen har ett heltidsarbete,
• 77 procent av de äldre och 44 procent av de yngre har en årsinkomst under 160 000 kronor,
• många synskadade tvingas lita till anhöriga för att klara de dagliga sysslorna,
• synskadade kvinnor har svårare än männen att få rehabilitering, hjälpmedel, stöd och service.

Bilden bekräftas av Socialstyrelsens "Lägesrapport om handikappomsorgen 2005", som visar hög arbetslöshet bland personer med funktionshinder, att kvinnor har svårare än män att få hjälpmedel, stöd och service och att möjligheten att få olika insatser varierar mycket mellan kommunerna.

Utanförskapet sätter spår i vår hälsa:

• Synskadade har sämre hälsa och äter mer mediciner än övriga befolkningen.
• 34 procent av gruppen synskadade i förvärvsålder är sjukskrivna.
• 40 procent av gruppen synskadade känner oro inför framtiden.

I den politiska debatten har arbetet mot ohälsan i befolkningen under senare år varit en stor fråga. Synskadades ohälsa och brist på livskvalitet har emellertid inte alls uppmärksammats i den debatten. Detta är en utmaning för vår organisation. Det är uttalade behov hos SRF-medlemmarna.

Vårt mål för den kommande kongressperioden är ett bättre, aktivare och friskare liv för synskadade. Målet kommer att ligga till grund för arbetet i hela organisationen. Det är ett hälsomål i vid bemärkelse. För att uppnå detta krävs ökad delaktighet och inflytande, mer resurser, stöd och service. Ambitionen är att fler synskadade vid nästa kartläggning ska uppge att de upplever en bättre livskvalitet. Resultatet av vårt arbete kan också mätas i förverkligandet av nödvändiga åtgärder.

Ett mål - tre möjliga vägar dit

Personlig service, arbetsmarknadspolitik, samt rehabilitering / habilitering är de vägar vi lyfter fram nedan för att uppnå vårt gemensamma mål - ett bättre, aktivare och friskare liv.

Personlig service - för ett friskare, aktivare liv som vi själva har inflytande över

Vardagen för många av oss synskadade handlar alltför ofta om brist på inflytande och påtvingad passivitet. Detta får oss att må sämre.
Många är helt beroende av anhöriga för att klara sin vardag. Det handlar om allt från att läsa posten, handla, sortera tvätt, putsa fönster, göra bankärenden, resa tryggt och få motion. Eftersom de flesta kommuner inte anser att synskadade ingår i personkretsen för LSS har vi ingen självklar rätt till ledsagning eller personlig service.

Minskande personaltäthet inom handel och annan service har lett till att många av oss nekas den personliga service vi behöver.

För synskadade är det ofta svårt att hålla sig i form. Brist på ledsagning gör att vi inte kommer ut på promenaden, cykelturen eller till simhallen. Nedrustning av olika stödinsatser ökar ohälsan hos oss. Vi betalar ett högt pris för livet i stillhet.

Idag upplever många synskadade stor otrygghet vid resor. Färdtjänsten skärs ner på många håll. Ledsagning ges inte mellan olika trafikföretag. Rädsla - eller att man till och med avstår från att ge sig hemifrån - är resultatet. Därför är resandet, som en personlig service, en självklar del i SRF:s hälsomål.

Under den kommande kongressperioden kommer SRF arbeta för:

• Att alla synskadade som behöver det får tillgång till en väl utvecklad personlig service.
• En färdtjänst efter individens behov.
  
• Att ledsagning, vid byte mellan olika trafikslag, garanteras via offentlig upphandling.
  
• Att personlig service blir en tillgänglighetsaspekt i lagen mot diskriminering.

