Prognos och behandling

Prognosen på medfödd glaukom är god om man lyckas reglera ögontrycket till normala värden. Sämst är prognosen om man född med sjukdomen. Om den bryter ut före ett års ålder är prognosen bättre, för att efter två års ålder bli lite sämre igen. Hur omfattande synskadan blir är mycket individuellt.

Medfödd glaukom är i regel inte ärftligt. I 10 till 15 procent av fallen finns sjukdomen i familjen.

Det vanligaste är att bägge föräldrarna är friska anlagsbärare av sjukdomen. När de skaffar barn är risken 25 procent att barnet får sjukdomen. Den här typen av ärftlighet kallas autosomalt recessiv nedärvning.

Om man misstänker medfödd glaukom görs oftast en undersökning under sövning där man

1. Mäter ögontrycket.

2. Mäter storleken på ögat.

3. Bedömer synnerven.

4. Bedömer kammarvinkeln med gonioskopi. Gonioskopi är en undersökning av de främre delarna i ögat. Med hjälp av en speciell spegellins kan ögonläkaren undersöka området där kammarvätskan släpps ut i ögat, det vill säga den så kallade kammarvinkeln.

5. Allmän undersökning av ögat.
Om misstanken bekräftas opereras barnet oftast på en gång. Upp till sju års ålder sker uppföljande undersökningar under narkos för att senare övergå till kontroller utan narkos och synundersökningar. Kontrollerna återkommer under hela livet eftersom glaukomet kan försämras.
Behandlingen går ut på att sänka ögontrycket. De första två åren är kontakten med ögonkliniken tät. Regelbundna kontroller krävs livet ut.
Medicinsk behandling räcker oftast inte utan operation är nödvändigt.
Kirurgiska metoder för att behandla medfödd glaukom har funnits sedan i slutet av 1800-talet. I 80 procent av fallen lyckas man klyva hinnan i kammarvinkeln så att avflödet kan fungera bättre. I de resterande 20 procent av fallen görs samma operation som hos vuxna, där små öppningar görs i ögat för att leda ut vätskan. Om det inte hjälper kan små ventiler opereras in.
För barn under 3 år rekommenderas kirurgi, medan man hos äldre barn försöker med ögondroppar. Ögondroppar sänker ögontrycket genom att minska bildandet av kammarvätska eller underlätta avflödet.

Svagsynthetsbehandling
Barnen blir ofta synsvaga på ena ögat. Det beror vanligen på att ögonen har olika brytningsfel och synfältsbortfall. Eller så har hornhinnan blivit så grumlig att den skymmer synen. Svagsynthetsbehandling är något som ofta behöver göras hos barn med medfött glaukom. När synen på ena ögat är bättre än det andra så slutar det sämre ögat att fungera, då det inte kan konkurrera med det bättre. Detta leder ofta till att barnet börjar skela. Genom att täcka för det bästa ögat med en svart lapp ska det skelande ögat tränas upp. Behandlingen utförs av specialutbildade ögonsjuksköterskor. Senare i förskoleåldern kan eventuell kvarstående skelning opereras.