Rätten till arbete - en fråga om delaktighet i samhällslivet

Bland synskadade är arbetslösheten mångdubbelt större än i övriga befolkningen, oavsett konjunktur. Nya kartläggningar visar åter på låg sysselsättningsgrad samt kraftigt sjunkande siffror för heltidssysselsatta synskadade. Diskriminering och otillräckligt stöd för att få och behålla ett arbete är orsak till att arbetslivet är stängt för många synskadade.

Det krävs en avsevärt kraftfullare arbetsmarknadspolitik - där nya tankar måste prövas - för att fler synskadade ska få och behålla ett arbete samt utveckla sin kompetens.

Rätten till arbete kommer att vara en mycket viktig fråga för SRF under kongressperioden - som en väg till ett aktivare och friskare liv.

För att nå dit krävs:

• En tydlig lagstiftning mot diskriminering,
  
• Att AMS får hela ansvaret för såväl arbetssökande- som anställda synskadade i behov av kvalificerat stöd,
  
• Att AMS ges uppdraget att genomföra en informationskampanj, tillsammans med arbetsmarknadens parter, för att undanröja okunskap, diskriminering och skapa praktik- och sysselsättningsmöjligheter för synskadade,
• Att statliga myndigheter, landsting och kommuner tar fram handlingsplaner för ökad sysselsättning av synskadade och därmed blir förebild för den övriga arbetsmarknaden.

En god rehabilitering / habilitering

Att bli synskadad är en omskakande upplevelse. Många saker måste man få lära sig på ett annat eller nytt sätt - orientera sig, läsa, sköta sitt hem, klara sig på sin arbetsplats. Synskadade barn och ungdomar måste få stöd i sin identitetsutveckling.

Idag är rätten till rehabilitering utifrån individuella behov ingen självklarhet. Detta trots landstingens skyldighet, enligt hälso- och sjukvårdslagen, att bedriva rehabilitering och habilitering utifrån upprättade individuella planer. Vi vet - av erfarenhet - att rehabiliteringen är nödvändig för att vi själva ska kunna styra i våra liv. Därmed är den också en viktig hälsofråga för oss synskadade.

Vi kommer därför att arbeta för:

• Att kvalitetskrav tas fram för de olika momenten i rehabiliteringen.
• Att individuella planer upprättas utifrån varje individs specifika behov.
• Att vi internt blir medvetna om att synskadan påverkar oss både fysiskt, psykiskt och socialt.

Övrigt påverkansarbete

Bevakning av regering, riksdag och EU sker löpande.

SRF tar del av propositioner, utredningar och remisser som har synskadeaspekter. Riksförbundet följer och initierar motioner i riksdagen. Riksförbundet följer även regeringens politik genom deltagande i en rad samrådsorgan, särskilt de så kallade sektorsmyndigheterna som har till uppgift att medverka i uppfyllandet av den nationella handlingsplanen på handikappområdet.

Genom bildandet av flera interna nätverk för olika sakområden, följs utvecklingen och tas initiativ till ageranden.

Samverkan i sakfrågor sker även med andra handikappförbund.

Förbundsstyrelsen kommer bland annat att ta initiativ på följande områden:

Diskriminering och mänskliga rättigheter

Förbundsstyrelsen kommer att följa utvecklingen av en ny lag mot diskriminering. SRF måste synliggöra diskriminerande otillgänglighet för synskadade och stödja medlemmarna i att pröva olika tillgänglighetskrav utifrån den nya lagen. Var skälighetsnivån kommer att läggas, kommer troligen att avgöras i domstol. Det är angeläget att SRF noga följer den utvecklingen.

Frågan om att fullt ut kunna använda sitt hjälpmedel, ledarhunden, har framförts till diskrimineringskommittén. Förbundsstyrelsen har även i sitt remissyttrande på kommitténs förslag framfört dessa synpunkter.
Förbundsstyrelsen kommer även att agera utifrån den reviderade överenskommelse som är antagen av styrelserna i SRF och Astma-Allergiförbundet, där man uttrycker ett gemensamt intresse av att agera för lösningar som tillgodoser både ledarhundsförarnas och allergikernas behov.

SRF kommer att fortsätta arbetet med att påverka framtagandet av en FN-konvention på handikappområdet.

Utbildning

En god utbildning är ofta grunden till bättre möjligheter och ökat inflytande. Synskadade måste garanteras samma möjligheter såväl inom ungdomsskolan, vuxenutbildningen, folkbildningen som universitets- och högskoleutbildning. Förbundsstyrelsen kommer att fortsätta arbetet för ett väl fungerande utbildningssystem och utvecklade stödinsatser för elever och studenter i behov av särskilt stöd. Förbundsstyrelsen har under gångna kongressperioden agerat i såväl strukturfrågor, ställt krav på stärkta resurser och kvalitetsgarantier samt uppmärksammat behovet av stöd till enskilda elever. Rationaliseringar och systemförändringar får aldrig ske på bekostnad av den enskilde elevens/studentens behov av stöd.

Förbundsstyrelsen kommer även verka för att kunskapen om synskadade elevers situation och behov ökar i berörda skolmyndigheter och i kommunerna.

Kommunerna, landstingen och staten måste tillsammans garantera att barn och ungdomar med synskada får socialt, psykologiskt och specialpedagogiskt stöd. Stödresursen ska stödja familjen och barnet och personal i förskola och skola. Varje barn/familj ska ha rätt till en kontaktperson som svarar för samordning av olika berörda verksamheter. Ansvaret för detta ska regleras i lagar och förordningar.

Arbetsmarknad

Insatser för att skapa möjligheter för synskadade egenföretagare, särskilda yrkes- eller yrkesförberedande kurser samt specialdesignad handledning/support är några åtgärder som bör utvecklas.
Andra angelägna åtgärder, se texten under det prioriterade målet.

Rehabilitering / Habilitering / Hjälpmedel

Förutom arbetet inom ramen för vårt prioriterade mål, kommer förbundsstyrelsen fortsätta arbetet med det påbörjade heminstruktörsprojektet samt syncentralsprojekt kring utvecklande av metoder. Förbundsstyrelsen kommer fortsätta arbetet för att få fram tydliga riktlinjer för fungerande habiliteringsteam över hela landet.

Någon enhetlig hjälpmedelspolitik är ännu inte presenterad av regering och riksdag. Förbundsstyrelsen kommer fortsätta agera för detta.

Konsument

Förbundsstyrelsen har under den gångna kongressperioden arbetat med ett samverkansprojekt, där storstils- och punktskriftsmärkta förpackningar prövats i några butiker. Verksamheten har varit framgångsrik och kommer att utvecklas vidare med andra förpackningsmaterial.

Den tekniska utvecklingen inom bland annat konsumentområdet, skapar såväl möjligheter som svårigheter för oss som synskadade kunder. Förbundsstyrelsen kommer på olika sätt att följa denna utveckling.

Att cirka två tredjedelar av medlemmarna har svårt att klara sina dagliga inköp, är helt oacceptabelt och måste åtgärdas. Förbundsstyrelsen kommer att agera för olika former av personlig service efter den enskildes behov.

Resande

Ett tryggt och säkert resande är en viktig delaktighetsfråga. Förbundsstyrelsen har agerat i linje med detta under den gångna kongressperioden. En reviderad färdtjänstlag och en förbättrad kollektivtrafik kan ge oss bättre garantier för ökad kvalitet i resandet. Nuvarande lagstiftning måste skärpas och bli tydligare.
Regeringen har även infört anti-diskrimineringsklausuler i viss offentlig upphandling. Det är en väg förbundsstyrelsen vill pröva aktivare, även på kommun- och landstingsnivå.

Förbundsstyrelsen kommer noga följa riksdagens uttalade krav på åtgärder för en säkrare trafikmiljö för synskadade samt ökad respekt för den vita käppen.

En lag mot diskriminering bör kunna öka kraven på information, orienterbarhet samt säkerhet.

Samlat anser förbundsstyrelsen att detta kommer att leda till jämlikare villkor, oberoende av var i landet vi bor.

Kultur / Information

Efter många års kamp, presenterade SVT en lösning för uppläsning av TV-texten. Det ska vi se som en gemensam framgång i SRF-organisationen. Lösningen visade sig dock ha stora begränsningar i såväl programutbudet som tillgängligheten. Förbundsstyrelsen har på olika sätt agerat mot detta.

Självklart kan inte sådant som mottagningssystem, bostadsort eller bostadsform få vara avgörande för synskadades möjligheter att ta del av uppläst TV-text. Kravet bör ställas på samtliga tillståndsgivna programföretag.

I den nya tillståndsgivningen, fanns heller inga ytterligare krav på utveckling av verksamheten. Därför måste arbetet fortsätta med samma intensitet som tidigare. En skärpt radio- och TV-lag är nödvändig.

Förbundsstyrelsen anser vidare, att det bör ligga inom SVT:s nuvarande uppdrag att programtablåerna presenteras via en telefonservice. Detta borde vara en självklar del i att tillgängliggöra programutbudet för människor med funktionsnedsättningar.

Syntolkning är ett område förbundsstyrelsen gärna lyfter fram som en viktig delaktighetsfråga. Det kan avse TV-utbudet, men även för övrigt kulturutbud runt om i landet. Förbundsstyrelsen tror att lösningen finns att finna på flera sätt. En kommande lag mot diskriminering och krav på tillgänglighet bör kunna bli en viktig väg. Våra krav på personlig service via kommunen, är en annan. Den tekniska utvecklingen bör också kunna ge nya möjligheter för synskadade att ta del av olika kulturarrangemang. Möjligheten att kunna utnyttja landstingens tolkservice, bör prövas.

Förbundsstyrelsen kommer att fortsätta följa utvecklingen av ny teknik för distribution av tidningar och litteratur till synskadade. En viktig förutsättning är att alla synskadade får tillgång till Daisy-spelare. SRF ska också arbeta för att telefonbaserade informationssystem ska bli mer tillgängliga, samt utarbeta ett cirkelmaterial för att stimulera medlemmarna att använda telefonen för att skaffa information.

Att kunna ta del av information på sitt hemspråk, bland annat via Internet, måste göras möjligt även för synskadade med invandrarbakgrund. Här kan ett agerande behövas även på WBU och EBU-nivå.

SRF kommer även under kommande kongressperiod stödja och sprida vårt egna kulturengagemang i vårt arbete.

Ekonomisk trygghet

Vår senaste medlemsundersökning, påvisar att synskadade har en väsentligt lägre genomsnittsinkomst än övriga befolkningen. Ökad sysselsättningsgrad är en viktig väg, att fortsätta reagera mot nedskärningar i trygghetssystemen är en annan. Merkostnader på grund av synskadan måste motverkas eller kompenseras. Skillnader på grund av ålder har förbundsstyrelsen agerat emot i flera år, bland annat i riksdagen, men hittills utan framgång. Förbundsstyrelsen kommer fortsätta verka för att få bort åldersdiskrimineringen.

Den fysiska miljön

Förbundsstyrelsen kommer att fortsätta tillgänglighetsarbetet, bland annat genom samarbetet inom Bygg Klokt. SRF är även delaktiga i olika projekt för att underlätta orienterbarheten i inom- och utomhusmiljöer. SRF kommer bl a bekämpa problemen med att offentliga informationsskyltar har utformats med mindre textstorlek.

Ögonforskning

Via SRF:s ögonforskningsfond samt Synfrämjandets ögonforskningsfond, bidrar SRF ekonomiskt i flera ögonforskningsprojekt. Viss samverkan sker även med läkemedelsindustrin för att sprida information om olika ögonsjukdomar och nya behandlingsmetoder.